Nyhetsbrev

Här publiceras Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsas (NASP) nyhetsbrev som ges ut två gånger i månaden. Redaktör är Rigmor Stain, docent och medicine doktor vid NASP.

Nr 18 - 2016

Telefonjourer vid självmordskriser 

Regionala Nätverket Stockholm/Gotland

Sammanfattning

I detta Nyhetsbrev sammanfattar David Titelman en artikel av Brian Mishara vid Centre for Research and Intervention on Suicide and Euthanasia vid Quebecs universitet i Montreal, Kanada, som tillsammans med kanadensiska kollegor jämfört skickligheten hos vårdutbildade, anställda personer att fungera som samtalspartner i telefonjourer för människor i suicidala kriser med skickligheten hos frivilliga utan specificerad vårdutbildning (Mishara et al., 2016). Materialet omfattar en tidigare studie utförd i USA och en nyare undersökning utförd i Montreal, Kanada. Studien från USA omfattade 1 431 samtal. I den kanadensiska studien besvarades 1 206 samtal av 90 volontärer och 39 anställda, professionella telefonstödjare. Inga signifikanta skillnader i samtalsstil mellan frivilliga och anställda telefonsstödjare kunde identifieras. Man fann heller inga signifikanta skillnader mellan volontärer och professionella i deras förmåga att hantera de hjälpsökandes problem och självmordsnärhet. Resultaten i de två studierna visade att en god initial kontakt, inlevelseförmåga, och respekt för de som ringde var de särdrag som hade starkast samband med minskad suicidalitet vid samtalets slut, oavsett vilken utbildningsbakgrund och anställningsform medarbetarna hade. Fördjupade analyser antydde att den tidsmässiga erfarenheten som telefonstödjare har stor betydelse. Författarna drar även slutsatsen att kvinnor drar större nytta av de stödjande insatser som ges, vilket ger upphov till krav på nytänkande kring hur man bäst skall gå tillväga för att stödja psykiskt sårbara män. 

Samtalspartners i telefonjourer vid självmordskriser

Brian Mishara och medarbetare vid Centre for Research and Intervention on Suicide and Euthanasia och Psykologiska institutionen vid Quebecs universitet i Montreal, Kanada, har nyligen publicerat en studie om skickligheten hos vårdutbildade personer och frivilliga utan specificerad vårdutbildning att fungera som samtalspartners i telefonjourer för människor som ringer hjälplinjer för suicidala kriser i USA respektive Kanada (Mishara et al., 2016). Tidigare forskning, däribland Misharas (2007) egna studier av telefonstödlinjer i USA, antyder  att lekmannastödjare presterar bättre än psykiatriskt eller psykologiskt utbildade personer.

Frivilliga telefonstödjare arbetar vanligtvis utan ekonomisk ersättning. Oftast ställs krav även på sådana personers kompetens, t ex att de har förmåga till inlevelse, inte är dömande samt är villiga att delta i en kortare utbildning för telefonrådgivare. Att vara en betald yrkesutbildad person betyder också varierande saker på olika ställen i världen. I Quebec i Kanada krävs gymnasiekompetens eller en grundläggande universitetsutbildning för att man skall anlitas som telefonstödjare, medan kraven i USA är högre; där krävs vanligtvis masterexamen i klinisk psykologi, socialt arbete eller liknande.

Studien i USA

Materialet i undersökningen i USA bestod av samtal om suicidönskningar eller -handlingar med medarbetare vid 14 telefonhjälplinjer . Två oberoende bedömare, som var ”blinda” för om  personerna de bedömde var anställda yrkesutbildade, respektive frivilligarbetare, genomförde bedömningarna i efterhand (9 år senare). Resultaten av bedömningarna delades sedan in sådana som gällde medarbetare i verksamheter enbart med anställda yrkespersoner (4 verksamheter med 168 hjälpare), verksamheter med en blandning av frivilliga och anställda (3 verksamheter med 131 hjälpare) och de med enbart frivilliga (7 verksamheter med 493 hjälpare). Samstämmigheten mellan bedömarna var hög. 

Resultaten visade att en god initial kontakt, inlevelseförmåga, och respekt för de som ringde var de särdrag som hade starkast samband med minskad suicidalitet vid samtalets slut, oavsett vilken utbildningsbakgrund och anställningsform medarbetarna hade. I verksamheter med professionella telefonstödjare gjordes suicidriskbedömningar i 47 % av samtalen och i 26 % av fallen bedömdes självmordsrisken vara hög. I verksamheter med frivilliga telefonsstödjare gjordes suicidriskbedömningar i 64 % av samtalen och andelen högriskpersoner var 34 %. Motsvarande värden i verksamheter med en mix av professionella och frivilliga telefonstödjare var 51 % respektive 24 %. 

Telefonmottagningar i Quebec, Kanada

I denna studie följdes samtalen med 129 telefonstödjare, 90 frivilliga (medelålder 33 år) och 39 avlönade (medelålder 39 år), vid fem suicidpreventiva verksamheter där de medverkande medarbetarna tillhörde båda de undersökta kategorierna (2 verksamheter anlitade enbart yrkesutbildade medarbetare, 1 verksamhet anlitade enbart frivilliga telefonstödjare och 2 var ”blandade”). Granskningen utfördes av 11 noggrant utbildade forskningsassistenter.

Av de 1 206  undersökta samtalen var 548 från personer som talade om sina självmordstankar, 550 från anhöriga till självmordsnära personer och 108 från anhöriga till någon som tagit sitt liv.  419 av samtalen besvarades av frivilliga och 787 av anställda medarbetare. Trots att telefonstödjarna instruerades att be om tillstånd att ringa tillbaka till de hjälpsökande för att evaluera insatsens effekter, framfördes en sådan förfrågan endast i 205 fall, varefter 147 uppringande personer samtyckte till att delta i evalueringen.

För att mäta interventionens effekter användes fyra tidigare utprövade skalor om hjälparbeteende hos stödjarna och psykiskt lidande och självmordsrisk hos de hjälpsökande.
Resultaten visade att telefonstödjarna generellt, oavsett anställningsform, var empatiska och icke-moraliserande och gav tydlig information och råd. Inga signifikanta skillnader i samtalsstil mellan frivilliga och anställda telefonsstödjare kunde identifieras. En förväntad olikhet i att vara aktiv (directive) och passive (nondirective) förelåg inte. Tillfredsställelse med samtalen var också relativt hög: 69 % var nöjda med stödet de fått. Tvärt emot forskarnas förväntningar var de hjälpsökande oftare nöjda med yrkesrådgivarna än med de frivilliga telefonstödjarna.

De uppringande personernas suicidalitet bedömdes generellt ha minskat i slutet av samtalen Dock rapporterade ungefär lika många att de följt råden man fått (42,3 %) som de som inte följt de råd och anvisningar man kommit överens om i samtalet(ca 40,3 %). I detta avseende fanns ingen skillnad mellan män eller kvinnor, men när det gällde uppföljningen av de hjälpsökandes depression och psykisk hälsa stod kvinnorna för den största delen av förbättringen. 

Diskussion

Författarna varnar själva för att det stora bortfallet i uppföljningen (104 av 1 206 personer deltog) gör det svårt gör det svårt att tolka resultaten. De har också beskrivit hur varierad utbildning är bland frivilliga och anställda telefonstödjare. Resultaten är kontroversiella men författarna för ändå en lång diskussion som leder dem till slutsatsen att outbildade volontärer kan vara lika bra, om inte bättre i att stödja de hjälpsökande. En rimligare slutsats är måhända att resultaten snarare  inbjuder till en diskussion om hur utbildningar i självmordsprevention för telefonmedarbetare på stödlinjer kan förbättras.
I jakten på förklaringar, som kan kasta ljus över deras delvis motstridiga resultat, lägger författarna dock till en intressant analys av telefonstödjarnas erfarenhet av telefonjourer. Erfarenhet av telefonjoursarbete, mätt i år, spelade en större roll än anställningsform för effekterna i utfallsvariablerna. Deras slutsats blir att det är viktigare att behålla erfarna telefonstödjare i en verksamhet än att rekrytera nya medarbetare. 

Ytterligare en viktig slutsats som Mishara och medarbetare formulerar utgår ifrån att män inte berördes lika starkt som kvinnor av de stödjande insatser som gavs.  Denna iakttagelse uppfordrar till nytänkande kring hur man skall gå tillväga för att  stödja psykiskt sårbara män.

Referenser

Nyhetsbrevets läsrum

Information

För de senaste nyheterna och kalenderhändelserna från NASP, besök vår startsida!

Självmordspreventivt stöd och resurser

På NASP:s sida "Få stöd" finns kontaktuppgifter till flera hjälplinjer samt råd om hur man kan hjälpa en person som befinner sig i en självmordskris. Besök sidan här

Litteratur

Wasserman, D (red.) Suicide: an unnecessary death Oxford: Oxford University Press. Second Edition. 2nd ed. 2016, ISBN: 9780198717393

Galli S. När mammas tankar ändrade färg. Utgiven av IDUS förlag, ISBN13: 9789175772622

Wasserman D. Depression (The Facts) 2nd Edition, omarbetad för allmänheten.
Boken har vunnit 2012 “ Book Award” priset  från British Medical Association Book of Science Awards 2012, for the Public Understanding of Science. Priset delas ut till den bok som panelen anser bäst stödja främjandet av allmänhetens förståelse för vetenskap. Utgiven av Oxford University Press November 2011. IBSN 9780199602933

Susanne Bejerot, docent i psykiatri och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri har skrivit Förordet till Lars Wiklunds bok Lisa – ett liv som handlar om hans dotters barndom, ungdom och vuxenliv som tragiskt ändades med ett självmord. 

Reading room 1 är tillgängligt för er alla

Varje månad läser Jerzy Wasserman, Vladimir Carli, Gergö Hadlaczky, Guo-Xin Jiang, Marcus Sokolowski, Rigmor Stain, David Titelman och Danuta Wasserman alla självmordsrelaterade artiklar, som publicerats i peer-granskade tidsskrifter. Det rör sig om c.a 300 artiklar/månad.  De viktigaste och mest tillämpliga artiklarna för det självmordspreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården och befolkningen läggs ut i ”läsrummet”. I Nyhetsbrevets läsrum lägger vi ut artiklar som kopplas till Nyhetsbrevets innehåll.

Att registrera sig och installera Mendeley är helt gratis. De flesta artiklarna länkar direkt till PubMed, så att du kan hämta hem hela artikeln. Stöter du på några problem så hjälper Sebastian Hökby på NASP dig gärna.

Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), Gunilla Wahlén (SPES), Per Anders Rydelius (MIND)

Redaktion: Danuta Wasserman (NASP), David Titelman (NASP), Rigmor Stain, redaktör, kontaktperson mellan nätverken och NASP

Kontakt

Kontakta redaktör Rigmor Stain med information du vill vidarebefordra inom nätverket Stockholm-Gotland eller till övriga suicidpreventiva nätverk

Rigmor Stain (rigmor.stain@comhem.se) 

Tidigare nyhetsbrev 2016

1. Information om självskade- och självmordsbeteende på Internet

2. Att förlora ett barn i självmord

3. Suicidrisk hos efterlevande barn

4. Långtidsrisk för självmord 

5. Psykosocial terapi minskar självskadebeteende och självmord 

6. Självmordsrisk hos efterlevande till självmordsoffer

7. Självmordsförsök bland asylsökande 

8. Suicidal kommunikation

9. Ungdomars riskbeteenden och borderline personlighetsstörning

10. Ungas erfarenheter av psykiatrisk vård

11. Direkt och indirekt psykoterapeutisk behandling vid självmordsnärhet

12. Interventioner vid självskadebeteende hos barn och ungdomar

13. Interventioner vid självskadebeteende hos vuxna

14. Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos ungdomar

15. Stigande trend av psykisk ohälsa hos svenska ungdomar

16. Impulsivitet och suicidalitet hos ungdomar

17. Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar

18. Telefonjourer vid självmordskriser 

Nyhetsbrev 2015

1. Medvetandeträning- en effektiv suicidpreventiv metod

2. Ökade internaliserade problem hos flickor

3. Psykoterapi vid PTSD hos krigsveteraner 

4. Psykosocialt stöd förebygger självmord

5. Självmord inom slutenvården

6. Ökad risk för självmordsbeteende bland HBTQ-personer

7. Unga mäns självmord

8. Långtidseffekter av självmordsförsök

9. Vård efter självmordsförsök

10. Överföring av självmordsbenägenhet mellan generationer

11. Ekonomi, social status och suicidalitet 

12. Självmordsrisk och hjälpsökande hos ungdomar

13. Sömnstöringar och suicidrisk

14. Antiepileptiska läkemedel och ökad suicidrisk 

15. Religion och suicidrisk

16. Dåliga skolbetyg och allvarliga självmordstankar

17. Förlorad tillit till vården efter suicid

18. Självmord i Stockholms tunnelbana

19. Skolprestationer och självmordstankar

20. Joiner's interpersonella teori om självmord

21. Att läsa böcker förebygger suicid

Nyhetsbrev 2014 

1. Livstidsförekomst av självskadebeteende (NSSI) hos europeiska ungdomar

2. Självmordsförsök och självmord bland invandrare

3. Åldersrelaterat samband mellan antidepressiva och suicid

4. Personlig öppenhet och suicid

5. Befolkningsinriktad suicidprevention - effektiv även för män

6. Självmordsförsök i primärvården

7. Riskbeteende och psykisk ohälsa hos ungdomar

8. Förtroende för psykiatrisk vård

9. Skolans betydelse för självmordsbeteende

10. Uppväxtmiljö och självmordsrisk som ung vuxen

11. Självmordsrisk vid olika nivåer av psykiatrisk vård

12. Psykotiska symptom, psykisk flersjukhet och suicidalitet hos ungdomar

13. Överdödlighet och förväntad livslängd hos psykiskt sjuka

14. Genetiskt samband mellan självmordsbeteende och ADHD

15. KBT vid komplicerad sorg hos efterlevande

16. Självmord bland unga

17. Socialt utanförskap och suicidalitet

18. Självmord inom slutenvården

19. Är det farligt att tala om självmord?

20. Självmord bland 10-14-åringar runt om i världen

Nyhetsbrev 2013

1. Självmordsbeteende efter förälders självmord

2. Nordiska självmordstrender 1989-2009

3. Självskadebeteende och självmordsförsök

4. Mortalitet och livslängd vid självskadebeteende

5. KBT vid terapiresistent depression

6. Läkares höga självmordsfrekvens

7. Hjälpsökandebeteende vid suicidalitet

8. Självmord inom slutenvården

9. Non suicidal self-injury disorder

10. Psykotiska symptom och självmordsbeteende hos ungdomar

11. Subsyndromal depression/ångest och suicidalitet hos ungdomar

12. Aktiv uppföljning av patienter som gjort självmordsförsök

13. Riskfaktorer för självmord hos äldre

14. Medvetandeträning som suicidprevention

15. Livstidsförekomst av suicidalitet hos ungdomar

16. Paracetamolförgiftningar

17. Suicidpreventiv intervention inom primärvården

18. Psykosocial utredning vid självskadebeteende

19. Invandrartäthet och skolbarns psykiska hälsa

20. Arbetslöshet och självmord II

För nyhetsbrev äldre än från 2013, kontakta nasp@ki.se

Prenumerera på NASP:s nyhetsbrev

Det är kostnadsfritt att bli prenumerant. Fyll i formuläret för att två gånger i månaden ta del av nyhetsbrevet via e-post.

PreventionPsykiatriPsykisk ohälsaSuicidforskning