Skadliga metaller på huden

Att förebygga allergi mot metaller har genomsyrat Carola Lidéns forskning och kliniska arbete i många år. En ny metod att mäta hur mycket metaller som finns på huden har utvecklats av hennes forskargrupp. Den ger bättre möjlighet att bedöma risken för allergier i olika miljöer.

De metaller som Carola Lidén arbetat med längst tid är nickel, krom och kobolt, som är vanliga i samhället och viktiga orsaker till eksem.

- Det som är gemensamt för flera av forskarna i vår enhet är att vi arbetar med hudexponering för allergiframkallande och andra skadliga ämnen. Det är ett nytt och ökande forskningsområde, där vi ligger i framkanten.

Den nya metoden som hennes forskargrupp utvecklat under 2000-talet kallas acid wipe sampling och innebär att man torkar av huden på bestämda ytor och därefter mäter hur mycket metall som torkats av.

- Det är en mycket effektiv och bra metod för att mäta hur mycket metaller som deponeras på huden. Den är utvecklad för nickel men har visat sig fungera lika bra för krom, kobolt och många andra metaller.

Den används nu bland annat i el-avfallsprojektet. Det är ett nytt projekt där forskarna undersöker hur mycket metaller personer som arbetar med återvinning av el-avfall utsätts för. Forskarna undersöker hur mycket metaller som finns i luften, på huden, i blod och urin hos arbetare vid några anläggningar för el-avfall i Sverige. De ska sedan bedöma vilka hälsorisker som finns med exponeringen.

- Det handlar inte bara om allergier utan vi tar ett bredare grepp om metallexponering. Det är inte bara allergiframkallande utan också mycket giftiga metaller som hanteras, till exempel kadmium, bly och kvicksilver.

Carola Lidén säger att det nu gäller att få en bild av läget här i Sverige och tillägger:

- Återvinning är en snabbt växande industri i hela världen och arbetsförhållandena är ofta undermåliga med stora hälsorisker. Hudexponering för farliga kemikalier vid återvinning har inte studerats tidigare.

Hittills har man vid bedömning av allergirisk i olika miljöer inte haft metoder att mäta hur stora doser som samlats på huden. Istället har man vanligen undersökt andelen bland eksempatienter eller i hela befolkningen som är allergiska och använt det som mått på exponeringen. Detta har ändrats med den nya metoden och den har använts även i andra arbetsmiljöer än återvinningsföretag.

- Vi har publicerat några artiklar om undersökningar i några olika yrkesgrupper. Vi har kommit fram till att personer som arbetar med mynt och slipning av hårdmetall, elektriker, låssmeder och snickare får så stora doser av nickel och kobolt på huden att det kan orsaka allergier och ge eksem. Det är ju inte förvånande eftersom vi vet att de grupperna har ökad förekomst av eksem och kontaktallergi mot metaller. Men nu kan vi kvantifiera doserna och identifiera riskgrupper och riskabla exponeringar.

Mindre nickelallergier

Carola Lidén framhåller att det tidigare har varit mycket uppmärksamhet på exponeringen för nickel i privatlivet, vilket har varit viktigt i arbetet för att förebygga. Det illustreras av att i EU:s nickeldirektiv har denna metall begränsats i bland annat smycken. Det har följts av en nedgång i antalet nya fall av nickelallergi. Nickeldirektivet bygger på europeiskt standardiseringsarbete

och forskning som Carola Lidén har varit ledare för. Fokuseringen på privat exponering för nickel hos kvinnor har medfört att den yrkesmässiga kommit i skuggan och inte är lika väl studerad.

- Ofta har nickelallergi helt skyllts på den privata exponeringen och det har gjort det svårt för dem som utsatts för metallen i sitt arbete, i synnerhet om det har varit manliga yrken där uppmärksamheten har varit väldigt liten.

Carola Lidéns forskning är inte bara förlagd till Sverige och handlar inte bara om metaller. Ett pågående projekt i Centralamerika gäller hudexponerig för bekämpningsmedel. De

medel som används där är framför allt allmängiftiga och tas i stor utsträckning upp genom huden men också via munnen och luftvägarna. Några av dem är allergiframkallande. Forskarna har kommit fram till att hudexponering är väldigt omfattande. För att visualisera exponeringen har de använt en metod där bekämpningsmedlen blandas med ett fluorescerande ämne. Genom att belysa huden med ultraviolett ljus kan man se var den har utsatts för bekämpningsmedel och det blir lätt för lantarbetarna, som ofta arbetar utan någon som helst skyddsutrustning, att förstå risken.

- Det är ett kraftfullt instrument för förebyggande arbete och för information om hur de ska skydda sig liksom för att se vilka arbetsmoment som ger störst exponering.

- Det är ett genomgående tema i vårt arbete att mäta hudexponering och se hur risker kan förebyggas. Det som driver mig är ta reda på hur vi kan använda kunskapen för att förebygga problemen, säger Carola Lidén.

Text: Lennart Edqvist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2009

Om forskningsämnet

Dermatologi är läran om huden och dess sjukdomar. Yrkes- och miljödermatologi ägnar sig åt de hudsjukdomar som kan orsakas av allergiframkallande och hudirriterande ämnen både i privatlivet och i arbetsmiljön. Det handlar om hudbesvär som allergier och eksem. Men vissa kemikalier kan dessutom via huden gå in i kroppen och orsaka även andra sjukdomar. Ett centralt mål är att genom ökad kunskap kunna förebygga besvären.

Länkar

AllergiDermatologi och venereologiMetallerProfessor