Migration under graviditet ökar risken för autism

This page in English

Risken att drabbas av autism verkar öka för barn som kommer till Sverige i sin mammas mage. Kvinnor som var gravida när de invandrade hade nämligen mer än dubbelt så hög risk att föda ett barn med autism. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Det har tidigare varit känt att invandrarfamiljer har en högre förekomst av barn med autism. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur det hänger ihop och det visar sig att riskökningen verkar vara kopplad till om mamman var gravid när hon kom till Sverige eller inte.

Gravida kvinnor som invandrar ifrån fattiga länder har mer än dubbelt så hög risk att föda barn med lågfungerade autismspektrumtillstånd jämfört med andra kvinnor. Det visar en studie som publicerades i British Journal of Psychiatry i februari i år.

– Om studiens resultat håller så talar det för att det är miljöfaktorer, som på något sätt har med migrationsprocessen att göra, som har betydelse för uppkomsten av autism, säger Cecilia Magnusson, adjungerad professor och forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, som har gjort studien.

Hon och hennes kollegor har gått igenom registeruppgifter över alla cirka en halv miljon barn som fanns i Stockholms län under åren 2001 till 2007. Närmare fem tusen barn hade diagnosen autism och knappt 800 av dessa hade utländsk bakgrund. Vad riskökningen beror på kan inte Cecilia Magnusson svara på, men hon har några teorier.

– Stress kan det vara. Man kan tänka sig att det är en extremt utsatt situation att vara gravid och tvingas fly från sitt hemland. Men det kan också vara kostfaktorer som man inte är van vid eller att man plötsligt utsätts för nya smittämnen.

– D-vitaminbrist har ju tidigare lyfts fram som en tänkbar riskfaktor för invandrarkvinnor, men våra data passar inte in här. Kvinnor som bott länge i Sverige borde ha ännu lägre halter D-vitamin och därmed högre risk att föda barn med autism än kvinnor som nyligen kommit hit och så är det inte, säger Cecilia Magnusson.

Text: Fredrik Hedlund. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3 2012.

Länkar

NeuropsykiatriPsykiatri