Makakernas boendemiljö
På Karolinska Institutet bedrivs forskning med apor i en av Sveriges mest avancerade och djurvänliga anläggningar – Astrid Fagræus laboratorium, KM-F. De två sorters apor som används i forskningen är rhesusmakaker och krabbmakaker, vilka är icke-mänskliga primater. Här står djurens välmående i fokus varje dag.
KI:s anläggning är godkänd av AAALAC International, som granskar djurvälfärd världen över, och som är en kvalitetsstandard som säkerställer att forskningen är både säker och ansvarsfull.
En miljö som liknar makakernas naturliga liv
Makakerna på KI lever i stora, välutrustade bursystem och voljärer med tillgång till utevistelse när försök och väderlek tillåter.
Där kan de hoppa, klättra, leka och umgås med andra – precis som de skulle göra i naturen.
Miljön är byggd för att uppmuntra naturliga beteenden. Där finns:
- Rep, hyllor, gungor, klätterställningar och speglar
- Bekväma utsiktsplatser och gömställen
- Möjligheter att bada och leka med vatten till exempel i en badtunna
Makakerna lever tillsammans – precis som i naturen
Makaker är mycket sociala djur. Därför lever de alltid tillsammans med andra – aldrig ensamma.
Grupperna består av 2–14 individer och sätts ihop med stor omsorg.
Precis som i naturen har makaker en hierarki, vilket kräver noggrann observation för att säkerställa att alla mår bra.
Siktbarriärer skapar trygghet
För att undvika onödig stress kan makakerna även dra sig undan bakom siktbarriärer. Det ger trygghet och minskar konflikter, särskilt i större grupper.
Den gröna skivan i bakgrunden skapar en siktbarriär som ger möjlighet för makakerna att komma ur blickfånget.
Speglar finns upphängda och ökar överblicken utan att ta ögonkontakt med andra makaker eftersom det kan upplevas som hotfullt.
Makaker är generellt försiktiga i nya sammanhang. I filmen visas en grupp som fått en ny plattform att sitta på. De undersöker försiktigt sin nya miljö.
När makaker kommer till Karolinska Institutet
Djur som har transporterats måste få en viss acklimatiseringstid, tillvänjning, innan de kan börja användas i försök. För KI:s makaker är denna tid alltid minst sex veckor.
Var de placeras är beroende på i vilken typ av försök de ska ingå i. På KI finns möjlighet att göra försök i tre olika biosäkerhetsnivåer:
Skyddsnivå 1 (BSL-1):
Här arbetar man med ämnen som inte gör friska människor sjuka, eller bara innebär en mycket liten risk för sjukdom.
Skyddsnivå 2 (BSL-2):
Här hanteras ämnen som kan ge mild eller måttlig sjukdom, men där det finns vaccin eller behandling mot sjukdomen.
Exempel: RS-virus och magsårsbakterien Helicobacter pylori.
Skyddsnivå 3 (BSL-3):
Här krävs högre säkerhet. Personalen måste ha utökad skyddsutrustning, och labbet är avskilt. Här finns ämnen som kan ge allvarlig eller livshotande sjukdom och som kan spridas i samhället.
Exempel: Tuberkulos, rabies och SARS-CoV2.
Oinfekterade makaker (BSL-1)
De makaker som inte är smittade vistas i stora burar eller voljärer inomhus med tillgång till utrymmen utomhus. På KI:s djuranläggning finns inglasade rastgårdar med skjutdörrar och takluckor som kan stängas när det är kallt. När temperaturen närmar sig noll (0) grader Celsius, bedömer djurtekniker tillsammans med veterinär om makakerna kan vara ute eller inte, baserat på väder, vind, luftfuktighet och makakernas beteende.
Makaker i högre säkerhetsnivåer (BSL-2 och BSL-3)
Enligt lagkrav ska makaker i denna säkerhetsnivå bo i burar som är ungefär 1 meter djupa, 1 meter breda och 2 meter höga (alltså en volym på 2 kubikmeter). Eftersom makakerna alltid sitter i grupper om minst två individer, så är den minsta ytan för en grupp 4 kubikmeter. Alla makaker som bor i KI:s anläggning har mer än dubbelt så stor boendevolym som vad lagen kräver.
Trygghet, kontroll och variation
En viktig del av djurens välbefinnande är att de får känna kontroll över sin vardag. Därför används positiv förstärkning i all hantering och träning – till exempel genom belöning med något gott när de samarbetar. Det gör djuren mer trygga, nyfikna och mindre stressade.
Berikning ger fysisk och mental stimulans
För att makakerna ska må bra behöver de både mental och fysisk stimulans. Det uppnås genom så kallad miljöberikning.
Födoberikning – mat som aktivitet
Makakerna får jobba för en del av maten, precis som i det vilda. De letar efter frön i halm, plockar pellets ur foderpussel eller gnager på infrusna godsaker i isblock. Denna typ av aktivitet minskar både stress och konflikter i grupperna.
Leksaker och föremål
Grenar, kottar, kartonger, speglar, plastflaskor och andra föremål stimulerar sinnen som lukt, känsel och syn. All berikning planeras enligt schema, så att varje djur får likvärdig stimulans. Exempelvis så får makakerna en dag i veckan tennisbollar och flaskor med olika innehåll så som frön, hö och foder. Det fylls på med foderpussel, men även löst foder och frön som göms på olika platser för att stimulera födosök.
Hö och halm ges också på svårtillgängliga platser, allt för att sysselsätta makakerna så mycket som möjligt. Djuren erbjuds ny berikning och olika utmaningar varje dag. Makakerna pillar gärna och river isär material. I filmen har en krabbmakak fått en bok som sysselsättning.
Badbaljor
Många makaker badar gärna. Därför erbjuds de att bada minst en gång i veckan – vilket ofta leder till lek, plask och andra spontana upptåg. Makakerna får ibland skumbad med badskum för barn där frön placeras i botten på badkaret vilket uppmuntrar till lek och födosök.
Träning för samarbete och ökad djurvälfärd
För att makakerna ska känna sig trygga vid till exempel hälsokontroller eller provtagning, tränas de med hjälp av positiv förstärkning.
Det innebär att djuret frivilligt samarbetar i utbyte mot en belöning.
Träningen sker alltid i hemmiljö, vilket minskar stress och förbättrar djurens välbefinnande – men också säkerheten i forskningsresultaten, eftersom stress påverkar kroppen och resultaten.
Forskning med respekt för djur
Att bedriva forskning med djur ställer stora krav. På Karolinska Institutet är målet tydligt: makakerna ska ha en trygg, stimulerande och så naturlig miljö som möjligt. All forskning utgår från 3R-principen och djurhanteringen bygger på respekt, kunskap och ett ständigt arbete med att förbättra djurens välfärd. Alla som arbetar med makakerna har genomgått utbildning i djurhantering och får kontinuerlig vidareutbildning inom området.