Livskvalitet och profylax vid cancer

Som psykolog studerar Yvonne Brandberg främst livskvalitetsmätningar i samband med kliniska prövningar, psykosociala reaktioner i samband med bröstcancer och malignt melanom respektive hur dessa sjukdomar ska kunna förebyggas.

Inom ramen för det EU-finansierade projektet GenoMEL har ett frågeformulär tagits fram om solvanor bland befolkningen i stort respektive bland personer i familjer med malignt melanom. I ett annat frågeformulär undersöks vilken inställning medlemmarna i dessa familjer har till genetiska tester för sjukdomen.

Antalet fall av malignt melanom har sedan 1960-talet ökat i Sverige liksom de mer godartade tumörformerna skivepitelcancer och basalcellcancer. Under 1990-talet kunde man tillfälligt se en viss utplaning av antalet hudcancerfall sannolikt beroende på de uppmärksammade aktiviteterna med öppna mottagningar för hudundersökning, säger Yvonne Brandberg.

- Svenskar är ett väldigt soldyrkande folk, något som avspeglar sig i hudcancerstatistiken. Vi bor i ett ojämnt klimat, vilket leder till att många kastar sig ut när solen skiner; det gäller att passa på. Det handlar inte bara om att bli brun, det känns också skönt i solen. Att vara brun är kopplat till fräschhet till skillnad mot rökning och alkohol.

Men att bränna sig är en riskfaktor för att utveckla malignt melanom, och mycket tyder på att det är extra skadligt att bränna sig som barn. De flesta som bränner sig i solen gör det inte på stranden utan i sina trädgårdar, har forskargruppen kunnat visa.

- Det finns inget säkert sätt att sola. Det bästa rådet är att behålla kläderna på och att undvika att sola mellan klockan 11 och 15. Livskvalitetsmätningar i samband med cancersjukdomar är en del av så kallad translationell forskning, ett nytt forskningsfält som vill försöka bygga broar mellan den experimentella forskningen och en klinisk tillämpning.

- Vårdforskningen spelar här en viktig roll. En nordisk studie undersöker nu effekterna av att ge interferon som tilläggsbehandling till patienter med malignt melanom för att förebygga återfall. Men livskvalitetsmätningarna har visat att de här patienterna inte alls mår bra. Interferonet kan bland annat ge influensaliknande biverkningar och kognitiva förändringar.

Psykologiskt stöd vid bröstoperation

I sin kliniska verksamhet träffar Yvonne Brandberg yngre kvinnor med ärftlig risk för bröstcancer och med minst 30 procents risk att själva drabbas, hittills cirka 300 kvinnor.

- Många av dem är i en beslutsprocess om de ska låta operera bort sina bröst eller inte, så kallad profylaktisk mastektomi; det brukar ta ungefär ett år att bestämma sig. Under den tiden ska en genetisk utredning göras och kvinnorna träffa plastikkirurg, onkolog och psykolog för att få olika experters syn på ingreppet.

- Jag träffar alla en gång före operationen, där vi tillsammans går igenom kvinnans beslut och jag informerar om vanliga reaktioner efter ingreppet.

Hon träffar även plastikkirurgen, en klinisk genetiker och onkologen några gånger per termin för att gå igenom patienternas situation.

Efter ingreppet finns möjlighet att vid behov träffa Yvonne Brandberg igen, något cirka en fjärdedel av kvinnorna använder sig av. Sammanlagt har hon träffat ett 40-tal kvinnor efter mastektomin och i ett projekt studerat de psykosociala konsekvenserna av ingreppet. Bland annat har hon kunnat se att deras ångest minskar.

- Generellt har vi inte kunnat se några psykologiska problem upp till ett år efter ingreppet. Däremot är det relativt vanligt med problem med kroppsuppfattningen, något som drabbar knappt hälften av dessa kvinnor, och att den sexuella lusten försvinner under det närmaste året. Något som hänger ihop med de stora förändringarna som kvinnan går igenom.

- Det här är ett område där jag verkligen känner att jag gör nytta som psykolog. I ett annat delprojekt görs livskvalitetsstudier av patienter med prostatacancer. Här följer hon upp symtom och eventuella psykologiska problem efter så kallad brachyterapi och hormonell behandling.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Forskningen består till stor del av förebyggande studier och livskvalitetsmätningar vid malignt melanom och bröstcancer. Inom ramen för ett EU-projekt samlas uppgifter in om solvanor bland allmänheten respektive hos patienter med malignt melanom. Ett annat projekt fokuserar på psykosociala konsekvenser efter profylaktisk mastektomi hos kvinnor med ärftlig risk för bröstcancer. Dessutom studeras psykologiska problem hos patienter med prostatacancer efter brachyterapi och hormonbehandling.

Länkar

Cancer och onkologiPsykologiVårdvetenskap