Perfluorerade och polyfluorerade ämnen

Kontaktperson vid IMM: Professor Helen Håkansson

Bakgrund

Perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS) är ett samlingsnamn för en stor grupp fluorerade ämnen. Kännetecknande för dessa är att de innehåller en fullständigt fluorerad kolkedja som kan kopplas till exempelvis polymerer. De idag mest uppmärksammade PFAS är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA). 

Exponering

Människor får i sig PFAS via dricksvatten och mat, antingen direkt via livsmedlet eller indirekt via matförpackningar. Fisk och skaldjur har pekats ut som en möjlig betydande källa. Människor exponeras också genom användning av kemiska produkter eller varor som behandlats med PFAS och genom att andas in hushållsdamm.

PFAS tas lätt upp i kroppen och ansamlas främst i levern och blodet. Halter i blod eller serum används ofta som ett mått på exponeringen. Både PFOS och PFOA kan överföras till foster via placentan och till spädbarn via modersmjölk.

En tidstrendstudie på kvinnor i Uppsala visar att serum-halterna av vissa PFAS ämnen ökade under perioden 1996-2010 samtidigt som några minskar eller är oförändrade. PFAS-halten i bröstmjölk är betydligt lägre än i blodet hos mamman. 

Hälsoeffekter

Hos vuxna försöksdjur orsakar flera PFAS leverförstoring, och några ger sänkta halter av blodfetter och sköldkörtelhormon, samt effekter på immunsystemet. Då dräktiga råttor och möss har exponerats har man sett försämrad överlevnad hos nyfödda ungar.

Studier av arbetare från produktionsanläggningar av PFAS-ämnen har i vissa fall visat ett samband mellan ökade serumhalter av dessa ämnen och ökade kolesterol-, fettsyra- och urinsyrahalter i blodet.

Ett fåtal begränsade studier av människor har visat samband mellan halter av perfluorerade ämnen i blodet hos mödrar och minskad födelsevikt eller försämrat immunsystem hos barnet. Fler studier behövs för att säkra slutsatser ska kunna dras.

Halterna av PFOS, PFOA och andra PFAS i blodet hos den europeiska befolkningen är betydligt lägre än halterna i blodet hos försöksdjur där man har sett toxiska effekter. Vid nuvarande exponeringsnivåer är det därför osannolikt att den europeiska normalbefolkningen drabbas av PFAS-relaterade hälsoeffekter.

Det finns allvarliga kunskapsbrister i bedömningsunderlaget för PFAS. Framförallt saknas kunskap om påverkan på foster samt hälsoeffekter på längre sikt. Eftersom flertalet PFAS är mycket svårnedbrytbara och bioackumulerar så är det mycket viktigt att skyndsamt ta fram sådan kunskap.

Hälsobaserade riktvärden

Den europeiska livsmedelsmyndigheten (EFSA) har bedömt att det är riskfritt att exponeras för PFOS upp till 0,15 µg/kg kroppsvikt och dag. Normalbefolkningen i Europa anses ligga under detta intag, men personer med en hög fiskkonsumtion bedöms kunna överskrida gränsen. Barn och även vuxna som exponeras för PFOS via förorenat dricksvatten kan överskrida det riktvärde som tagits fram av EFSA.

Beträffande PFOA anser EFSA att det är riskfritt att exponeras för upp till 1,5 µg/kg kroppsvikt och dag. Normalbefolkningen i Europa anses ligga betydligt lägre än denna nivå.

Reglering

Sedan juni 2008 är det förbjudet, med vissa undantag, att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS i kemiska produkter och varor inom EU. Sedan 2009 är PFOS inkluderad i Stockholmskonventionen för persistenta organiska miljögifter samt FNs LRTAP-konvention. För PFOA och övriga PFAS-ämnen finns det idag inga restriktioner.

Mer information

Borg D och Håkansson H (2012). Environmental and health risk assessment of perfluoroalkylated and Polyfluoroalkylated Substances (PFASs) in Sweden. Naturvårdsverket Rapport 6513. ISBN 978-91-620-6513-3.

EFSA (2008). Opinion of the Scientific Panel on Contaminants in the Food chain on Perfluorooctane sulfonate (PFOS), perfluorooctanoic acid (PFOA) and their salts, The EFSA Journal (2008) Journal number, 653, 1-131

EU. Directive 2006/122/EC of the European Parliament and of the Council. Off J Eur Union 2006;L372:324.

Glynn A, Berger U, Bignert A, Shahid U, Aune M, Lignell S och Darnerud PO (2012). Perfluorinated alkyl acids in blood serum from primiparous women in Sweden: serial sampling during pregnancy and nursing, and temporal trends 1996-2010. Environmental Science & Technology, 46:9071-9079.

Miljöhälsorapport 2013