Ny behandling vid hjärtinfarkt

Årligen insjuknar cirka 25 000 personer i hjärtinfarkt i Sverige. Orsaken är i de flesta fall att det i kranskärlen bildats aterosklerotiskt plack. När detta brister uppstår en blodpropp som helt eller delvis stoppar blodflödet - infarkten är ett faktum. Hur pass allvarlig denna blir beror främst på hur länge hjärtmuskeln är utsatt för syrebrist. Utan syre dör muskelcellerna.

John Pernow är professor i kardiologi och har framför allt inriktat sin forskning på att bättre förstå de förändringar i blodkärlen som leder till hjärtinfarkt och att utveckla nya behandlingsmöjligheter. En mycket tidig förändring vid ateroskleros är att kärlets innersta cellager, endotelet, påverkas. Endotelets normala funktion är att vidga blodkärlet och att förhindra uppkomst av blodproppar och inflammation. Men vid hjärt-kärlsjukdomar som ateroskleros, hjärtsvikt och hjärtinfarkt sker förändringar i endotelet som bidrar till sjukdomsutvecklingen. Ett ämne som tycks spela en viktig roll i detta sammanhang är en peptid kallad endotelin-1. Det bildas framför allt i endotelcellerna och har flera egenskaper - det verkar kraftigt kärlsammandragande och stimulerar tillväxt och inflammation.

- En viktig del av vår forskning är att förstå vilken betydelse endotelin-1 har. Normalt förekommer endotelin-1 i små mängder och spelar en ganska undanskymd roll hos friska individer. Bland annat är det en av flera andra faktorer som reglerar blodflödet. Men hos patienter med hjärt-kärlsjukdom eller typ 2-diabetes sker en kraftig ökning av endotelin-1, inte bara i endotelceller utan också i muskelceller, berättar John Pernow.

Hans forskning visar att hos hjärt-kärlpatienter ökar produktionen av endotelin-1 och det sker en aktivering av cellernas receptorer, mottagarmolekyler, för endotelin-1. Förutom att det drar ihop blodkärlen försämrar det också upptaget av blodsocker hos insulinresistenta patienter med typ 2-diabetes. Om man ger en substans som blockerar peptiden blir effekten däremot den motsatta, det vill säga en kraftig kärlvidgning. Studierna visar också att blodsockerupptaget förbättras.

- I kommande behandlingsstudier vill vi pröva att ge patienter med kärlkomplikationer till diabetes en endotelinhämmare i tablettform under fyra veckor för att se vilken effekt detta har på blodkärl och upptag av blodsocker. Parallellt gör vi experimentella studier på humana endotel- och muskelceller med syftet att bättre förstå vilka system i cellen som påverkas av endotelin-1, säger John Pernow.

Skydda hjärtmuskeln

En annan del av den kliniska forskningen gäller ett nytt behandlingskoncept av patienter med hjärtinfarkt. Den idag vanligaste behandlingen innebär att det förträngda blodkärlet vidgas med hjälp av en ballong, så kallad ballongvidgning, för att åtgärda den syrebrist som uppstått i hjärtmuskeln. Problemet är att detta i sig kan leda till ytterligare skada i hjärtat. Det beror på att då infarkten inträffar går muskelcellerna in i ett vilostadium. När sedan blodet släpps fram igen klarar inte cellerna av att ta emot allt syre varför det bildas fria syreradikaler som skadar cellerna.

- Den nya behandlingen, så kallad postkonditionering, går ut på att vi istället successivt släpper fram blodflödet så att det når ut i kärlen i mindre portioner. Detta upprepas fyra gånger. Hittills har ett 70-tal patienter inkluderats i denna studie, som ännu inte är avslutad.

Med hjälp av MR-kamera går det att bestämma hjärtinfarktens storlek och att jämföra resultaten från den nya behandlingsmetoden med traditionell ballongvidgning. John Pernow berättar att han och hans medarbetare också i experimentella studier ska undersöka om lokal läkemedelsbehandling kan ge ytterligare skydd mot hjärtmuskelskadan.

Hot mot klinisk forskning

Möjligheterna att bedriva klinisk forskning och undervisning är starkt beroende av patientflödet. En ändrad organisation inom Stockholms läns landsting, med bland annat nya upptagningsområden, har på senare tid inneburit en kraftig minskning av patienter under dagtid i veckorna.

- Det har medfört att det blivit betydligt svårare att utföra vårt uppdrag att bedriva klinisk forskning. Det innebär också en stor nackdel för studenterna på de kliniska kurserna, säger John Pernow.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och övriga västvärlden. Faktorer kopplade till arv och livsstil ligger bakom de aterosklerotiska plack som då bildas i kranskärlens väggar. Om placket brister uppstår en blodpropp, blodflödet stryps och patienten får en hjärtinfarkt. John Pernow vill med sin forskning bidra till att färre insjuknar i hjärtinfarkt och till bättre hjärtfunktion hos dem som drabbats av en akut infarkt.

Länkar

Hjärt-kärlsjukdomarProfessor