Nyhetsbrev

Här publiceras Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsas (NASP) nyhetsbrev som ges ut två gånger i månaden. Redaktör är Rigmor Stain, docent och medicine doktor vid NASP.

Nr 17 - 2016

Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar

Regionala Nätverket Stockholm/Gotland

Sammanfattning

Andrea Cipriani, professor vid institutionen för psykiatri vid universitetet i Oxford, England och en grupp av internationella forskare har genomfört en metaanalys av randomiserade, kontrollerade studier (RTC) av14 olika antidepressiva läkemedels effektivitet vid depression hos barn och ungdomar. Läkemedlen var: amitryptilin, citalopram, klomipramin, desipramin, duloxetin, escitalopram, fluoxetin, imipramin, mirtazepin, nefazodon, nortriptylin, paroxetin, sertralin och venlafaxin. Samtliga antidepressiva utom klomipramin jämfördes med placebo och minst en annan typ av antidepressivt läkemedel.Materialet omfattade 5 620 patienter mellan 9-18 år med måttlig till svår depression och medellängden för behandling var 8 veckor.

Endast fluoxetin minskade depressiva symtom signifikant bättre än placebo och bättre än duloxetin, venlafaxin, och nortriptylin. Fluoxetin tolererades bättre än duloxetin,  sertralin, citalopram, paroxetin och imipramin. Venlafaxin ökade risken för självmordtankar och självmordsbeteende signifikant jämfört med placebo.

Förstahandsval av behandling vid depression hos barn och ungdomar är psykologisk terapi. Om farmakologisk behanding ändå måste övervägas är det bästa valet fluoxetin. Slutsatsen överensstämmer med de rekommendationer som tidigare givits ut från European Medicines Agency (EMA) och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) samt Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Stockholms läns landsting. Risk/nytta profilen för antidepressiva läkemedel antyder att dessa läkemedel inte är fördelaktiga behandlingsalternativ vid depression hos barn och ungdomar, skriver författarna.

Bakgrund

Punktprevalensen för depression har beräknats till 2,8 % i åldrarna 6-12 år och 5,6 % hos tonåringar 13-18 år. Jämfört med hos vuxna är depression hos ungdomar underdiagnostiserad och underbehandlad. Symtombilden skiljer sig ofta från den man ser hos vuxna med bland annat ökad irritabilitet, ilska och konfliktbenägenhet. Sjukdomen för med sig en nedsatt funktionsförmåga som starkt försvårar ungdomarnas skolarbete och studieförmåga. Depression är också en stark riskfaktor för självmordsförsök och självmord. Återfallsrisken är hög och det finns en påtaglig risk för att en ungdomsdepression utvecklas till återkommande depressioner i vuxen ålder. Rekommenderad förstavalsbehandling är psykologisk terapi där kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi är väletablerade behandlingsmetoder med vetenskaplig evidens. Men farmakologisk antidepressiv behandling av barn och ungdomar är ändå vanligt förekommande. Enligt en nyligen genomförd undersökning i fem västerländska länder kan man konstatera en ökad trend i förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar (Bachmann et al 2016).

Antidepressiv behandling av depression hos barn och ungdomar

Professor Andrea Ciprianivid Institutionen för psykiatri vid Universitetet i Oxford, England och en grupp internationella forskare har genomfört en metaanalys av dubbelblinda, randomiserade, kontrollerade studier (RTC) av akut behandling av depression hos barn och ungdomar mellan 9-18 år. Metaanalysen omfattade  prövningar av amitryptilin, citalopram, klomipramin, desipramin, duloxetin, escitalopram, fluoxetin, imipramin, mirtazepin, nefazodon, nortriptylin, paroxetin, sertralin och venlafaxin. Studier med en behandlingstid kortare än 4 veckor och med färre än 10 patienter exkluderades.

Totalt 34 RTCs, publicerade mellan 1986-2014, inkluderades i analysen, vilken totalt omfattade 5 260 patienter, varav omkring hälften var flickor. Medelantalet patienter i studierna var 159 och antalet varierade mellan 23 och 463 patienter. Medellängd på behandlingstid var 8 veckor och i majoriteten av studier (82 %) hade barnen och ungdomarna måttlig till svår depression. Som utfallsvariabler för att bedöma de antidepressiva läkemedelens effektivitet att förbättra depressiva symtom användes depressionsskattningar enligt Children´s Depression Rating ScaleRevised(CDRS-R), the Beck Depression Inventory(BDI) och the Childrens Depression Inventory.  En andra utfallsvariabel var att bestämma respons rate, d v s andelen patienter vars depressionsskattning minskade med mer än 50 %, alternativt visade en stark förbättring enligt CGI (the Clinical Global Impression scale). Alla de antidepressiva läkemedlen utom klomipramin hade jämförts med placebo samt med minst en annan typ av antidepressivt läkemedel.

Av samtliga prövade antidepressiva hade endast fluoxetin signifikant bättre effekt än placebo med en effektstorlek på 0,51. Nortriptylin hade minst effekt och signifikant sämre effekt än fluoxetin, desipramin, duloxetin, venlafaxin, mirtazepin, sertralin,citalopram, och paroxetin. Toleransen för oönskade bieffekter, vilket bedömdes på basis av antalet bortfall, var minst för duloxetin, imipramin, sertralin,venlafaxin och paroxetin. Toleransen för oönskade biverkningar var störst för fluoxetin och minst för imipramin.

Behandling med venlafaxin, var förenad med en signifikant ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende jämfört med escitalopram, imipramin, duloxetin, fluoxetin och paroxetin. Då uppgifter om suicidalitet saknades i flera av läkemedelsprövningarna kunde eventuell självmordsrisk inte bedömas för alla antidepressiva.

Diskussion

Resutaten av metaanlysen antyder en viss evidens för att fluoxetin minskar depressiva symtom hos barn och ungdomar, men i vilken utsträckning som denna minskning har någon klinisk betydelse är osäkert. Med avseende på risk/nytta profilen kan man dra slutsatsen att antidepressiva läkemedel generellt sett inte är ett verksamt behandlingsalternativ för barn och ungdomar med depressionssjukdom. Psykologisk behandling är förstavalsbehandling men om det saknas tillgång till psykologisk behandling eller om patienten inte förbättrats av psykologisk behandling och antidepressiv behandling därför övervägs, är fluoxetin det bästa valet, skriver författarna. Liknande rekommendationer har tidigare utfärdats av SBU (2004), EMA (2006) och Barn och ungdomspsykiatri, Stockholms län Landsting (BUP,2010). 

Referenser

Nyhetsbrevets läsrum

Information

För de senaste nyheterna och kalenderhändelserna från NASP, besök vår startsida!

Självmordspreventivt stöd och resurser

På NASP:s sida "Få stöd" finns kontaktuppgifter till flera hjälplinjer samt råd om hur man kan hjälpa en person som befinner sig i en självmordskris. Besök sidan här

Litteratur

Wasserman, D (red.) Suicide: an unnecessary death Oxford: Oxford University Press. Second Edition. 2nd ed. 2016, ISBN: 9780198717393

Galli S. När mammas tankar ändrade färg. Utgiven av IDUS förlag, ISBN13: 9789175772622

Wasserman D. Depression (The Facts) 2nd Edition, omarbetad för allmänheten.
Boken har vunnit 2012 “ Book Award” priset  från British Medical Association Book of Science Awards 2012, for the Public Understanding of Science. Priset delas ut till den bok som panelen anser bäst stödja främjandet av allmänhetens förståelse för vetenskap. Utgiven av Oxford University Press November 2011. IBSN 9780199602933

Susanne Bejerot, docent i psykiatri och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri har skrivit Förordet till Lars Wiklunds bok Lisa – ett liv som handlar om hans dotters barndom, ungdom och vuxenliv som tragiskt ändades med ett självmord. 

Reading room 1 är tillgängligt för er alla

Varje månad läser Jerzy Wasserman, Vladimir Carli, Gergö Hadlaczky, Guo-Xin Jiang, Marcus Sokolowski, Rigmor Stain, David Titelman och Danuta Wasserman alla självmordsrelaterade artiklar, som publicerats i peer-granskade tidsskrifter. Det rör sig om c.a 300 artiklar/månad.  De viktigaste och mest tillämpliga artiklarna för det självmordspreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården och befolkningen läggs ut i ”läsrummet”. I Nyhetsbrevets läsrum lägger vi ut artiklar som kopplas till Nyhetsbrevets innehåll.

Att registrera sig och installera Mendeley är helt gratis. De flesta artiklarna länkar direkt till PubMed, så att du kan hämta hem hela artikeln. Stöter du på några problem så hjälper Sebastian Hökby på NASP dig gärna.

Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), Gunilla Wahlén (SPES), Per Anders Rydelius (MIND)

Redaktion: Danuta Wasserman (NASP), David Titelman (NASP), Rigmor Stain, redaktör, kontaktperson mellan nätverken och NASP

Kontakt

Kontakta redaktör Rigmor Stain med information du vill vidarebefordra inom nätverket Stockholm-Gotland eller till övriga suicidpreventiva nätverk

Rigmor Stain (rigmor.stain@comhem.se) 

Tidigare nyhetsbrev 2016

1. Information om självskade- och självmordsbeteende på Internet

2. Att förlora ett barn i självmord

3. Suicidrisk hos efterlevande barn

4. Långtidsrisk för självmord 

5. Psykosocial terapi minskar självskadebeteende och självmord 

6. Självmordsrisk hos efterlevande till självmordsoffer

7. Självmordsförsök bland asylsökande 

8. Suicidal kommunikation

9. Ungdomars riskbeteenden och borderline personlighetsstörning

10. Ungas erfarenheter av psykiatrisk vård

11. Direkt och indirekt psykoterapeutisk behandling vid självmordsnärhet

12. Interventioner vid självskadebeteende hos barn och ungdomar

13. Interventioner vid självskadebeteende hos vuxna

14. Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos ungdomar

15. Stigande trend av psykisk ohälsa hos svenska ungdomar

16. Impulsivitet och suicidalitet hos ungdomar

17. Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar

Nyhetsbrev 2015

1. Medvetandeträning- en effektiv suicidpreventiv metod

2. Ökade internaliserade problem hos flickor

3. Psykoterapi vid PTSD hos krigsveteraner 

4. Psykosocialt stöd förebygger självmord

5. Självmord inom slutenvården

6. Ökad risk för självmordsbeteende bland HBTQ-personer

7. Unga mäns självmord

8. Långtidseffekter av självmordsförsök

9. Vård efter självmordsförsök

10. Överföring av självmordsbenägenhet mellan generationer

11. Ekonomi, social status och suicidalitet 

12. Självmordsrisk och hjälpsökande hos ungdomar

13. Sömnstöringar och suicidrisk

14. Antiepileptiska läkemedel och ökad suicidrisk 

15. Religion och suicidrisk

16. Dåliga skolbetyg och allvarliga självmordstankar

17. Förlorad tillit till vården efter suicid

18. Självmord i Stockholms tunnelbana

19. Skolprestationer och självmordstankar

20. Joiner's interpersonella teori om självmord

21. Att läsa böcker förebygger suicid

Nyhetsbrev 2014 

1. Livstidsförekomst av självskadebeteende (NSSI) hos europeiska ungdomar

2. Självmordsförsök och självmord bland invandrare

3. Åldersrelaterat samband mellan antidepressiva och suicid

4. Personlig öppenhet och suicid

5. Befolkningsinriktad suicidprevention - effektiv även för män

6. Självmordsförsök i primärvården

7. Riskbeteende och psykisk ohälsa hos ungdomar

8. Förtroende för psykiatrisk vård

9. Skolans betydelse för självmordsbeteende

10. Uppväxtmiljö och självmordsrisk som ung vuxen

11. Självmordsrisk vid olika nivåer av psykiatrisk vård

12. Psykotiska symptom, psykisk flersjukhet och suicidalitet hos ungdomar

13. Överdödlighet och förväntad livslängd hos psykiskt sjuka

14. Genetiskt samband mellan självmordsbeteende och ADHD

15. KBT vid komplicerad sorg hos efterlevande

16. Självmord bland unga

17. Socialt utanförskap och suicidalitet

18. Självmord inom slutenvården

19. Är det farligt att tala om självmord?

20. Självmord bland 10-14-åringar runt om i världen

Nyhetsbrev 2013

1. Självmordsbeteende efter förälders självmord

2. Nordiska självmordstrender 1989-2009

3. Självskadebeteende och självmordsförsök

4. Mortalitet och livslängd vid självskadebeteende

5. KBT vid terapiresistent depression

6. Läkares höga självmordsfrekvens

7. Hjälpsökandebeteende vid suicidalitet

8. Självmord inom slutenvården

9. Non suicidal self-injury disorder

10. Psykotiska symptom och självmordsbeteende hos ungdomar

11. Subsyndromal depression/ångest och suicidalitet hos ungdomar

12. Aktiv uppföljning av patienter som gjort självmordsförsök

13. Riskfaktorer för självmord hos äldre

14. Medvetandeträning som suicidprevention

15. Livstidsförekomst av suicidalitet hos ungdomar

16. Paracetamolförgiftningar

17. Suicidpreventiv intervention inom primärvården

18. Psykosocial utredning vid självskadebeteende

19. Invandrartäthet och skolbarns psykiska hälsa

20. Arbetslöshet och självmord II

För nyhetsbrev äldre än från 2013, kontakta nasp@ki.se

Prenumerera på NASP:s nyhetsbrev

Det är kostnadsfritt att bli prenumerant. Fyll i formuläret för att två gånger i månaden ta del av nyhetsbrevet via e-post.

PreventionPsykiatriPsykisk ohälsaSuicidforskning