Om allergi och astma

Allergi och överkänslighet drabbar en tredjedel av Sveriges befolkning. Astma och allergier är sjukdomar som oftast debuterar tidigt i livet och förblir livslånga handikapp. Allergi är Sveriges största folksjukdom.

Allergi, vad är det?

 

Allergi orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar på ämnen som är ofarliga och som normalt tolereras. Dessa allergiframkallande ämnen kallas "allergener" och finns överallt i vår miljö, exempelvis i pollen, kvalster, vägföroreningar, husmögel, och vissa livsmedel. Allergi kan delas in i två kategorier: IgE-medierad allergi och icke-IgE-medierad allergi. Överkänslighet mot vissa ämnen kan förekomma utan att definieras som allergi, så som laktosintolerans där man får ont i magen av mjöksockret, eller huvudvärk och nysningar orsakade av starka dofter. De vanligaste behandlingarna mot allergi är anti-histaminer och/eller steroider, t.ex. kortison. Vid svåra allergier kan man även genomgå immunoterapi (tidigare kallat hyposenisibiliserin), där man "lär" kroppen att tolerera ett visst allergen genom att ge det i först små och sedan ökande mängder.

IgE-medierad allergi
Vid en IgE-medierad allergisk respons, produceras IgE-antikroppar av immunförsvaret, när det kommer i kontakt med ett allergen. IgE aktiverar sedan specifika vita blodkroppar, mastceller och basofiler, som frisätter histaminer och andra ämnen, som i sin tur orsakar inflammation. Det är inflammationen som vi får besvär av och beroende på var i kroppen den uppstår, får vi olika symtom, exempelvis ger inflammation i luftvägarna astma och inflammation i huden orsakar eksem. Vissa allergener ger symtom lokalt, exempelvis vid kontakteksem och andra kan ge en mer systemisk reaktion, exempelvis ett födoämne som orsakar anafylaxi.

 

Mekanism vid IgE-medierad allergisk reaktion. (a) IgE producerande vita blodkroppar kommer i kontakt med ett allergen och släpper ut IgE-antikroppar, som binder till mast cellen, (b) vid andra kontakten med ett allergen binder IgE-antikropparna på ytan av mastcellen till allergenet och mastcellen frisätter histaminer och andra inflammatoriska molekyler, (c) inflammation sker och ger olika symptom beroende på var i kroppen det sker.

Icke-IgE-medierad allergi
Immunförsvaret använder många olika typer av vita blodkroppar och andra celler för att utlösa inflammation och kan också reagera på ofarliga ämnen utan att producera IgE-antikroppar. I dessa fall uppstår inflammation och symtomen kan likna IgE-medierad allergi, men tar ofta längre tid att komma fram. Därför kan det vara svårare att identifiera ämnet man är känslig mot. Celiaki, eller glutenintolerens, är ett exempel på an icke-IgE-medierad allergi, där gluten i vete och andra sädeslag orsakar en inflammation i tarmen och annan vävnad.

Anafylaxi
Hos vissa personer kan olika allergener ge våldsamma systemiska (i hela kroppen), livshotande reaktioner. Några vanliga allergenerna som orsakar anafylaxi är livsmedel (t.ex. nötter, ägg, fisk med mera), mediciner (t.ex. pencillin) och bi-stick. Symtom är svår andnöd, illamående och kräkningar, samt svullnad i slemhinnor. Det finns inga förebyggande behandlingar mot anafylaxi, utan det bästa sättet att undgå en reaktion är att undvika att utsätta sig för det ämnet man är allergisk mot. Detta kan ibland vara svårt och om en reaktion uppstår kan man behandla med adrenalinspruta eller orala steroider.

Astma, vad är det?

Astma är en luftvägssjukdom som kännetecknas av inflammation i luftvägarna och perioder av andningssvårigheter. Astma är en av våra vanligaste folksjukdomar.
Inflammationen vid astma orsakas av allergi, infektion eller irriterande ämnen i miljön. De vanligaste symtomen vid astma är hosta, andnöd, slemproduktion och pipande andning. De flesta personer med astma har lindriga besvär och kan leva ett helt normalt liv utan att uppleva astmaanfall medan några har en svår form av astma.

Lungfunktionstest
Diagnosen astma kan ställas med lungfunktionstest. Med hjälp av lungfunktionstester undersöks dina lungor och luftrör. Vanliga tester är spirometri och PEF-mätning.

Hur vet jag att jag har astma?
Om man har långdragna luftrörsbesvär med andnöd, pipande andning, natthosta, segt slem och en känsla av täppthet i bröstet kan det vara astma. "Luftrörkatarr" eller långvariga luftvägsinfektioner kan ibland förväxlas med astma. En del får besvär vid kall och fuktig väderlek, andra vid ansträngning, förkylning eller om de utsätts för något de är allergiska mot. Besvären kan uppträda på olika sätt hos olika människor och sjukdomen kan variera i svårighetsgrad under olika perioder av livet.

Om jag har astma, vad bör jag göra?
Genom att själv mäta sin lungfunktion med en enkel lungfunktionsmätare (PEF) kan man hålla viss kontroll på sin astma. Värden som varierar från morgon till kväll eller från den ena dagen till den andra tyder på dålig astmakontroll.
Ta reda på när du ska ta dina mediciner. Be din läkare om en individuell skriftlig behandlingsplan och följ läkarens råd om de förebyggande medicinerna.
Om du är rökare - sluta att röka. Rökning förvärrar luftvägsbesvären och på sikt astmasjukdomen.
Motionera - en bra kondition minskar astmabesvären.
Värm alltid upp ordentligt innan träning.
Undvik ämnen du är känslig mot.

Tema allergi på KIs hemsida

Läs mer på KIs hemsida om allergiforskning på KI.

30-08-2023