Nyhetsbrev

Här publiceras Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsas (NASP) nyhetsbrev som ges ut två gånger i månaden. Redaktör är Rigmor Stain, docent och medicine doktor vid NASP.

Nr 9 - 2016

Ungdomars riskbeteenden och borderline personlighetsstörning

Regionala Nätverket Stockholm/Gotland

Sammanfattning

Riskbeteenden och självskadeproblematik är tillsammans med känslomässiga störningar och impulsivitet grunddrag vid borderline personlighetsstörning. Orit Nakar, vid barn- och ungdomspsykiatriska institutionen, universitetet i Heidelberg, Tyskland, har tillsammans med internationella forskare studerat förekomsten och förändringen över tid av självskade- och självmordsbeteende samt drogmissbruk hos tyska skolungdomar och samtidigt studerat samband mellan graden av riskbeteenden och borderline personlighetstörning. Materialet bestod av 513 tyska ungdomar mellan15-17 år gamla. Studien ingick i den multinationella undersökningen Saving and Empowering Young Lives in Europe (SEYLE), där den psykiska hälsan hos europeiska ungdomar följs under ett par år. Med utgångspunkt från basdata för skattningsresultaten för självskade- och självmordsbeteende samt drogmissbruk kunde materialet i den aktuella studien delas upp i tre grupper: en lågriskgrupp, en grupp med medelhög risk och en högriskgrupp. Såväl självskade- som självmordsbeteende och drogmissbruk minskade markant under observationstiden i lågriskgruppen och gruppen med medelhög risk, något som författarna föreslår reflekterar en ökande mognadsgrad hos tonåringarna. Även i högriskgruppen minskade självskade- och självmordsbeteende under observationstiden medan drogmissbruket nära nog fördubblades. Det fanns en påtaglig överlappning av de tre riskbeteendena i högriskgruppen och starkt samband mellan anhopningen av riskbeteenden och skattningsnivåerna för borderline personlighetsstörning. Författarna betonar vikten av att man tidigt identifierar och ger adekvat behandling till ungdomar med risk – och självskadebeteende eftersom dessa beteenden kan ge signaler om en begynnande borderline personlighetsstörning. 

Bakgrund

Borderline personlighetsstörning (BPS) eller Emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS) är två olika namn på samma diagnos, beroende på vilken diagnosmanual man använt sig av nämligen DSM-IV (the Diagnostic and Statistical Manual of Psychiatric Disorders 4th edition) eller ICD- 10 (the International Classification of Diseases).  PBS är en allvarlig och starkt funktionsnedsättande psykisk sjukdom, som kännetecknas av svårigheter att balansera känslointrycken kombinerat med en osäker självbild och självidentitet. Tillståndet karaktäriseras av snabba känslomässiga reaktioner som pendlar mellan ytterligheter. Separationsångest och rädsla för att bli övergiven skapar ständiga avbrott i sociala och nära relationer. Vredesutbrott, dramatiska utspel och impulsiva handlingar, riskbeteenden och upprepat självskadebeteende är vanligt förekommande. Självmordsrisken är hög. Patienter med BPS representerar mellan 9-33 % av samtliga självmord och livstidsförekomsten av självmord vid BPS är omkring 8 %. (Kaess et al 2014).

Självskadebeteende och självmordförsök samt alkohol och drogmissbruk är de vanligast förekommande diagnostiska kriterierna för ungdomar med borderline personlighetsstörning.

Det är magert med data rörande förekomsten av BPS bland tonåringar. Internationella studier anger en förekomst på 1,6 % bland 16-åringar, vilket ökar till 3,2 % för unga vuxna i 22-årsåldern.  I kliniska material är BPS vanligt förekommande bland ungdomar, med en förekomst på omkring 11 % för ungdomar i psykiatrisk öppenvård och upp till 50 % för ungdomar i psykiatrisk slutenvård (Kaess et al 2014). Forskning under det senaste decenniet har gett ökat stöd för att såväl diagnostisera som att behandla PBS under tonåren. I likhet med många andra psykiska sjukdomar kan man genom tidig diagnos och behandling av PBS undvika en dålig prognos och att ett kroniskt sjukdomstillstånd utvecklas. 

Riskbeteenden och PBS hos ungdomar

Orik Nakar, Institutionen för barn och ungdomspsykiatri vid universitetet i Heidelberg, Tyskland, har tillsammans med internationella europeiska forskare studerat förekomst och förlopp av självskade- och självmordsbeteende samt drogmissbruk hos skolungdomar mellan 15-17 år. Ungdomarna, vars psykiska hälsa följdes under två år, ingick i studien Saving and Empowering Young Lives in Europa (SEYLE); en studie som omfattade ungdomar ifrån 10 europeiska länder och som tidigare beskrivits i detalj (Wasserman 2010). I den aktuella undersökningen deltog endast ungdomar från Tyskland och omfattade 513 ungdomar från 26 olika skolor, med en medelålder på 14,5 år, varav 320 flickor och 193 pojkar. Författarna gör antagandet att inte bara förekomsten av självskadande, självmordsbeteende och drogmissbruk men i synnerhet omfattningen, varaktigheten och utvecklingen av dessa beteenden medför en ökad för risk för borderline personlighetsstörning hos ungdomar i övre tonåren.

Skattning av ungdomarnas psykiska hälsa, självskade- och självmordsbeteende samt alkohol- och drogmissbruk skedde vid studiestarten samt efter 1 och två år. Självskadebeteende bedömdes med användning av 6-items-versionen av the Self Harm Inventory, som fastställer frekvensen av självskador med 5 olika metoder (skära, bränna, slå, bita samt hudskador åstadkomna på annat sätt). 

Graden av självmordsbeteende bedömdes med hjälp av Paykel Suicidal Scale, som består av 5 frågor med ja- eller nej svar rörande 1) livet är inte värt att leva, 2) passiva tankar om att jag önskar att jag vore död 3) tankar på att ta livet av sig 4) allvarliga planer på att ta livet av sig och 5) självmordsförsök.

Drogmissbruk bedömdes med användning av skattningsinstrumentet the Global School-based Student Health Survey och de cutoff kriterier som uppställts i SEYLE-studien för missbruk av nikotin, alkohol och illegala droger. Cutoff för rökning var fler än 1-2 cigaretter om dagen, cutoff för alkoholmissbruk var baksmälla mer än tre gånger under undersökningsperioden och cutoff för användning av illegala droger var satt till mer än vid tre tillfällen under undersökningsperioden.

BPS diagnostiserades enligt de 15 kriteria som beskrivs i DSM-IV Axis II Personlighetsstörningar (SCID-II-PQ).

Resultat

På basis av de medelvärden av skattningsresultaten för självskade- och självmordsbeteende och drogmissbruk som erhölls vid studiestarten, kunde materialet delas upp i tre grupper: en lågriskgrupp (n=240, 47,78 %) en grupp med medelhög risk (n= 192, 37,43 %) och en högriskgrupp (n= 81, 15,79 %).

Vid studiestarten hade omkring 10 % av ungdomarna i lågriskgruppen utfört enstaka självskadehandlingar, 2,5 % hade utfört upprepade (> 5) självskadehandlingar. 22 % av ungdomarna hade tyckt att livet inte var värt att leva eller haft självmordstankar och 38 % av ungdomarna hade haft någon form av drogmissbruk.

 I gruppen med medelhög risk hade 55 % medvetet skadat sig själva vid ett flertal tillfällen och 11 % hade gjort upprepade (|>5) självskadehandlingar. 55 % hade haft självmordsbeteende, vilket till 20 % hade yttrat sig i självmordstankar, 15 % tyckte inte att livet var värt att leva, 9 % önskade att de var döda och 7 % hade haft allvarliga planer på att ta livet av sig. Drogmissbruket i gruppen var av samma storleksordning som i lågriskgruppen.

I högriskgruppen hade 68 % av ungdomarna gjort självskadehandlingar. 26 % hade gjort upprepade (> 5) självskadehandlingar. Av de 88 % som redovisat självmordsbeteende hade 21 % allvarligt övervägt att ta livet av sig medan 22 % hade gjort självmordsförsök. Drogmissbruket var av ungefär samma storleksordning som i de andra båda grupperna.

Det var en kraftig överlappning av de tre typerna av riskbeteenden. Således ingick fler än i genomsnitt 85 % av ungdomarna som var i högriskgruppen för ett riskbeteende även i högriskgrupperna för de två andra riskbeteendena.  

Det genomsnittliga skattningsvärdet för BPS i samtliga lågriskgrupper var 1,49 (n=195; 95 % CI 1,37-1,61). Ungdomar som tillhörde alla tre högriskgrupperna (n= 72) erhöll i genomsnitt en BPS skattning på 7,50 (7,32- 7,68) medan ungdomar som endast tillhörde en högriskgrupp (n= 8) hade en genomsnittlig BPS-skattning på 5,75 (5,43- 6,07

I såväl lågriskgruppen som i gruppen med medelhög risk hade graden av självskade- och självmordsbeteende minskat kraftigt vid 1-och 2-årsuppföljningarna. Drogmissbruket i dessa grupper var oförändrat vid ettårsuppföljningen, men hade halverats vid 2-årsuppföljningen. Även i högriskgruppen minskade självskadebeteende och självmordsbeteende med tiden: Antalet ungdomar som gjort upprepade självskadehandlingar halverades, endast 2 % hade allvarligt övervägt att ta livet av sig och antalet självmordsförsök hade halverats. Drogmissbruket däremot hade nära nog fördubblat vid 2-årsuppföljningen. 

Diskussion

Författarna föreslår att minskningen av riskbeteenden i lågriskgruppen och gruppen med medelhög risk, som noterades vid 2-årsuppföljningen, skett som ett resultat av en ökad mognadsgrad hos ungdomarna. Det föreföll som om ungdomarna i högriskgruppen när de blivit äldre, flyttat över sitt självskade- och självmordsbeteende till ett riskbeteende som är mer socialt accepterat. Sambanden mellan klustrandet av riskbeteenden och förekomsten av andra karaktäristiska drag vid borderline personlighetsstörning visar på vikten av att tidigt identifiera och adekvat behandla drabbade ungdomar för att på så sätt minska risken för att borderline personlighetsstörning utvecklas. 

Referenser

Nyhetsbrevets läsrum

Information

För de senaste nyheterna och kalenderhändelserna från NASP, besök vår startsida!

Självmordspreventivt stöd och resurser

På NASP:s sida "Få stöd" finns kontaktuppgifter till flera hjälplinjer samt råd om hur man kan hjälpa en person som befinner sig i en självmordskris. Besök sidan här

Litteratur

Wasserman, D (red.) Suicide: an unnecessary death Oxford: Oxford University Press. Second Edition. 2nd ed. 2016, ISBN: 9780198717393

Galli S. När mammas tankar ändrade färg. Utgiven av IDUS förlag, ISBN13: 9789175772622

Wasserman D. Depression (The Facts) 2nd Edition, omarbetad för allmänheten.
Boken har vunnit 2012 “ Book Award” priset  från British Medical Association Book of Science Awards 2012, for the Public Understanding of Science. Priset delas ut till den bok som panelen anser bäst stödja främjandet av allmänhetens förståelse för vetenskap. Utgiven av Oxford University Press November 2011. IBSN 9780199602933

Susanne Bejerot, docent i psykiatri och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri har skrivit Förordet till Lars Wiklunds bok Lisa – ett liv som handlar om hans dotters barndom, ungdom och vuxenliv som tragiskt ändades med ett självmord. 

Reading room 1 är tillgängligt för er alla

Varje månad läser Jerzy Wasserman, Vladimir Carli, Gergö Hadlaczky, Guo-Xin Jiang, Marcus Sokolowski, Rigmor Stain, David Titelman och Danuta Wasserman alla självmordsrelaterade artiklar, som publicerats i peer-granskade tidsskrifter. Det rör sig om c.a 300 artiklar/månad.  De viktigaste och mest tillämpliga artiklarna för det självmordspreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården och befolkningen läggs ut i ”läsrummet”. I Nyhetsbrevets läsrum lägger vi ut artiklar som kopplas till Nyhetsbrevets innehåll.

Att registrera sig och installera Mendeley är helt gratis. De flesta artiklarna länkar direkt till PubMed, så att du kan hämta hem hela artikeln. Stöter du på några problem så hjälper Sebastian Hökby på NASP dig gärna.

Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), Gunilla Wahlén (SPES), Per Anders Rydelius (MIND)

Redaktion: Danuta Wasserman (NASP), David Titelman (NASP), Rigmor Stain, redaktör, kontaktperson mellan nätverken och NASP

Kontakt

Kontakta redaktör Rigmor Stain med information du vill vidarebefordra inom nätverket Stockholm-Gotland eller till övriga suicidpreventiva nätverk

Rigmor Stain (rigmor.stain@comhem.se) 

Tidigare nyhetsbrev 2016

1. Information om självskade- och självmordsbeteende på Internet

2. Att förlora ett barn i självmord

3. Suicidrisk hos efterlevande barn

4. Långtidsrisk för självmord 

5. Psykosocial terapi minskar självskadebeteende och självmord 

6. Självmordsrisk hos efterlevande till självmordsoffer

7. Självmordsförsök bland asylsökande 

8. Suicidal kommunikation

9. Ungdomars riskbeteenden och borderline personlighetsstörning

Nyhetsbrev 2015

1. Medvetandeträning- en effektiv suicidpreventiv metod

2. Ökade internaliserade problem hos flickor

3. Psykoterapi vid PTSD hos krigsveteraner 

4. Psykosocialt stöd förebygger självmord

5. Självmord inom slutenvården

6. Ökad risk för självmordsbeteende bland HBTQ-personer

7. Unga mäns självmord

8. Långtidseffekter av självmordsförsök

9. Vård efter självmordsförsök

10. Överföring av självmordsbenägenhet mellan generationer

11. Ekonomi, social status och suicidalitet 

12. Självmordsrisk och hjälpsökande hos ungdomar

13. Sömnstöringar och suicidrisk

14. Antiepileptiska läkemedel och ökad suicidrisk 

15. Religion och suicidrisk

16. Dåliga skolbetyg och allvarliga självmordstankar

17. Förlorad tillit till vården efter suicid

18. Självmord i Stockholms tunnelbana

19. Skolprestationer och självmordstankar

20. Joiner's interpersonella teori om självmord

21. Att läsa böcker förebygger suicid

Nyhetsbrev 2014 

1. Livstidsförekomst av självskadebeteende (NSSI) hos europeiska ungdomar

2. Självmordsförsök och självmord bland invandrare

3. Åldersrelaterat samband mellan antidepressiva och suicid

4. Personlig öppenhet och suicid

5. Befolkningsinriktad suicidprevention - effektiv även för män

6. Självmordsförsök i primärvården

7. Riskbeteende och psykisk ohälsa hos ungdomar

8. Förtroende för psykiatrisk vård

9. Skolans betydelse för självmordsbeteende

10. Uppväxtmiljö och självmordsrisk som ung vuxen

11. Självmordsrisk vid olika nivåer av psykiatrisk vård

12. Psykotiska symptom, psykisk flersjukhet och suicidalitet hos ungdomar

13. Överdödlighet och förväntad livslängd hos psykiskt sjuka

14. Genetiskt samband mellan självmordsbeteende och ADHD

15. KBT vid komplicerad sorg hos efterlevande

16. Självmord bland unga

17. Socialt utanförskap och suicidalitet

18. Självmord inom slutenvården

19. Är det farligt att tala om självmord?

20. Självmord bland 10-14-åringar runt om i världen

Nyhetsbrev 2013

1. Självmordsbeteende efter förälders självmord

2. Nordiska självmordstrender 1989-2009

3. Självskadebeteende och självmordsförsök

4. Mortalitet och livslängd vid självskadebeteende

5. KBT vid terapiresistent depression

6. Läkares höga självmordsfrekvens

7. Hjälpsökandebeteende vid suicidalitet

8. Självmord inom slutenvården

9. Non suicidal self-injury disorder

10. Psykotiska symptom och självmordsbeteende hos ungdomar

11. Subsyndromal depression/ångest och suicidalitet hos ungdomar

12. Aktiv uppföljning av patienter som gjort självmordsförsök

13. Riskfaktorer för självmord hos äldre

14. Medvetandeträning som suicidprevention

15. Livstidsförekomst av suicidalitet hos ungdomar

16. Paracetamolförgiftningar

17. Suicidpreventiv intervention inom primärvården

18. Psykosocial utredning vid självskadebeteende

19. Invandrartäthet och skolbarns psykiska hälsa

20. Arbetslöshet och självmord II

För nyhetsbrev äldre än från 2013, kontakta nasp@ki.se

Prenumerera på NASP:s nyhetsbrev

Det är kostnadsfritt att bli prenumerant. Fyll i formuläret för att två gånger i månaden ta del av nyhetsbrevet via e-post.

PreventionPsykiatriPsykisk ohälsaSuicidforskning