Karotisstenos och stroke - från molekyl till människa

This page in English

Forskare

Professor/överläkare

Ulf Hedin

Telefon: 08-517 721 75
Enhet: Kärlkirurgi
E-post: Ulf.Hedin@ki.se

Forskarassistent

Silvia Aldi

Enhet: Kärlkirurgi
E-post: silvia.aldi@ki.se

Forskarassistent

Ljubica Perisic

Enhet: Kärlkirurgi
E-post: Ljubica.Perisic@ki.se

Bakgrund

Slaganfall (stroke) är den tredje vanligaste orsaken till död och invaliditet och drabbar årligen mer än 30 000 individer i Sverige. När åderförkalkningsplack (ateroskleros) i halspulsådern blir instabila och förträngningen brister bildas en blodpropp som kan ta sig till hjärnan, förhindra blodflödet, orsaka syrebrist och ge upphov till slaganfall. Stroke förhindras genom att operera bort plack i halspulsådern men görs i första hand vid kliniska tecken på plackinstabilitet och mindre stroke (TIA) eller hos patienter utan symptom med hög risk. Idag saknas metoder för att detektera och lokalisera instabil åderförkalkning hos riskpatienter och riktade läkemedel som stabiliserar åderförkalkning och motverkar stroke.

Karotisstenos

Målsättning

Projektet syftar till att identifiera biologiska processer och centrala molekyler vid instabilitet i åderförkalkningsplack som kan användas för att utveckla:

  1. biomarkörer (spårämnen) för instabil åderförkalkning hos riskpatienter
  2. undersökningsmetoder för att lokalisera instabila förträngningar i halspulsådern
  3. riktade läkemedel som stabiliserar åderförkalkning och därmed motverkar stroke

Arbetsplan

Forskningen bygger på en världsunik samling av mer än 800 vävnads- och blodprover från patienter som opererats för halspulsåderförträngning vid vår enhet (Kärlkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset). Proverna analyseras med modern molekylär biologisk teknik och frontlinjeteknologi utvecklad av forskare vid den nationella bioteknikresursen SciLife där syftet är att klarlägga vilka processer och molekyler som orsakar instabilitet, som läcker ut i blodet från förträngningen (spårämnen/biomarkörer) och som därmed kan bestämmas i ett blodprov. Genom dessa etablerade samarbeten kan har vi möjlighet att identifiera de arvsanlag (gener), proteiner och molekylära processer som är aktiva i instabil åderförkalkning och som både kan läcka ut i blodet som biomarkörer men som även kan utgöra grunden för framtida utveckling av läkemedel för att motverka instabilitet. Identifierade biomarkörer bearbetas genom jämförelser i andra patientgrupper och med experimentella metoder. Projektet omfattar även utveckling av bilddiagnostik med målsökande kontrastmedel (sk. molekylär imaging) baserat på magnetkamerateknik, datortomografi och ultraljud.

Betydelse

Projektet kan ge ny kunskap om orsakerna till instabil åderförkalkning hos patienter med förträngningar i halspulsådern och leda till:

  1. förbättrad selektion av patienter med hög strokerisk för kirurgisk behandling och optimerad riskprevention
  2. utveckling av läkemedel som kan stabilisera åderförkalkningsplack och motverka stroke
  3. förbättrad behandling av patienter med instabil åderförkalkning i andra kärl, t.ex. hjärtats kranskärl av betydelse för hjärtinfarkt

BiKE projektets grundstruktur

Figure 1: Carotid stenosis in a patient with ischemic stroke and plaque rupture (arrow) detected by CT angiography (A), with visible rupture (arrow; B) and bleeding into the lesion (red; arrow; C).BiKE projektets grundstruktur. Vävnad, blod och klinisk information som samlas från patienter opererade för halspulsåderförträngning analyseras med modern molekylärbiologisk teknologi där kandidatmolekyler som specifikt markerar instabil åderförkalkning identifieras. Kandidater valideras i andra kohorter av patienter med annan kardiovaskulär sjukdom och ligger till grund för framtida utveckling av läkemedel och diagnostiska metoder för behandling och identifiering av instabil åderförkalkning.

 

Hjärt-kärlsjukdomar