Varför vill unga ta sitt liv?

Ökad kunskap om hur man kan åstadkomma ett öppnare klimat kring psykisk ohälsa är en viktig del av den självmordspreventiva forskningen vid KI. Forskarna försöker även förstå de bakomliggande faktorerna till den ökande psykiska ohälsan och hur man kan upptäcka riskpersoner.

Självmorden bland unga minskar inte som de gör i andra åldersgrupper och antalet självmordsförsök har ökat kraftigt. I syfte att vända trenden försöker forskare vid Karolinska Institutet förstå de bakomliggande faktorerna. De utvärderar också olika metoder att upptäcka riskindivider och att förebygga psykisk hälsa hos unga generellt.

– Det finns ingen enkel förklaring till att unga mår allt sämre, det beror på en mängd faktorer, säger Britta Alin Åkerman, psykolog och professor emerita vid avdelning för Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, NASP, vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Hon har arbetat med ungas psykiska hälsa sedan mitten av 1960-talet och menar att många förändringar som skett i samhället på senare år visserligen är positiva på flera sätt men att unga människor ändå är mer utsatta idag.

Unga mår allt sämre

Det finns också en mängd tecken på att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Antalet unga kvinnor som vårdas på sjukhus på grund av självmordsförsök eller självdestruktiva handlingar har till exempel ökat kraftigt sedan början av 1990-talet, enligt Folkhälsorapporten 2009.

Känslor av ångest, oro och ängslan har också blivit tredubbelt vanligt bland unga de senaste tjugo åren. Varför mår unga allt sämre och varför försöker fler ta sitt liv?

För att försöka besvara dessa frågor har forskarna bland annat tagit fram en rad frisk- och riskfaktorer, både på individ-, social- och samhällsnivå där en faktor aldrig enskilt kan förklara ett självmord. Samhällsfaktorerna har förändrats mycket på senare tid för dagens unga. Det är en tuffare arbetsmarknad, både för unga och för deras föräldrar, och därmed högre krav på utbildning. Till exempel är det vanligare att må dåligt bland de som studerar än de som arbetar.

– Idag förväntas alla elever gå igenom gymnasiet. Men för en del passar det bättre att gå direkt till praktisk yrkesutbildning. Alla är inte teoretiskt lagda och för dem som inte är det kan pressen leda till starka känslor av misslyckande, menar Britta Alin Åkerman.

Skolkuratorer och psykologer har minskat i antal

Även bland dem som är högpresterande i skolan har pressen ökat. En annan förändring som skett successivt i skolorna är att skolkuratorer och psykologer - de som har mest utbildning i psykisk hälsa - har minskat i antal under lång tid. Skolsköterskor finns, men att ensam ha koll på 1 000-1 500 elever är inte lätt, menar Britta Alin Åkerman.

– Skolan har ett mycket stort ansvar att identifiera och slussa vidare elever som mår dåligt till vården. Men många lärare upplever att de saknar kompetens att hitta och hantera psykisk ohälsa. Det var ungefär dubbelt så vanligt med utbildning i hur man hanterar elever i kris för ett par decennier sedan än vad det är idag, enligt våra studier, menar Britta Alin Åkerman.

Många val att hantera för unga

Mycket tyder också på att den ökade valfrihet som finns i dagens samhälle inte är helt lätt för unga att hantera.

– I min forskning har jag kunnat konstatera att många har svårt att prioritera mellan alla val de tvingas göra i skolan, de kan inte skilja mellan viktiga och mindre viktiga val och är rädda att de ska välja fel inför framtiden, säger Britta Alin Åkerman.

Hon menar att valfrihet nog är bra för de flesta men för de mest sårbara individerna kan det bli för mycket att hantera. En människas sårbarhet och möjligheten att klara påfrestningar och förändringar varierar mycket mellan olika individer.

Kopplingen genetik och själmord ett outforskat område

Danuta Wasserman är verksamhetschef och professor vid NASP och har i hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med forskning och utbildning inom självmordsprevention. Hon tror att genetiska skillnader delvis kan förklara varför vissa har ökad risk för självmordsbeteende.

– Det är stor skillnad mellan hur olika individer reagerar på liknande trauma och vi behöver veta mer om kopplingen till genetiska och fysiologiska förutsättningar hos individen. Det spelar också roll när i livet man utsätts för ett trauma, vissa utvecklingsfaser är känsligare än andra. Här är det intressant att studera hur genetiska faktorers inflytande varierar i olika skeden av livet, man vet att genuttrycket varierar med ålder och hjärnans utveckling, säger hon.

Kopplingen mellan genetik och självmord är än så länge ett ganska outforskat område men Danuta Wasserman tror att genetiska skillnader kanske även kan förklara skillnader i självmordsbeteende mellan könen och varför behandlingseffekter varierar mellan olika individer och åldersgrupper. Till exempel finns en ökad risk för självmord hos vissa unga som behandlas med antidepressiva läkemedel, så kallade SSRI, som inte verkar finnas hos övriga.

– Vi vet inte vad skillnaden beror på men den kan ha genetiska orsaker, genuttrycket i hjärnan ser olika ut i olika åldersfaser men detta är till stor del okänt. Detta innebär dock inte att man ska avstå från att behandla unga deprimerade med läkemedel. Däremot måste man kombinera läkemedelsbehandlingen med psykologisk behandling och ha mycket täta kontroller, säger Danuta Wasserman.

Behandling med antidepressiva läkemedel

Kopplingen mellan depression, ångest och självmord är stark, ungefär tre fjärdedelar av dem som slutligen tar sitt liv har flera depressiva symptom ofta med stark ångest. Behandling av depression och ångest är därför en viktig preventiv åtgärd. Det minskade antalet självmord i stort i samhället har skett samtidigt med en kraftigt ökad användning av SSRI-preparat. Hur stor del av det minskade antalet självmord som kan förklaras av den ökade användningen av SSRI är dock fortfarande inte helt klarlagt.

För unga deprimerade kompliceras det hela av att behandlingen är förknippad med en ökad självmordsrisk hos en del individer. Det fick den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA att år 2003 gå ut med en varning och rädslan att läkemedlen ska orsaka självmord hos deprimerade har i USA lett till en minskad behandling med SSRI bland unga. I Europa och Sverige har den eventuella kopplingen mellan självmordstalen och SSRI-behandling dock varit mindre tydlig.

Danuta Wasserman menar att det faktum att det saknas en bra läkemedelsbehandling utan risker för biverkningar för unga människor med depression kan vara en delförklaring till att självmorden bland unga inte sjunker, men att det behövs mer studier kring detta.

Sambandet mellan självmord och förbrukning av antidepressiva läkemedel hos unga är också ett av sex prioriterade forskningsområden vid den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA, och även i ett nätverk av europeiska forskargrupper som Danuta Wasserman leder.

– När man förebygger självmord hos unga människor är det viktigt att kombinera farmakologisk behandling med psykologiska metoder. Biologiska behandlingsmetoder är viktiga för återställandet av balansen i det centrala nervsystemet, men för bearbetning av existentiella problem krävs psykologiska och psykosociala metoder. Därför behövs den preventiva effekten även av dessa behandlingsmetoder studeras mer, säger Danuta Wasserman.

Stöd till föräldrar viktigt

Ett viktigt inslag i självmordsprevention är också att stötta föräldrar så att de kan ge barn en trygg uppväxt och möjlighet att stärka barnens självförtroende.

– Vi hade en ekonomisk världskris på 1990-talet vilket gav upphov till ökad oro och ångest hos många. Det kan ha gjort föräldrarna mindre lyhörda för sina barns psykiska välmående, något som kanske delvis kan förklara den ökade psykiska ohälsan bland dagens unga. Risken finns att dagens ekonomiska kris kommer att få samma effekt, säger Danuta Wasserman.

Varningssignaler att ta på allvar

Att fånga upp de unga som mår dåligt i tid är en viktig del i det självmordspreventiva arbetet. Det finns ett antal varningssignaler som kan tyda på att en person är självmordsnära. Dessa varningssignaler är extra viktiga att uppmärksamma och ta på allvar när det gäller unga.

– En ung person saknar oftast den livserfarenhet och insikt om hur livet kan gå upp och ner som annars kunde hjälpa dem att förstå att svårigheter kan försvinna och gå över. Det innebär att de oftare agerar impulsivt. Självmord eller självmordsförsök kan alltså ske mer plötsligt hos unga och därför är det viktigt att man snarast uppmärksammar och hjälper dem som visar tecken på psykisk ohälsa, säger Britta Alin Åkerman.

Att utbilda skol- och vårdpersonal i att upptäcka riskindivider är därför mycket viktig och utgör en stor del av NASPs verksamhet.

– Vår forskning visar att utbildning i prevention av psykisk ohälsa ökar möjligheterna att upptäcka sårbara elever. Därför borde sådan utbildning vara obligatorisk för alla lärare, menar Britta Alin Åkerman.

Preventionsprogram för skolor

Tyvärr finns fortfarande många tabun och myter kring självmord som försvårar och försämrar möjligheten att hjälpa. Ett sätt att försöka bekämpa dessa är enligt forskarna att tala öppet om psykisk ohälsa och självmord.

För att skapa ett öppnare klimat i skolan kring psykisk ohälsa och självmord har NASP tagit fram ett preventionsprogram för skolor som består av en film och ett elevhäfte med handledning till skolpersonal.

I filmen, som heter "Kärleken är den bästa kicken", berättar fyra ungdomar om sin livssituation och sina självmordstankar. Filmen har visats på cirka 200 skolor och en mindre utvärdering visade att fler vågade prata öppet om självmord och sin psykiska ohälsa efter att de sett filmen, jämfört med den grupp som inte fick se filmen.

Det finns även andra liknande preventionsprogram, kanske mest känt är det amerikanska så kallade Floridaprogrammet där antalet självmord minskade med mer än hälften när det testades på över 330 000 skolelever.

Beredskap saknas på många skolor

Men på många svenska skolor prioriteras inte frågor om psykisk ohälsa och enligt en studie vid NASP från 2003 saknar majoriteten av Sveriges skolor förebyggande program och utbildning av personal i självmordspreventiva frågor. En kartläggning som NASP nyligen gjort på regeringens uppdrag visar att förhållandena kvarstår.

– Tyvärr saknas idag beredskap på de flesta skolor för att hantera psykisk ohälsa och viljan att arbeta preventivt är mycket låg, trots att det finns en del verktyg att använda, säger Britta Alin Åkerman.

Till exempel visar forskningen en tydlig koppling mellan mobbning och självmordsbeteende och enligt svensk lag ska alla skolor ha mobbningsförebyggande program. Men det efterlevs inte alltid. Att i ett sådant program lägga in ett självmordspreventivt program är ganska enkelt men de flesta skolor saknar helt självmordspreventiva insatser, enligt Britta Alin Åkerman.

Bättre verktyg i arbetet med att stärka unga människors självkänsla och öka deras förmåga att bemästra sina negativa känslor och destruktiva beteenden är något annat som Danuta Wasserman tror behövs.

– En bra självkänsla och en god förmåga att hantera relationer gör det lättare att komma över hopplöshetstankar och innebär på så vis ett skydd mot självmord. Det gäller både blyga och tillbakadragna barn som mer utåtriktade och aggressiva unga, säger hon.

Britta Alin Åkermans råd till föräldrar, lärare och andra i ungas närhet

Nollvision för självmord

Enligt Danuta Wasserman är självmordsprevention ett mycket eftersatt forskningsområde inte minst beroende på de rådande tabun och myter som omgärdar ämnet. Hon tycker sig dock se en positiv förändring på senare tid.

– I Sverige antog regeringen en nollvision för självmord förra året och i samband med det gjordes särskilda satsningar för att bland annat öka kunskapen kring självmord och självmordsprevention. I år har även EU avsatt extra pengar till forskning kring självmord, säger hon.

Text: Cecilia Odlind. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 4, 2009.

Länkar

PsykiatriSuicidforskning