Bakgrund
De allergiska sjukdomarna atopiskt eksem, födoämnesallergier, hösnuva samt astma har genom sin dramatiska ökning kommit att utgöra en folksjukdom. Framsteg inom forskningen erbjuder idag ökande möjligheter att förstå uppkomstmekanismer bakom dessa sjukdomar. Kunskapen är dock otillräckliga om vilka faktorer som bidrar till allergiutveckling och om vilka reglermekanismer hos den enskilde individen som slutgiltigt avgör om en allergisk reaktion uppkommer eller inte. Samtidigt vet vi att varje individ inom sitt eget immunsystem bär på möjligheter att motverka oönskade immunreaktioner. Det nyfödda barnets genetiska arv, möte med omgivande mikroorganismer som koloniserar tarm och hud, samt olika kostfaktorer och vissa infektioner tros kunna påverka immunsystemet också avseende allergi. Till exempel har man funnit en minskad förekomst av allergisk sjukdom bland barn uppväxta i lantbrukarmiljö, vilket antas orsakas av höga halter av bakteriella ämnen i ladugårdar liksom naturligt förekommande bakterier i opastöriserad mjölk. Intresse har också riktats mot den immunologiska miljön redan under fostertiden.
Forskargruppen bakom ALADDIN-studien har tidigare visat att barn i skolålder uppväxta i en antroposofisk miljö är mindre allergiska än barn i familjer med konventionell livsstil. Den antroposofiska livsstilen karaktäriseras bland annat av kost innehållande levande laktobaciller, hemförlossning, mycket sparsam användning av antibiotika, febernedsättande medel och vaccinationer.
ALADDIN-studien - från graviditet till 10 års ålder
Syftet med ALADDIN-studien är att undersöka vilka miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet, nyföddhetsperiod och tidig barndom som har betydelse för utveckling av allergier hos barn.
Studien startade 2004 som rekryterade totalt 552 familjer under graviditet, cirka hälften vardera från antroposofisk respektive konventionell hälsovård, som följts från graviditet till i första hand 10 års ålder. Information om miljö och livsstil har insamlats om bland annat graviditet och förlossning, barnets kost, vaccinationer samt sjukdomar, behandling och bostadsförhållanden. Förekomst av allergiframkallande och andra immunstimulerande ämnen i bostaden har mätts och föräldrar samt barn genomgått allergiutredning. I samband med förlossningen togs prov från moderkakan, fosterfett och blodprov från mor och barn, för analys av olika immunreglerande faktorer som tros kunna samverka med miljöfaktorer och vara av betydelse för utveckling av allergi. Hur barnens tarmflora utvecklas över tid i relation till intag av bröstmjölk och övrig kost analyseras, liksom exposition för olika livsstilsfaktorer. Psykosociala faktorer inklusive stress studeras, dels med beprövade frågeformulär, dels med mätning av stresshormon (kortisol) i saliv på barn och föräldrar. Förekomst av allergiantikroppar samt allergisk sjukdom hos barnen följs över tid. I samarbete inom forskargruppens nätverk, nationellt och internationellt, studeras om man i prover tagna när barnen var små kan finna faktorer som förutspår huruvida barnet har en risk för, eller kanske ett skydd mot, att utveckla allergi under uppväxten.
Från barnen som nu genomgått 10-årsuppföljning har vi uppgifter från frågeenkäter, registerdata, provinsamlingar och kliniska undersökningar vid upprepade tillfällen omfattade bland annat:
- Blodprov från föräldrarna före förlossningen
- Navelsträngsblod
- Moderkaka
- Fosterfett
- Bröstmjölk
- Salivprov föräldrar och barn
- Urinprov
- Avföringsprover moder och barn
- Dammprov i hemmet
- Mätning av längd, vikt, bukomfång och blodtryck
- Lungfunktionsmätningar
- Vaccinationsdokument
- Förskrivning av antibiotika samt läkemedel mot astma och allergi
Resultat från studien
Barn uppväxta i antroposofisk miljö är mindre allergiska
Förekomsten av allergiantikroppar (IgE) i blodet var uppenbart lägre hos barn i familjer med antroposofisk livsstil, redan som spädbarn och tydligast mot födoämnen. De hade även jämförelsevis låga nivåer av det stressrelaterade hormonet kortisol i saliv vilket var kopplat till minskad risk för allergiutveckling under de första två levnadsåren.
Att vid 6 månaders ålder ha subkliniskt låga nivåer av allergiantikroppar mot födoämnen var associerat med en betydande överrisk att till 5 års ålder bli sensibiliserad mot andra allergen, liksom till att få eksem. Detektion under det första levnadsåret av IgE-nivåer, även lägre än tidigare studerat, skulle således kunna ge värdefull prognostisk information om barnets risk att utveckla allergirelaterad sjukdom.
Familjens livsstil var associerad till risk för klinisk födoämnesöverkänslighet och obstruktiva luftvägsbesvär under de första levnadsåren.
Livsstilens association till allergirisk kunde inte förklaras av barnens vaccinationsgrad.
Inflammation i moderkakan var inte relaterad till barnets risk att upp till 5 års ålder utveckla allergisk sensibilisering.
Däremot fann vi att moderns intag av olivolja och/eller fisk under graviditeten via samverkan mellan arv och miljö, påverkade allergirelevanta gener (epigenetisk reglering) i moderkakan, vilket skulle kunna utgöra en mekanistisk förklaring till andra forskargruppers likartade fynd.
Likaså fann vi att en viss epigenetisk modifiering i mödrarnas moderkakor (histonacetylering av bl.a. IFNɣ-genen) var associerad med minskad förekomst av allergisk sensibilisering hos det barn hon födde.
Allergenspecifika IgG-antikroppar i mödrars blod som överförs till barnet via moderkaka (navelsträngsblod) och bröstmjölk tycks kunna skydda barnet mot allergiutveckling vid 5 års ålder.
Immunologiskt relevanta proteiner i blodprover från födelsen till 5 års ålder utvecklades enligt olika mönster, delvis associerat till den livsstil barnet var uppvuxet med.
Med avancerad masscytometrisk metod (CyTOF) har utvecklingen av immuncellers förekomst och funktion i blodprov från födelsen till 5 års ålder studerats, som visar delvis skilda mönster beroende på vilken livsstil barnet, i synnerhet under det två första levnadsåren, vuxit upp i.
I ännu pågående projekt undersökes med metagenomic-metodik tarmflorans utveckling hos barnen i relation till överföring av bakterier från modern och till livsstil. Preliminärt har vi unikt funnit en länk mellan maternell överföring till barnet av bifidobakterier i avföringsprover och bröstmjölk och därmed minskad risk för födoämnesallergi upp till 5 års ålder. Med samma metod pågår även kartläggning av antibiotikaresistenta geners förekomst och överföring från mor till barn relaterat till livsstil inkluderande användning av antibiotika.
Kontakt
ALADDIN-studien
Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karoloinska Institutet
Forskningscenter Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset
Margareta Eriksson, barnsjuksköterska
Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm
Telefon: 072-599 37 82
barnforskningscentrum.sodersjukhuset@regionstockholm.se
Samverkan
Olena Gruzieva, Forskargruppsledare, docent, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Susanne Brix Pedersen, Department of Biotechnology and Biomedicine, Technical University of Denmark
Karsten Kristianson, Department of Biology, University of Copenhagen, Denmark, BGI-Shenzhen, Shenzhen, China, Qingdao-Europe Advanced Institute for Life Sciences, Qingdao, Shandong, China