Porträtt av professor Kerstin Tham

This page in English

Kerstin Tham - Professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Kerstin Tham föddes 1956 i Borås och tog 1978 arbetsterapeutexamen vid Edsviksskolan, Stockholm. Åren 1979-1998 innehade hon olika kliniska befattningar som arbetsterapeut inom neurologi vid Huddinge universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Hon disputerade 1998 på Karolinska Institutet inom neurologi på avhandlingen "Unilateral neglect. Aspects of rehabilitation from an occupational therapy perspective". Åren 1999-2009 var hon lektor vid KI med klinisk anknytning till Rosenlunds geriatriska klinik och senare arbetsterapikliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

År 2004 fick hon en docentur i arbetsterapi vid Karolinska Institutet. Hon är sedan 2004 medlem av styrelsen för Nationella stroketeamrådet och sedan 2006 medlem i Strokeförbundets vetenskapliga råd. Hon var åren 2002-2008 chef för sektionen för arbetsterapi, var 2005-2008 lärarrepresentant i utbildningsstyrelsen och var mellan 2009-2013 prefekt för institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Karolinska Institutet.

Kerstin Tham utnämndes den 25 augusti 2009 till professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet.

Om forskningsämnet

Mellan 25 000 och 30 000 svenskar drabbas årligen av stroke, det vill säga antingen en blödning eller blodpropp i hjärnan. Medelålder för insjuknandet är 75 år. De flesta patienterna överlever, men ofta med olika funktionshinder. Kommer den medicinska hjälpen in i ett tidigt skede kan symtomen ofta lindras.

Kerstin Thams forskning studerar konsekvenser av kognitiva funktionsnedsättningar i patientens vardag, samt hur terapeutiska komponenter i miljöer och aktiviteter kan bidra till återhämtning efter en stroke.

Viktigt vid stroke fånga patientens livsvärld

Mellan 25 000 och 30 000 svenskar drabbas årligen av stroke, det vill säga antingen en blödning eller blodpropp i hjärnan. Medelålder för insjuknandet är 75 år. De flesta patienterna överlever, men ofta med olika funktionshinder.

Kommer den medicinska hjälpen in i ett tidigt skede kan symtomen ofta lindras. Kerstin Thams forskning studerar konsekvenser av kognitiva funktionsnedsättningar i patientens vardag, samt hur terapeutiska komponenter i miljöer och aktiviteter kan bidra till återhämtning efter en stroke.

- För att rehabiliteringen av patienter med stroke ska bli framgångsrik, är det viktigt att hittaindividanpassade aktiviteter med mål och mening. Samtidigt bör patienten tillsammans med sina närstående formulera målen för träningen, säger Kerstin Tham.

Tillsammans med sina doktorander har hon utvecklat några olika bedömningsinstrument för patienter med stroke som används internationellt inom såväl forskning som rehabilitering.

- Vi använder även specifika metoder där vi försöker fånga patientens upplevelse av sina vardagsaktiviteter efter en stroke.

Forskargruppen använder sig bland annat av så kallad fenomenologisk metod, en systematisk kvalitativ metod utvecklad vid Stockholms universitet. Syftet är att synliggöra hur olika upplevda fenomen uttrycks i patientens livsvärld.

- Vi söker efter olika karaktärsdrag. Ett vanligt fenomen efter en stroke i höger hjärnhalva är unilateralt neglekt; patienten lever i en halverad livsvärld utan att själv vara medveten om det.

Många har också nedsatt koncentrationsförmåga. Patienter med neglekt har svårt att uppfatta allt som befinner sig till vänster om deras mittlinje. De rakar bara halva ansiktet, äter bara upp halva matportionen respektive ser inte den kaffekopp som står till vänster om dem. För att hjälpa dem att hantera sin komplicerade vardag, använder Kerstin Tham sig bland annat av video-feedback, där de får se sig själva utföra praktiska uppgifter. Videotekniken bidrar till ökad medvetenhet hos dessa patienter om att de negligerar föremål till vänster. Forskargruppen har även utvecklat ett undersökningsinstrument för att fånga patienters medvetenhet om sina begränsningar i samband med olika aktiviteter. Forskningen har visat att hemmiljön och arbetsplatsen är viktiga platser för rehabilitering. Dessa miljöer är välbekanta och ger trygghet, samtidigt som patienten vet vilka uppgifter han eller hon tidigare klarade av och vilka rutiner man följde. Här använder sig forskningen av begreppet vanekroppen, det vill säga vardagsaktiviteter man utför utan att tänka närmare på det.

- Det är lättare att stimulera minnet i en känd miljö. Patienter med minnesproblem utför lättare allt det som har med vanekroppen att göra.

Gruppen ska nu också utvärdera ett klientcentrerat rehabiliteringsprogram, som bygger på de fenomenologiska studierna, och där patienten stöds att utifrån sin egen situation ta ansvar för rehabiliteringen. Att ingå i ett socialt sammanhang och få tillgång till olika mötesplatser är betydelsefullt för patienternas återhämtning. Det har tidigare gjorts studier av råttor som visat att dessa återhämtar sig betydligt snabbare efter en hjärnskada om de får vara tillsammans med andra råttor, får god mat och inspirerande aktiviteter i en berikande miljö.

- Många av dem har återhämtat sig fullt ut. Visserligen gäller detta råttor, men mycket talar för att det fungerar likadant också för människa.

På Danderyds sjukhus finns i anslutning till rehabiliteringskliniken en speciell träningslägenhet för rehabilitering. Förutom att här finns avancerade tekniska hjälpmedel för kognitivt stöd, är lägenheten också vackert utformad och har en liten trädgård. Under en vecka kunde patienterna ta emot familj och vänner i den här avspända miljön och bjuda på mat. De blev därefter intervjuade av forskargruppen.

- Patienterna uppskattade att de på det här sättet fick möjlighet att känna sig kompetenta. De kände också en frihet och värdighet till skillnad mot på vårdavdelningen.

Personer med stroke kan ofta ha nedsatt medvetenhet om sina egna begränsningar. Det kan vara ett hinder för deras engagemang i rehabiliteringen, men också utgöra en risk i samband med bilkörning. Efter en stroke görs ofta en trafikmedicinsk utredning av om personen bör fortsätta att köra bil. En doktorand i gruppen har utvecklat instrument för en säker praktisk körbedömning som bland annat omfattar patientens förmåga att planera sin körning, att manövrera bilen och att vara uppmärksam på skyltning och medtrafikanter.

- Vi utvecklar nu ett bedömningsinstrument som undersöker personens medvetenhet om sina egna begränsningar vid bilkörning; intervjuer har visat att många upplever det som kränkande att inte få fortsätta köra bil. Vissa personer bör därför erbjudas möjlighet att träna upp sin körförmåga eller få stöd att hitta alternativa kommunala färdvägar.

Berikande miljöer i Uganda

Inom ramen för Karolinska Institutets samarbete med Makerere universitetet i Kampala, Uganda, samverkar forskargruppen med Mulagosjukhuset i staden. Under hösten påbörjas studier av rehabiliteringen efter stroke.

- Samtidigt som de arbetar som vi gjorde på 1950-1960-talen, är deras sjukhusmiljö mer berikande än vår. Patienterna är med i ett helt annat socialt sammanhang. De får ta med egna saker hemifrån och ha tre närstående som bor på sjukhuset.

Kerstin Tham menar att de närstående i Uganda borde få utbildning i hur de kan stödja sina anhöriga med rehabiliteringen efter en stroke.

- Det ska bli intressant att göra jämförande studier mellan Sverige och Uganda. Jag är övertygad om att vi har mycket att lära om betydelsen av berikande miljöer och sociala sammanhang för återhämtning och rehabilitering efter en stroke.

Mer information

Till sektionen för arbetsterapi

Anknuten

Kerstin Tham

E-post: Kerstin.Tham@ki.se

Professor