Nyhetsbrev

Nr 2 - 2017

Mobbning och suicidalt beteende bland ungdomar

I detta nyhetsbrev sammanfattar David Titelman en artikel av Shira Barzilay och medarbetare om mobbning och suicidalitet bland drygt 11 000 ungdomar i 10 länder i Europa, som undersökts i det NASP-ledda internationella skolprojektet SEYLE. Resultaten illustrerar hur följderna av svåra familjeförhållanden och psykologiska sårbarhetsfaktorer, t ex ångest och depression, förvärras när en ung person utsätts för uteslutning och mobbning. Den ansamlade belastningen på den unges självaktning leder signifikant ofta till självmordstankar och -försök. Diskussionen fokuserar på goda relationer med såväl vuxna som jämnåriga som ett skydd mot att bli suicidal. 

I en ny publikation som bygger på erfarenheterna från det självmordspreventiva utvecklings- och forskningsprojektet projektet Saving Young Lives in Europe, SEYLE, som koordinerats av NASP (Carli et al., 2014; Wasserman et al., 2015), har Shira Barzilay från Israel tillsammans med internationella samarbetspartners publicerat en studie om mobbade ungdomars självmordstankar och -handlingar (Barzilay et al., 2017). Syftet med analysen är att förstå hur olika risk- och skyddsfaktorer modifierar olika former av mobbing – fysisk, verbal och ”relationell” – och påverkar ungdomars självmordstankar och handlingar. De två första typerna av mobbning innebär att en person utsätts för direkta aggressiva attacker. Det exempel författarna ger på relationell mobbning är elak ryktesspridning.

Genomförande

Den totala undersökningsgruppen omfattade 11 110 gymnasieungdomar i 15-årsåldern (medelåldern var 14,9) från 168 skolor i 10 europeiska länder. Självskattningsformuläret som ungdomarna fyllde i innehöll bland annat frågor om erfarenheter av mobbning. 

Riskfaktorerna depression och ångest studerades med beprövade skattningsskalor (Beck’s depressionsinventorium, BDI-II, respektive Zung Self-Rating Anxiety Scale, Z-SAS). Deltagarnas psykosociala bakgrund dokumenterades. Stabil och stödjande social bakgrund liksom stödjande kamratrelationer räknades som skyddsfaktorer. Även dessa mätvariabler hämtades från tidigare prövade och tillförlitliga skattningsformulär.

För att mäta suicidalt beteende användes två frågor från Paykels ”hierarkiska suicidstege” (Paykel et al, 1974): (1) “Har du under den senaste två veckorna allvarligt övervägt eller aktivt planerat att ta ditt liv?” och (2) ”Har du någonsin gjort ett försök att ta ditt liv?”

Materialet, som är mycket omfattande, analyserades med en serie statistiska metoder.

Resultat och diskussion

Av de drygt 11 000 deltagarna i studien rapporterade 48,4% (5 372) att de någon gång utsatts för mobbning. Våldet var fysiskt i ca 9% av fallen, verbalt i 36% och relationellt i 33% av fallen. Sambanden mellan fysisk mobbning och suicidtankar och mellan relationell mobbning och självmordsförsök var signifikanta. Att sambandet mellan fysisk mobbing och suicidförsök inte var signifikant i denna studie kan bero på att antalet fall av fysisk mobbning trots studiens storlek var relativt litet.

När forskarna analyserade interaktionen av mobbning och andra riskfaktorer fann man en särskild sårbarhet för verbal mobbning hos deprimerade ungdomar som hade ett svagt stöd från föräldrar och kamrater. Ungdomar med ångest som saknade stöd från föräldrar och som utsattes för verbal eller relationell mobbning var ännu mer sårbara: det var bland ungdomarna i denna undergrupp som de flesta självmordsförsöken ägt rum.

Riskfaktorn depression tycktes inte i sig höja risken för suicidalt beteende. Det var först när ytterligare påfrestningar tillkom, t ex brist på känslomässigt stöd från föräldrar, som depressionstillstånden ledde till suicidrisk. Även kamratstöd hade en preventiv effekt på suicidtankar, om än inte alltid lika avgörande som föräldrastödet.

Författarna diskuterar inte utmaningen som kan ligga i att tonårstiden normalt är en period av uppbrott och att det i familjer med tonåringar ibland kan vara svårt att ge – och för den unge att ta emot – stöd. Detta kunde vara ett tema för en kvalitativ uppföljning. En annan reflektion är att de dominerande verbala och relationella formerna av mobbning (70% av mobbningsfallen) sannolikt återspeglar en brist på stödjande kamratrelationer. Ett sådant utanförskap kastar ljus på självmordrisken bland ångestdrivna och impulsiva ungdomar, som kan frestas att döva sin ensamhet och identitetsosäkerhet och utsatthet med självdestruktiva ageranden. 

Författarnas slutsatser

Barzilay och medarbetare är försiktiga med att dra slutsatser om orsak och verkan mellan de faktorer de studerat. De rekommenderar fortsatta studier som kan klargöra här obeaktade faktorer, t ex långsiktiga effekter av depression och ångest och eventuella olikheter mellan pojkar och flickor.

När det gäller preventiva insatser är författarnas viktigaste rekommendation att i bred skala stärka det psykosociala stödet till ungdomar och deras familjer, t ex i undervisning om psykisk hälsa i skolorna. En annan ständigt angelägen åtgärd – problemet försvinner inte, det hittar hela tiden nya former – att förebygga olika typer av mobbning, och att lära vuxna att reagera snabbt när fysisk, verbal eller relationell mobbning dyker upp. 

Referenser

Nyhetsbrevets läsrum

Barzilay, S, Brunstein Klomek, A., K, Apter, A, et al.(2017). Bullying Victimization and Suicide Ideation and Behavior Among Adolescents in Europe: A 10-Country Study, Journal of Adolescent Health. Publ. online, 5 april: DOI:10.1016/j.jadohealth.2017.02.002

Carli, V., Hoven, CV, Wasserman, C., et al. (2014). A newly identified group of adolescents at 'invisible' risk for psychopathology and suicidal behavior: findings from the SEYLE study. World Psychiatry, 13(1), 78–86, published online 2014 Feb 4. doi:  10.1002/wps.20088

Holt MK, Vivolo-Kantor AM, Polanin JR, et al. (2015). Bullying and suicidal ideation and behaviors: A meta-analysis. Pediatrics, 135:e496e509.

Paykel E, Myers J, Lindenthal J, et al. (1974). Suicidal feelings in the general population: A prevalence study. Br J Psychiatry, 124:460e9.

Wasserman D, Hoven CW, Wasserman C, et al. (2015) School-based suicide prevention programmes: The SEYLE cluster-randomised, controlled trial. Lancet, 385:1536e44

Information

För de senaste nyheterna och kalenderhändelserna från NASP, besök vår startsida!

Självmordspreventivt stöd och resurser

På NASP:s sida "Få stöd" finns kontaktuppgifter till flera hjälplinjer samt råd om hur man kan hjälpa en person som befinner sig i en självmordskris. Besök sidan här

Litteratur

Wasserman, D (red.) Suicide: an unnecessary death Oxford: Oxford University Press. Second Edition. 2nd ed. 2016, ISBN: 9780198717393

Galli S. När mammas tankar ändrade färg. Utgiven av IDUS förlag, ISBN13: 9789175772622

Wasserman D. Depression (The Facts) 2nd Edition, omarbetad för allmänheten.
Boken har vunnit 2012 “ Book Award” priset  från British Medical Association Book of Science Awards 2012, for the Public Understanding of Science. Priset delas ut till den bok som panelen anser bäst stödja främjandet av allmänhetens förståelse för vetenskap. Utgiven av Oxford University Press November 2011. IBSN 9780199602933

Susanne Bejerot, docent i psykiatri och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri har skrivit Förordet till Lars Wiklunds bok Lisa – ett liv som handlar om hans dotters barndom, ungdom och vuxenliv som tragiskt ändades med ett självmord. 

Reading room 1 är tillgängligt för er alla

Varje månad läser Jerzy Wasserman, Vladimir Carli, Gergö Hadlaczky, Guo-Xin Jiang, Marcus Sokolowski, Rigmor Stain, David Titelman och Danuta Wasserman alla självmordsrelaterade artiklar, som publicerats i peer-granskade tidsskrifter. Det rör sig om c.a 300 artiklar/månad.  De viktigaste och mest tillämpliga artiklarna för det självmordspreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården och befolkningen läggs ut i ”läsrummet”. I Nyhetsbrevets läsrum lägger vi ut artiklar som kopplas till Nyhetsbrevets innehåll.

Att registrera sig och installera Mendeley är helt gratis. De flesta artiklarna länkar direkt till PubMed, så att du kan hämta hem hela artikeln. Stöter du på några problem så hjälper Sebastian Hökby på NASP dig gärna.

Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), Gunilla Wahlén (SPES), Per Anders Rydelius (MIND)

Redaktion och kontakt: Danuta Wasserman (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), David Titelman (NASP)

Nyhetsbrev 2017

1. Krympande psykiatrisk vård och höjda suicidtal i USA

2. Mobbning och suicidalt beteende bland ungdomar

Nyhetsbrev 2016

1. Information om självskade- och självmordsbeteende på Internet

2. Att förlora ett barn i självmord

3. Suicidrisk hos efterlevande barn

4. Långtidsrisk för självmord 

5. Psykosocial terapi minskar självskadebeteende och självmord 

6. Självmordsrisk hos efterlevande till självmordsoffer

7. Självmordsförsök bland asylsökande 

8. Suicidal kommunikation

9. Ungdomars riskbeteenden och borderline personlighetsstörning

10. Ungas erfarenheter av psykiatrisk vård

11. Direkt och indirekt psykoterapeutisk behandling vid självmordsnärhet

12. Interventioner vid självskadebeteende hos barn och ungdomar

13. Interventioner vid självskadebeteende hos vuxna

14. Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos ungdomar

15. Stigande trend av psykisk ohälsa hos svenska ungdomar

16. Impulsivitet och suicidalitet hos ungdomar

17. Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar

18. Telefonjourer vid självmordskriser 

Nyhetsbrev 2015

1. Medvetandeträning- en effektiv suicidpreventiv metod

2. Ökade internaliserade problem hos flickor

3. Psykoterapi vid PTSD hos krigsveteraner 

4. Psykosocialt stöd förebygger självmord

5. Självmord inom slutenvården

6. Ökad risk för självmordsbeteende bland HBTQ-personer

7. Unga mäns självmord

8. Långtidseffekter av självmordsförsök

9. Vård efter självmordsförsök

10. Överföring av självmordsbenägenhet mellan generationer

11. Ekonomi, social status och suicidalitet 

12. Självmordsrisk och hjälpsökande hos ungdomar

13. Sömnstöringar och suicidrisk

14. Antiepileptiska läkemedel och ökad suicidrisk 

15. Religion och suicidrisk

16. Dåliga skolbetyg och allvarliga självmordstankar

17. Förlorad tillit till vården efter suicid

18. Självmord i Stockholms tunnelbana

19. Skolprestationer och självmordstankar

20. Joiner's interpersonella teori om självmord

21. Att läsa böcker förebygger suicid

Nyhetsbrev 2014 

1. Livstidsförekomst av självskadebeteende (NSSI) hos europeiska ungdomar

2. Självmordsförsök och självmord bland invandrare

3. Åldersrelaterat samband mellan antidepressiva och suicid

4. Personlig öppenhet och suicid

5. Befolkningsinriktad suicidprevention - effektiv även för män

6. Självmordsförsök i primärvården

7. Riskbeteende och psykisk ohälsa hos ungdomar

8. Förtroende för psykiatrisk vård

9. Skolans betydelse för självmordsbeteende

10. Uppväxtmiljö och självmordsrisk som ung vuxen

11. Självmordsrisk vid olika nivåer av psykiatrisk vård

12. Psykotiska symptom, psykisk flersjukhet och suicidalitet hos ungdomar

13. Överdödlighet och förväntad livslängd hos psykiskt sjuka

14. Genetiskt samband mellan självmordsbeteende och ADHD

15. KBT vid komplicerad sorg hos efterlevande

16. Självmord bland unga

17. Socialt utanförskap och suicidalitet

18. Självmord inom slutenvården

19. Är det farligt att tala om självmord?

20. Självmord bland 10-14-åringar runt om i världen

Nyhetsbrev 2013

1. Självmordsbeteende efter förälders självmord

2. Nordiska självmordstrender 1989-2009

3. Självskadebeteende och självmordsförsök

4. Mortalitet och livslängd vid självskadebeteende

5. KBT vid terapiresistent depression

6. Läkares höga självmordsfrekvens

7. Hjälpsökandebeteende vid suicidalitet

8. Självmord inom slutenvården

9. Non suicidal self-injury disorder

10. Psykotiska symptom och självmordsbeteende hos ungdomar

11. Subsyndromal depression/ångest och suicidalitet hos ungdomar

12. Aktiv uppföljning av patienter som gjort självmordsförsök

13. Riskfaktorer för självmord hos äldre

14. Medvetandeträning som suicidprevention

15. Livstidsförekomst av suicidalitet hos ungdomar

16. Paracetamolförgiftningar

17. Suicidpreventiv intervention inom primärvården

18. Psykosocial utredning vid självskadebeteende

19. Invandrartäthet och skolbarns psykiska hälsa

20. Arbetslöshet och självmord II

För nyhetsbrev äldre än från 2013, kontakta nasp@ki.se

Prenumerera på NASP:s nyhetsbrev

Det är kostnadsfritt att bli prenumerant. Fyll i formuläret för att två gånger i månaden ta del av nyhetsbrevet via e-post.

PreventionPsykiatriPsykisk ohälsaSuicidforskning