Nyhetsbrev

Här publiceras Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsas (NASP) nyhetsbrev som ges ut två gånger i månaden. Redaktör är Rigmor Stain, docent och medicine doktor vid NASP.

Nr 14 - 2016

Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos ungdomar

Regionala Nätverket Stockholm/Gotland

Sammanfattning

David Titelman skriver om samband mellan fysisk aktivitet och välbefinnande, ångest och depression, vilket har studerats i en omfattande tvärsnittsstudie med 11 110 ungdomar från tio europeiska länder. Undersökningen ingick som en delstudie i den omfattande studien av europeiska ungdomars psykiska hälsa med titeln Saving and Empowering Young Lives in Europe. En minoritet av ungdomarna (17,9 % pojkar och 10,7 % flickor) rapporterade minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Antal dagar som man varit fysiskt aktiv under de senaste 14 dagarna var signifikant högre för pojkarna (7,5 dagar, SD 4,4) jämfört med för flickorna (5,9 dagar, SD 4,3 p<0.0005).  30 % av ungdomarna deltog i minst en form av lagsport och av dessa var 19 % flickor och 46,6 % pojkar (p=0,0005). 37 % av ungdomarna idrottade regelbundet medan 33 % inte deltog regelbundet i någon form av motions - eller idrottsverksamhet. För både pojkar och flickor gällde att det fanns ett positivt samband mellan graden av aktivitet och välbefinnande d v s med en ökande grad av aktivitet följde ett ökat välbefinnande och ångest- och depressionssymtom ökade med minskande grad av fysisk aktivitet. Vikten av fysisk aktivitet och deltagande i lagsporter för befrämjande av psykiskt välbefinnande hos ungdomar borde uppmärksammas av ansvariga skolmyndigheter, skriver författarna.

Bakgrund

Bakgrund: Saving young Lives in Europe (SEYLE)

Att fysisk och psykisk hälsa följer varandra är en allmän uppfattning. Uppfostran av barn och ungdomar innehåller i de flesta länder såväl teoretisk skolning som idrott och gymnastik, även om det senare förekommer i mindre skala. Den stora undersökningen av europeiska ungdomars psykiska hälsa Saving and Empowering Young Lives in Europe (SEYLE) omfattade 11 110 skolungdomar i åldrarna 14-16 år i de tio europeiska länderna, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Rumänien, Slovenien, Spanien, Tyskland, Ungern och Österrike; 168 skolor i de olika länderna medverkade. Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) var vetenskaplig koordinator. En delstudie rörande fysisk aktivitet som hälsofrämjande faktor publicerades nyligen av McMahon och ett stort antal europeiska forskare (Mc Mahon et al 2016)

Fysisk aktivitet skattades med användning av ett frågeformulär som byggde på WHOs (Världshälsoorganisationens) rekommenderingar av fysisk aktivitet för unga  (WHO 2011).  Välmående bedömdes enligt WHO-5 Well-Being Index, depressiva symtom skattades med Becks Depression Inventory II (BDI-II) och Zung Self-Rating Scale (SAS) användes för att uppskatta ångestsymtom.

Resultat

3 345 (30,2 %) av ungdomarna rapporterade att de deltog i minst en form av lagsport, men det var en signifikant skillnad mellan könen; 19,0 % av flickorna jämfört med 46,6 % av pojkarna (p< 0,0005) deltog i en lagsport. 18 % av pojkarna och 11 % av flickorna angav att de ägnade sig åt fysisk aktivitet minst en timme om dagen. 37 % av ungdomarna ägnade sig åt idrotts­verksamhet som inte var lagsport och en tredjedel (33 %, både pojkar och flickor) svarade att de inte deltog regelbundet i någon sport alls. Utöver olikheterna mellan pojkar och flickor när det gällde att utöva sport, dokumenterades omfattningen av deras cigarett- och alkoholkonsumtion: tonårsflickorna rökte signifikant oftare än pojkarna, medan pojkarna oftare drack alkohol. Forskarna dokumenterade också skillnader mellan länderna när det gällde ungdomars fysiska aktivitet. De högsta aktivitetstalen fanns i Slovenien, Rumänien och Estland och de lägsta i Italien, Österrike och Frankrike. 

Sambandet mellan låg fysisk aktivitet och ångest och depression var starkt hos såväl pojkar som flickor i alla länder. När man fingranskade skillnaderna mellan olika grad av aktivitet fann man att skillnaden mellan ”låg fysisk aktivitet” och ”medelhög aktivitet” var betydelsefull för att minska ångest och depression både hos pojkar och flickor: ”medelhög aktivitet” hade ett starkt samband med den subjektiva känslan av att må bra och med låga värden på ångest- och depressionsskalorna. Skillnaden mellan medelhög och hög aktivitet var tydlig när det gällde pojkars ångest, depression och välmående, medan den för flickornas del endast påverkade det subjektiva välmåendet och inte tycktes påverka utfallet i ångest- och depressionsskalorna. Omvänt var skillnaden mellan individuell och lagsport betydelsefull för flickorna, som mådde bättre och hade signifikant lägre värden på ångest- och depressionsskalorna när de ägnade sig åt lagsport, men inte hos pojkarna. 

Författarnas slutsatser

Det dokumenterade positiva sambandet mellan måttlig fysisk aktivitet och deltagande i sport och psykisk hälsa talar för att man bör stimulera unga människor till fysisk aktivitet. Särskilt de ungdomar som av olika anledningar inte deltar i fysiska aktiviteter har mycket att vinna på stöd och stimulans. Fysisk aktivitet och sport bör generellt vara en del av skolverksamhet och andra samhälleliga insatser som syftar till att främja unga människors fysiska och psykiska hälsa.

Referenser

Nyhetsbrevets läsrum

Information

För de senaste nyheterna och kalenderhändelserna från NASP, besök vår startsida!

Självmordspreventivt stöd och resurser

På NASP:s sida "Få stöd" finns kontaktuppgifter till flera hjälplinjer samt råd om hur man kan hjälpa en person som befinner sig i en självmordskris. Besök sidan här

Litteratur

Wasserman, D (red.) Suicide: an unnecessary death Oxford: Oxford University Press. Second Edition. 2nd ed. 2016, ISBN: 9780198717393

Galli S. När mammas tankar ändrade färg. Utgiven av IDUS förlag, ISBN13: 9789175772622

Wasserman D. Depression (The Facts) 2nd Edition, omarbetad för allmänheten.
Boken har vunnit 2012 “ Book Award” priset  från British Medical Association Book of Science Awards 2012, for the Public Understanding of Science. Priset delas ut till den bok som panelen anser bäst stödja främjandet av allmänhetens förståelse för vetenskap. Utgiven av Oxford University Press November 2011. IBSN 9780199602933

Susanne Bejerot, docent i psykiatri och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri har skrivit Förordet till Lars Wiklunds bok Lisa – ett liv som handlar om hans dotters barndom, ungdom och vuxenliv som tragiskt ändades med ett självmord. 

Reading room 1 är tillgängligt för er alla

Varje månad läser Jerzy Wasserman, Vladimir Carli, Gergö Hadlaczky, Guo-Xin Jiang, Marcus Sokolowski, Rigmor Stain, David Titelman och Danuta Wasserman alla självmordsrelaterade artiklar, som publicerats i peer-granskade tidsskrifter. Det rör sig om c.a 300 artiklar/månad.  De viktigaste och mest tillämpliga artiklarna för det självmordspreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården och befolkningen läggs ut i ”läsrummet”. I Nyhetsbrevets läsrum lägger vi ut artiklar som kopplas till Nyhetsbrevets innehåll.

Att registrera sig och installera Mendeley är helt gratis. De flesta artiklarna länkar direkt till PubMed, så att du kan hämta hem hela artikeln. Stöter du på några problem så hjälper Sebastian Hökby på NASP dig gärna.

Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), Gunilla Wahlén (SPES), Per Anders Rydelius (MIND)

Redaktion: Danuta Wasserman (NASP), David Titelman (NASP), Rigmor Stain, redaktör, kontaktperson mellan nätverken och NASP

Kontakt

Kontakta redaktör Rigmor Stain med information du vill vidarebefordra inom nätverket Stockholm-Gotland eller till övriga suicidpreventiva nätverk

Rigmor Stain (rigmor.stain@comhem.se) 

Tidigare nyhetsbrev 2016

1. Information om självskade- och självmordsbeteende på Internet

2. Att förlora ett barn i självmord

3. Suicidrisk hos efterlevande barn

4. Långtidsrisk för självmord 

5. Psykosocial terapi minskar självskadebeteende och självmord 

6. Självmordsrisk hos efterlevande till självmordsoffer

7. Självmordsförsök bland asylsökande 

8. Suicidal kommunikation

9. Ungdomars riskbeteenden och borderline personlighetsstörning

10. Ungas erfarenheter av psykiatrisk vård

11. Direkt och indirekt psykoterapeutisk behandling vid självmordsnärhet

12. Interventioner vid självskadebeteende hos barn och ungdomar

13. Interventioner vid självskadebeteende hos vuxna

14. Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos ungdomar

Nyhetsbrev 2015

1. Medvetandeträning- en effektiv suicidpreventiv metod

2. Ökade internaliserade problem hos flickor

3. Psykoterapi vid PTSD hos krigsveteraner 

4. Psykosocialt stöd förebygger självmord

5. Självmord inom slutenvården

6. Ökad risk för självmordsbeteende bland HBTQ-personer

7. Unga mäns självmord

8. Långtidseffekter av självmordsförsök

9. Vård efter självmordsförsök

10. Överföring av självmordsbenägenhet mellan generationer

11. Ekonomi, social status och suicidalitet 

12. Självmordsrisk och hjälpsökande hos ungdomar

13. Sömnstöringar och suicidrisk

14. Antiepileptiska läkemedel och ökad suicidrisk 

15. Religion och suicidrisk

16. Dåliga skolbetyg och allvarliga självmordstankar

17. Förlorad tillit till vården efter suicid

18. Självmord i Stockholms tunnelbana

19. Skolprestationer och självmordstankar

20. Joiner's interpersonella teori om självmord

21. Att läsa böcker förebygger suicid

Nyhetsbrev 2014 

1. Livstidsförekomst av självskadebeteende (NSSI) hos europeiska ungdomar

2. Självmordsförsök och självmord bland invandrare

3. Åldersrelaterat samband mellan antidepressiva och suicid

4. Personlig öppenhet och suicid

5. Befolkningsinriktad suicidprevention - effektiv även för män

6. Självmordsförsök i primärvården

7. Riskbeteende och psykisk ohälsa hos ungdomar

8. Förtroende för psykiatrisk vård

9. Skolans betydelse för självmordsbeteende

10. Uppväxtmiljö och självmordsrisk som ung vuxen

11. Självmordsrisk vid olika nivåer av psykiatrisk vård

12. Psykotiska symptom, psykisk flersjukhet och suicidalitet hos ungdomar

13. Överdödlighet och förväntad livslängd hos psykiskt sjuka

14. Genetiskt samband mellan självmordsbeteende och ADHD

15. KBT vid komplicerad sorg hos efterlevande

16. Självmord bland unga

17. Socialt utanförskap och suicidalitet

18. Självmord inom slutenvården

19. Är det farligt att tala om självmord?

20. Självmord bland 10-14-åringar runt om i världen

Nyhetsbrev 2013

1. Självmordsbeteende efter förälders självmord

2. Nordiska självmordstrender 1989-2009

3. Självskadebeteende och självmordsförsök

4. Mortalitet och livslängd vid självskadebeteende

5. KBT vid terapiresistent depression

6. Läkares höga självmordsfrekvens

7. Hjälpsökandebeteende vid suicidalitet

8. Självmord inom slutenvården

9. Non suicidal self-injury disorder

10. Psykotiska symptom och självmordsbeteende hos ungdomar

11. Subsyndromal depression/ångest och suicidalitet hos ungdomar

12. Aktiv uppföljning av patienter som gjort självmordsförsök

13. Riskfaktorer för självmord hos äldre

14. Medvetandeträning som suicidprevention

15. Livstidsförekomst av suicidalitet hos ungdomar

16. Paracetamolförgiftningar

17. Suicidpreventiv intervention inom primärvården

18. Psykosocial utredning vid självskadebeteende

19. Invandrartäthet och skolbarns psykiska hälsa

20. Arbetslöshet och självmord II

För nyhetsbrev äldre än från 2013, kontakta nasp@ki.se

Prenumerera på NASP:s nyhetsbrev

Det är kostnadsfritt att bli prenumerant. Fyll i formuläret för att två gånger i månaden ta del av nyhetsbrevet via e-post.

PreventionPsykiatriPsykisk ohälsaSuicidforskning