Nyhetsbrev

Här publiceras Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsas (NASP) nyhetsbrev som ges ut två gånger i månaden. Redaktör är Rigmor Stain, docent och medicine doktor vid NASP.

Nr 10 - 2016

Ungas erfarenheter av psykiatrisk vård

Regionala Nätverket Stockholm/Gotland

Sammanfattning

David Titelman sammanfattar i detta Nyhetsbrev en svensk studie av unga personers erfarenheter av psykiatrisk vård. Materialet bestod av 127 individer mellan 18-24 år, som vårdats vid Akademiska sjukhuset i Uppsala under en femårsperiod för diagnoserna borderline personlighetsstörning, bipolär sjukdom, ADHD eller en kombination av dessa, sjukdomar som samtliga har en stark koppling till självskade -och självmordsbeteende.  Patienternas synpunkter sammanfattades i sex återkommande övergripande teman: 1) Önskan om bättre diagnostisk bedömning, 2) Missnöje med behandlingen, 3) Brist på information, 4) Brist på professionalitet, 5) Övergivenhet, 6) Tillfredställelse med vården. Den framgick tydligt att patienterna efterfrågade en förbättrad psykiatrisk vård som inkluderade en ökad tillgänglighet till vården och en ökad insikt hos vårdgivaren om vikten av kontinuitet, ett ökat patientinflytande vid diagnostik och val av behandling, ökad information samt ett större engagemang från vårdpersonalen. 

Metod

Undersökningsgruppens 97 kvinnor och 30 män utgjorde 17 % av 759 patienter i ålder 19-29 med diagnoserna borderline personlighetsstörning, bipolär störning, ADHD, eller en kombination av dessa, som vårdats under en femårsperiod i Akademiska sjukhusets i Uppsala upptagningsområde (de intervjuade utgjorde drygt hälften av 230 patienter som initialt samtyckt till att medverka i undersökningen). Självmordstalen är höga i framförallt de två först nämnda diagnosgrupperna.

Deltagarnas psykosociala bakgrund kartlades, varefter forskarna ställde frågan till var och en av dem: Beskriv din åsikt om hur din diagnos ställdes, vilken information du fick, personalens inställning, behandlingen och dess uppföljning samt vilket stöd du fått. Varje patient intervjuades av en läkare vid en till två tillfällen. 

Det av läkarna nedskrivna intervjumaterialet analyserades av forskningsledaren, som i ett första steg identifierade återkommande teman i intervjuerna. Därefter gick hon igenom varje deltagares svar, upprättade listor på ”kodade erfarenheter” och grupperade dessa under de tematiska rubrikerna. En annan person i forskargruppen läste sedan materialet och de båda bedömarna diskuterade det tills de nådde samstämmighet om hur det skulle beskrivas.

Resultat

Slutresultatet innehöll sex övergripande teman: (1) Önskan om bättre diagnostisk bedömning; (2)  Missnöje med behandlingen; (3) Brist på information; (4) Brist på professionalitet; (5) Övergivenhet; (6) Tillfredsställelse med vården

Bland de 31 kodade erfarenheterna inom dessa teman kan nämnas missnöjet med att inte få behandling för sin personlighetsstörning eller neuropsykiatriska diagnos (ADHD). Patienterna i båda dessa diagnosgrupper önskade sig psykoterapi, ett utmanande resultat mot bakgrund av att psykoterapi vid sådana störningar är svårt. Det kräver mycket kvalificerad utbildning och dessutom – oavsett psykoterapeutisk skola – initierad uppbackning i behandlingsmiljön. Men patienter med just dessa diagnoser återfanns även bland de som uppskattade hjälpen de fått från psykiatrin med att strukturera sin vardag. Metoden som då använts, i ett rapporterat fall, var KBT.

Den mest framträdande kodade erfarenheten, som forskarna framhåller i sin egen sammanfattning av resultaten, var emellertid patienternas önskan om större tillgänglighet, kontinuitet och engagemang från vårdmedarbetarnas sida.

Diskussion

De unga patienterna som intervjuats i denna studie uttrycker något välkänt. Människor i nöd söker sig till psykiatrin med en förväntan att få någon att prata med, men blir inte sällan besvikna över att i stället erbjudas farmakologisk expertkunskap eller psykoterapeutisk reflexion bortom patientens kapacitet och motivation. Dessa patientgrupper har ett stort behov av att, inte minst från ett suicidpreventivt perspektiv, erhålla en kontinuerlig och förtroendefull kontakt med den psykiatriska vården. Skriet efter någon att tala med borde till sist aktivera en utveckling av vården i den efterfrågade riktningen – för patienternas skull men också för att engagerade psykiatrimedarbetare skall bli kvar i sitt arbete. Låt vara att en sådan dialog- och kontinuitetsvärnande hållning måste kombineras med eller rama in kärvare aktiviteter som ibland också är nödvändiga. En sådan utveckling motsvarar den personcentrerade vård som författarna skisserar i sina slutsatser. Det är angeläget att i framtiden följa upp om personcentrerad vård kan förebygga självmord bland psykiatriska patienter.

Det finns flera metodologiska problem i undersökningen, t ex det stora bortfallet av patienter från den ursprungliga inventeringen. Författarna diskuterar inte detta, men väl en rad andra problem. Det hedrar dem att de genomfört denna studie på ett transparent sätt, trots att de många metodologiska utmaningarna bara delvis kunnat övervinnas.

Referenser

Nyhetsbrevets läsrum

Malmström, E., Hörberg, N., Kouros, I., Haglund, K & Ramklint, M. (2016). Young patients’ views about provided psychiatric care. Nordic Journal of Psychiatry.
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Nr 2013-5-43

Information

För de senaste nyheterna och kalenderhändelserna från NASP, besök vår startsida!

Självmordspreventivt stöd och resurser

På NASP:s sida "Få stöd" finns kontaktuppgifter till flera hjälplinjer samt råd om hur man kan hjälpa en person som befinner sig i en självmordskris. Besök sidan här

Litteratur

Wasserman, D (red.) Suicide: an unnecessary death Oxford: Oxford University Press. Second Edition. 2nd ed. 2016, ISBN: 9780198717393

Galli S. När mammas tankar ändrade färg. Utgiven av IDUS förlag, ISBN13: 9789175772622

Wasserman D. Depression (The Facts) 2nd Edition, omarbetad för allmänheten.
Boken har vunnit 2012 “ Book Award” priset  från British Medical Association Book of Science Awards 2012, for the Public Understanding of Science. Priset delas ut till den bok som panelen anser bäst stödja främjandet av allmänhetens förståelse för vetenskap. Utgiven av Oxford University Press November 2011. IBSN 9780199602933

Susanne Bejerot, docent i psykiatri och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri har skrivit Förordet till Lars Wiklunds bok Lisa – ett liv som handlar om hans dotters barndom, ungdom och vuxenliv som tragiskt ändades med ett självmord. 

Reading room 1 är tillgängligt för er alla

Varje månad läser Jerzy Wasserman, Vladimir Carli, Gergö Hadlaczky, Guo-Xin Jiang, Marcus Sokolowski, Rigmor Stain, David Titelman och Danuta Wasserman alla självmordsrelaterade artiklar, som publicerats i peer-granskade tidsskrifter. Det rör sig om c.a 300 artiklar/månad.  De viktigaste och mest tillämpliga artiklarna för det självmordspreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården och befolkningen läggs ut i ”läsrummet”. I Nyhetsbrevets läsrum lägger vi ut artiklar som kopplas till Nyhetsbrevets innehåll.

Att registrera sig och installera Mendeley är helt gratis. De flesta artiklarna länkar direkt till PubMed, så att du kan hämta hem hela artikeln. Stöter du på några problem så hjälper Sebastian Hökby på NASP dig gärna.

Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), Gunilla Wahlén (SPES), Per Anders Rydelius (MIND)

Redaktion: Danuta Wasserman (NASP), David Titelman (NASP), Rigmor Stain, redaktör, kontaktperson mellan nätverken och NASP

Kontakt

Kontakta redaktör Rigmor Stain med information du vill vidarebefordra inom nätverket Stockholm-Gotland eller till övriga suicidpreventiva nätverk

Rigmor Stain (rigmor.stain@comhem.se) 

Tidigare nyhetsbrev 2016

1. Information om självskade- och självmordsbeteende på Internet

2. Att förlora ett barn i självmord

3. Suicidrisk hos efterlevande barn

4. Långtidsrisk för självmord 

5. Psykosocial terapi minskar självskadebeteende och självmord 

6. Självmordsrisk hos efterlevande till självmordsoffer

7. Självmordsförsök bland asylsökande 

8. Suicidal kommunikation

9. Ungdomars riskbeteenden och borderline personlighetsstörning

10. Ungas erfarenheter av psykiatrisk vård

Nyhetsbrev 2015

1. Medvetandeträning- en effektiv suicidpreventiv metod

2. Ökade internaliserade problem hos flickor

3. Psykoterapi vid PTSD hos krigsveteraner 

4. Psykosocialt stöd förebygger självmord

5. Självmord inom slutenvården

6. Ökad risk för självmordsbeteende bland HBTQ-personer

7. Unga mäns självmord

8. Långtidseffekter av självmordsförsök

9. Vård efter självmordsförsök

10. Överföring av självmordsbenägenhet mellan generationer

11. Ekonomi, social status och suicidalitet 

12. Självmordsrisk och hjälpsökande hos ungdomar

13. Sömnstöringar och suicidrisk

14. Antiepileptiska läkemedel och ökad suicidrisk 

15. Religion och suicidrisk

16. Dåliga skolbetyg och allvarliga självmordstankar

17. Förlorad tillit till vården efter suicid

18. Självmord i Stockholms tunnelbana

19. Skolprestationer och självmordstankar

20. Joiner's interpersonella teori om självmord

21. Att läsa böcker förebygger suicid

Nyhetsbrev 2014 

1. Livstidsförekomst av självskadebeteende (NSSI) hos europeiska ungdomar

2. Självmordsförsök och självmord bland invandrare

3. Åldersrelaterat samband mellan antidepressiva och suicid

4. Personlig öppenhet och suicid

5. Befolkningsinriktad suicidprevention - effektiv även för män

6. Självmordsförsök i primärvården

7. Riskbeteende och psykisk ohälsa hos ungdomar

8. Förtroende för psykiatrisk vård

9. Skolans betydelse för självmordsbeteende

10. Uppväxtmiljö och självmordsrisk som ung vuxen

11. Självmordsrisk vid olika nivåer av psykiatrisk vård

12. Psykotiska symptom, psykisk flersjukhet och suicidalitet hos ungdomar

13. Överdödlighet och förväntad livslängd hos psykiskt sjuka

14. Genetiskt samband mellan självmordsbeteende och ADHD

15. KBT vid komplicerad sorg hos efterlevande

16. Självmord bland unga

17. Socialt utanförskap och suicidalitet

18. Självmord inom slutenvården

19. Är det farligt att tala om självmord?

20. Självmord bland 10-14-åringar runt om i världen

Nyhetsbrev 2013

1. Självmordsbeteende efter förälders självmord

2. Nordiska självmordstrender 1989-2009

3. Självskadebeteende och självmordsförsök

4. Mortalitet och livslängd vid självskadebeteende

5. KBT vid terapiresistent depression

6. Läkares höga självmordsfrekvens

7. Hjälpsökandebeteende vid suicidalitet

8. Självmord inom slutenvården

9. Non suicidal self-injury disorder

10. Psykotiska symptom och självmordsbeteende hos ungdomar

11. Subsyndromal depression/ångest och suicidalitet hos ungdomar

12. Aktiv uppföljning av patienter som gjort självmordsförsök

13. Riskfaktorer för självmord hos äldre

14. Medvetandeträning som suicidprevention

15. Livstidsförekomst av suicidalitet hos ungdomar

16. Paracetamolförgiftningar

17. Suicidpreventiv intervention inom primärvården

18. Psykosocial utredning vid självskadebeteende

19. Invandrartäthet och skolbarns psykiska hälsa

20. Arbetslöshet och självmord II

För nyhetsbrev äldre än från 2013, kontakta nasp@ki.se

Prenumerera på NASP:s nyhetsbrev

Det är kostnadsfritt att bli prenumerant. Fyll i formuläret för att två gånger i månaden ta del av nyhetsbrevet via e-post.

PreventionPsykiatriPsykisk ohälsaSuicidforskning