Nyhetsbrev

Nr 1 - 2017

Krympande psykiatrisk vård och höjda suicidtal i USA

I detta Nyhetsbrev presenterar David Titelman en sammanfattning av en aktuell krönika i Journal of the American Medical Association i vilken forskaren Tarun Bastiampillai kort diskuterar den uppåtgående trenden i självmord i den amerikanska befolkningen. Diskussionens fokus är på att antalet tillgängliga psykiatriska vårdplatser minskar i USA och att detta kan vara en bidragande orsak till denna dystra utveckling. Bastiampillai pläderar för att politiker och beslutsfattare i tider av ekonomisk nedgång, ökad arbetslöshet och hemlöshet skall stärka tillgången på god psykiatrisk vård istället för att av kortsiktiga ekonomiska skäl minska den.

I en krönika i Journal of the American Medical Association skriver Tarun Bastiampillai (2016), en australiensisk forskare som är starkt engagerad i psykiatriska patienters rättigheter, att antalet tillgängliga psykiatriska slutenvårdsplatser i USA minskat med 35% sedan 1985. År 2014 var antalet psykiatriska sjukhussängar i USA 22 per 100 000 personer. Endast fyra OECD-länder, Italien, Chile, Turkiet och Mexiko, hade färre platser per antal invånare det året. Som jämförelse hade Tyskland, Schweiz och Frankrike 127, 91 resp 87 (OECD, 2016) och Sverige 45 vuxenpsykiatriska slutenvårdsplatser per 100 000 invånare (Europakommisionen, 2014).   

Under åren 1999-2014 steg suicidtalen i den amerikanska befolkningen med 24%, från 10,5 till 13 dödsfall per 100 000 invånare och år (Curtis et al., 2016). Bastiampillai framhåller att den amerikanska befolkningens behov av psykiatriskt stöd inte motsvaras av ett tillgängligt utbud, och att detta tillsammans med en oförändrad andel människor med svår psykisk ohälsa bidrar till förhöjda självmordstal.

I analyser av vad som ligger bakom den aktuella ökningen av självmorden i USA framhålls ofta sociala faktorer, t ex arbetslöshet. Bastiampillai påminner om att den typen av enkla orsaksförklaringar ibland kan ifrågasättas; arbetslösheten i USA i sin helhet har till exempel minskat under den aktuella perioden. Han skriver att befolkningsbaserade studier av självmord ofta bortser från att minskningen av psykiatriska slutenvårdsplatser – där människor i suicidala kriser oftast behöver vårdas, oavsett orsaksfaktorer – starkt bidrar till de stigande självmordstalen.

Slutsats

En viktig poäng i Bastiampillais diskussion är att tillgången på psykiatrisk vård alltid samspelar med andra faktorer som påverkar självmordstalen i befolkningen, allt från arbetslöshet till tillgång på farliga substanser (t ex paracetamol). Detta gäller inte minst i de grupper i befolkningen som är särskilt sårbara för självmord, till exempel fångar i kriminalvården, arbetslösa, och svårt psykiskt sjuka personer. Bastiampillai pläderar för att politiker och beslutsfattare i tider av ekonomisk nedgång, ökad arbetslöshet och hemlöshet skall stärka tillgången på god psykiatrisk vård istället för att av kortsiktiga ekonomiska skäl minska den.

Referenser

Bastiampillai, T. (2016). Increase in US Suicide Rates and the Critical Decline in Psychiatric. Beds. JAMA,  Published Online: November 3. 

Curtin, S. C.,Warnerand, M., & Hedegaard, H. (2016). Increase in suicide in the United States 1999-2014. Tillgänglig den 17 oktober, 2016.

Europakommisionen [European Commission] (2014). Eurostat. Tillgänglig den 8 januari 2017.

OECD [Organisation for Economic Cooperation and Development], Health Status.(2016). Tillgänglig den 17 oktober, 2016.

Nyhetsbrevets läsrum

Information

För de senaste nyheterna och kalenderhändelserna från NASP, besök vår startsida!

Självmordspreventivt stöd och resurser

På NASP:s sida "Få stöd" finns kontaktuppgifter till flera hjälplinjer samt råd om hur man kan hjälpa en person som befinner sig i en självmordskris. Besök sidan här

Litteratur

Wasserman, D (red.) Suicide: an unnecessary death Oxford: Oxford University Press. Second Edition. 2nd ed. 2016, ISBN: 9780198717393

Galli S. När mammas tankar ändrade färg. Utgiven av IDUS förlag, ISBN13: 9789175772622

Wasserman D. Depression (The Facts) 2nd Edition, omarbetad för allmänheten.
Boken har vunnit 2012 “ Book Award” priset  från British Medical Association Book of Science Awards 2012, for the Public Understanding of Science. Priset delas ut till den bok som panelen anser bäst stödja främjandet av allmänhetens förståelse för vetenskap. Utgiven av Oxford University Press November 2011. IBSN 9780199602933

Susanne Bejerot, docent i psykiatri och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri har skrivit Förordet till Lars Wiklunds bok Lisa – ett liv som handlar om hans dotters barndom, ungdom och vuxenliv som tragiskt ändades med ett självmord. 

Reading room 1 är tillgängligt för er alla

Varje månad läser Jerzy Wasserman, Vladimir Carli, Gergö Hadlaczky, Guo-Xin Jiang, Marcus Sokolowski, Rigmor Stain, David Titelman och Danuta Wasserman alla självmordsrelaterade artiklar, som publicerats i peer-granskade tidsskrifter. Det rör sig om c.a 300 artiklar/månad.  De viktigaste och mest tillämpliga artiklarna för det självmordspreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården och befolkningen läggs ut i ”läsrummet”. I Nyhetsbrevets läsrum lägger vi ut artiklar som kopplas till Nyhetsbrevets innehåll.

Att registrera sig och installera Mendeley är helt gratis. De flesta artiklarna länkar direkt till PubMed, så att du kan hämta hem hela artikeln. Stöter du på några problem så hjälper Sebastian Hökby på NASP dig gärna.

Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), Gunilla Wahlén (SPES), Per Anders Rydelius (MIND)

Redaktion och kontakt: Danuta Wasserman (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), David Titelman (NASP)

Nyhetsbrev 2017

1. Krympande psykiatrisk vård och höjda suicidtal i USA

Nyhetsbrev 2016

1. Information om självskade- och självmordsbeteende på Internet

2. Att förlora ett barn i självmord

3. Suicidrisk hos efterlevande barn

4. Långtidsrisk för självmord 

5. Psykosocial terapi minskar självskadebeteende och självmord 

6. Självmordsrisk hos efterlevande till självmordsoffer

7. Självmordsförsök bland asylsökande 

8. Suicidal kommunikation

9. Ungdomars riskbeteenden och borderline personlighetsstörning

10. Ungas erfarenheter av psykiatrisk vård

11. Direkt och indirekt psykoterapeutisk behandling vid självmordsnärhet

12. Interventioner vid självskadebeteende hos barn och ungdomar

13. Interventioner vid självskadebeteende hos vuxna

14. Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos ungdomar

15. Stigande trend av psykisk ohälsa hos svenska ungdomar

16. Impulsivitet och suicidalitet hos ungdomar

17. Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar

18. Telefonjourer vid självmordskriser 

Nyhetsbrev 2015

1. Medvetandeträning- en effektiv suicidpreventiv metod

2. Ökade internaliserade problem hos flickor

3. Psykoterapi vid PTSD hos krigsveteraner 

4. Psykosocialt stöd förebygger självmord

5. Självmord inom slutenvården

6. Ökad risk för självmordsbeteende bland HBTQ-personer

7. Unga mäns självmord

8. Långtidseffekter av självmordsförsök

9. Vård efter självmordsförsök

10. Överföring av självmordsbenägenhet mellan generationer

11. Ekonomi, social status och suicidalitet 

12. Självmordsrisk och hjälpsökande hos ungdomar

13. Sömnstöringar och suicidrisk

14. Antiepileptiska läkemedel och ökad suicidrisk 

15. Religion och suicidrisk

16. Dåliga skolbetyg och allvarliga självmordstankar

17. Förlorad tillit till vården efter suicid

18. Självmord i Stockholms tunnelbana

19. Skolprestationer och självmordstankar

20. Joiner's interpersonella teori om självmord

21. Att läsa böcker förebygger suicid

Nyhetsbrev 2014 

1. Livstidsförekomst av självskadebeteende (NSSI) hos europeiska ungdomar

2. Självmordsförsök och självmord bland invandrare

3. Åldersrelaterat samband mellan antidepressiva och suicid

4. Personlig öppenhet och suicid

5. Befolkningsinriktad suicidprevention - effektiv även för män

6. Självmordsförsök i primärvården

7. Riskbeteende och psykisk ohälsa hos ungdomar

8. Förtroende för psykiatrisk vård

9. Skolans betydelse för självmordsbeteende

10. Uppväxtmiljö och självmordsrisk som ung vuxen

11. Självmordsrisk vid olika nivåer av psykiatrisk vård

12. Psykotiska symptom, psykisk flersjukhet och suicidalitet hos ungdomar

13. Överdödlighet och förväntad livslängd hos psykiskt sjuka

14. Genetiskt samband mellan självmordsbeteende och ADHD

15. KBT vid komplicerad sorg hos efterlevande

16. Självmord bland unga

17. Socialt utanförskap och suicidalitet

18. Självmord inom slutenvården

19. Är det farligt att tala om självmord?

20. Självmord bland 10-14-åringar runt om i världen

Nyhetsbrev 2013

1. Självmordsbeteende efter förälders självmord

2. Nordiska självmordstrender 1989-2009

3. Självskadebeteende och självmordsförsök

4. Mortalitet och livslängd vid självskadebeteende

5. KBT vid terapiresistent depression

6. Läkares höga självmordsfrekvens

7. Hjälpsökandebeteende vid suicidalitet

8. Självmord inom slutenvården

9. Non suicidal self-injury disorder

10. Psykotiska symptom och självmordsbeteende hos ungdomar

11. Subsyndromal depression/ångest och suicidalitet hos ungdomar

12. Aktiv uppföljning av patienter som gjort självmordsförsök

13. Riskfaktorer för självmord hos äldre

14. Medvetandeträning som suicidprevention

15. Livstidsförekomst av suicidalitet hos ungdomar

16. Paracetamolförgiftningar

17. Suicidpreventiv intervention inom primärvården

18. Psykosocial utredning vid självskadebeteende

19. Invandrartäthet och skolbarns psykiska hälsa

20. Arbetslöshet och självmord II

För nyhetsbrev äldre än från 2013, kontakta nasp@ki.se

Prenumerera på NASP:s nyhetsbrev

Det är kostnadsfritt att bli prenumerant. Fyll i formuläret för att två gånger i månaden ta del av nyhetsbrevet via e-post.

PreventionPsykiatriPsykisk ohälsaSuicidforskning