Medicinvetarna #24: Hur mår vi i rymden?

För 50 år sedan satte människan för första gången sin fot på månen. Men hur mår vi i rymden? Forskaren Lars Karlsson svarar på hur människan påverkas av vistelser på ISS, månen och – när det blir dags – mars. Avsnittet publicerades 9 oktober 2019.

Lars Karlsson porträtterad framför ett digitalt vattenfall. Foto: Cecilia Odlind.

Rymddamm som yr omkring i tyngdlöshet och påverkar lungfunktionen är ett är ett orosmoment för astronauter. Lungorna är annars ett av de organ som inte fungerar sämre i rymden, till skillnad från många andra delar av kroppen, berättar forskaren Lars Karlsson, gäst i avsnitt 24 av Medicinvetarna.

Han är forskargruppsledare för omgivningsfysiologi på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet och driver ett projekt sponsrat av svenska Rymdstyrelsen och European Space Agency. 

I sin forskning försöker Lars Karlsson ta reda på hur man på ett bra sätt kan kontrollera lungfunktionen under rymdfärder och vistelse uppe i den internationella rymdstationen, ISS. Förhoppningen är att kunskapen även ska kunna användas på jorden genom förbättrad diagnostik och behandling av astma.

I Medicinvetarna berättar han bland annat om hur människans fysiologi förändras av att leva lång tid på mars, om att göra försök på Gröna Lund och om vad det pratas om på rymdforskningskonferenser.

Bonus: Lars Karlssons bästa rymdfilmstips!

I avsnittet svarar också Laura Crucianelli, forskare vi institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, på vad vi vet om ASMR, “autonomous sensory meridian response”, eller "hjärnorgasm" som det också har kallats. Fenomenet kan beskrivas som en känsla av djup avkoppling i kombination med behagliga stickningar i huvudet, utlöst av triggers som lågmälda ljud eller lätt beröring och en känsla av att bli uppmärksammad.

  • Lyssna på avsnittet via Spotify.
  • Hitta Medicinvetarna i iTunes.

Mer på temat

08-02-2024