Neurobiologiska skillnader mellan könen

Det limbiska systemet i vår hjärna är bland annat centrum för våra mest grundläggande drifter och känslor, såsom könsbeteende, rädsla, hunger, sömn och vakenhet. Det är också nära knutet till minnet, hjärnans belöningssystem och luktsinnet.

Ivanka Savic Berglund är professor i neurologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och forskar om det limbiska systemets funktion, anatomi och betydelse för människans beteende. Forskningen omfattar dels hur det limbiska systemet fungerar hos friska individer, dels vid olika sjukdomstillstånd, framför allt epilepsi.

- Min forskning började i det som jag fortfarande arbetar med som klinisk neurolog: epilepsi. Jag disputerade på hur man med avbildningstekniken PET kan avgöra var i hjärnan ingreppet ska göras vid kirurgisk behandling av svår epilepsi.

Idag är epilepsi ett av flera spår i Ivanka Savic Berglunds forskning. En central fråga är varför vissa psykiska problem, framför allt depression, är vanliga hos patienter med svår epilepsi. Ivanka Savic Berglunds hypotes är att rent neurobiologiska faktorer har betydelse.

- Epilepsianfallen påverkar hjärnans struktur, säger hon. De verkar störa och till och med förstöra nervbanor i limbiska systemet. Det kan vara en orsak.

Hon vill också ta reda på om liknande mekanismer kan förklara varför psykisk utbrändhet ofta leder till bestående kognitiva förändringar, till exempel vad gäller stresstålighet.

Tanken väcktes efter att hon fått in flera patienter som egentligen inte led av epilepsi, men som drabbats av ett epileptiskt anfall i samband med extrem stress.

- När vi började studera det här såg vi att personer som varit utbrända har vissa förändringar i hjärnans struktur, vilka skulle kunna förklara varför de inte kan hantera stress längre. Den grå substansen i en del av den frontala hjärnan är betydligt tunnare än hos friska individer. Nu går vi vidare för att ta reda på om detta beror på glutamatfrisättning, precis som vid epilepsi. Man har sett att glutamat frisätts hos djur vid stress.

Forskning om luktsinnet eget spår

När Ivanka Savic Berglund började forska om epilepsi behövde hon en metod som kunde avslöja störningar i det limbiska systemet. Hennes lösning blev att använda avbildningstekniker tillsammans med luktstimuli, eftersom luktsinnet, till skillnad från våra övriga sinnen, är direkt kopplat till just limbiska systemet. Med tiden har detta utvecklats till ett eget spår i hennes forskning.

- Det visade sig att man inte visste särskilt mycket om hur hjärnans processer för lukter ser ut, så jag fick backa och börja från början: hur går det till i den friska hjärnan? De intressantaste forskningsfrågorna är ofta de som man stöter på längs vägen, jag har alltid försökt vara öppen för dem.

En bit in i doftforskningen insåg hon att hon med denna metodik skulle kunna besvara en sedan länge omdebatterad fråga: feromoners betydelse för människan.

- Man visste att de styr könsbeteende hos djur, men många ifrågasatte att de har samma funktion hos människor, eftersom några sådana kopplingar mellan näsa och hjärna aldrig hittats. Men med PET kunde vi se att feromoner aktiverade hjärnan  just i de delar som rör reproduktion och styr frisättning av könshormon.

Dessutom syntes klara könsskillnader i studien, vilket gav upphov till följdfrågor: Finns det också skillnader mellan olika sexuell orientering? Och vilka andra könsskillnader finns i vår neurobiologi?

Ivanka Savic Berglund gick vidare och jämförde heterosexuella och homosexuella försökspersoner vid feromonstimuli. Det visade sig att det fanns neurobiologiska skillnader i vissa avseenden.

- Det är förstås inte okontroversiellt att forska om något sådant. En del har varit kritiska, men mest har jag faktiskt fått positiva reaktioner. Rätt många homosexuella har hört av sig och tackat för undersökningen, vilket jag inte var beredd på. I deras ögon visade studien att det finns en verklig grund för deras homosexualitet, att det inte är något som de har hittat på själva.

Efter forskningen om feromoner har Ivanka Savic Berglund fortsatt att kartlägga skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor. Hon vill bland annat förstå varför olika psykiska problem är ojämnt fördelade mellan könen. Att kvinnor oftare drabbas av depression kan förstås bero på att vi inte lever i ett jämställt samhälle, men det kan också finnas neurobiologiska orsaker som samspelar med miljöfaktorerna, konstaterar hon.

- Det är inget deterministiskt budskap om att vi är födda olika och inte kan göra något åt det. Tvärtom är hjärnan mycket plastisk, påverkbar. Men för att kunna förebygga sjukdom bättre, och ge bättre, mer differentierad vård, behöver vi ta reda på hur våra hjärnor fungerar.

Text: Anders Nilsson, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

Både män och kvinnor drabbas av psykisk ohälsa, men mönstret skiljer - de flesta psykiatriska diagnoser är mer vanliga hos det ena könet än det andra. Varför vet man inte, men grundläggande neurobiologiska skillnader mellan könen kan vara en orsak. Ivanka Savic Berglunds grupp har bland annat påvisat könsskillnader i hypotalamus aktivitet, i asymmetrin mellan hjärnhalvorna samt i nervkopplingarna runt amygdala.

Länkar

NeurobiologiNeurologiProfessor