Kväveoxid ökar nervskadorna vid MS

Det finns olika anledningar till inflammation i centrala nervsystemet. Det kan handla om infektioner i hjärnan, en skall- eller ryggmärgsskada eller sjukdomar som MS, ALS eller SLE. Vanligast av dessa sjukdomar är MS, multipel skleros, som är en kronisk inflammatorisk sjukdom. De flesta som insjuknar har ännu inte hunnit fylla 30 år.

Forskningen kring MS är idag mycket bred. Den är både klinisk och experimentell och den engagerar flera forskargrupper vid Karolinska Institutet. En av dem leds av Lou Brundin, professor i neuroimmunologi. Hon är sedan många år kliniskt verksam vid neurologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Huvudintresset i hennes forskning kretsar kring nervsystemets egna stamceller - om man genom att få stamceller att bilda nya celler skulle kunna ersätta de nervceller som förstörts genom inflammationen. Och därmed ge patienter med MS en effektivare behandling.

- Tanken är att utveckla nya terapier som bygger på att utnyttja det "reservdelslager" som stamcellerna utgör så att skadorna i nervsystemet läker och patienterna därmed kan återfå viktiga neurologiska funktioner, säger Lou Brundin. Vi har nyligen visat att vid en skada i hjärnan börjar nervsystemets stamceller att dela sig och vandra ut i det skadade området. Men vi vet ännu inte vad som drar igång aktiviteten. Om vi kan förstå denna process, skulle det på sikt förhoppningsvis kunna leda till en effektivare behandling av patienten. Vi vill kunna utnyttja kroppens egen läkningsförmåga och även förstärka denna.

Tidiga markörer

Forskningen har flera ingångar. Tillsammans med sina forskarkollegor studerar Lou Brundin bland annat hur olika inflammationsämnen påverkar förmågan hos stamceller att bilda nya nervceller. Det handlar också om att undersöka vidare hur NO, kväveoxid, påverkar stamcellerna och att försöka hitta tidiga prognostiska markörer för att få ett mått på sjukdomsaktiviteten. I dagsläget finns några olika kandidatmarkörer som testas runt om i Europa.

Redan för tio år sedan var Lou Brundin först med att upptäcka att patienter med SLE, en autoimmun sjukdom som kan angripa många olika organ, hade förhöjda nivåer av NO i ryggmärgsvätskan. Det dröjde sedan inte länge förrän hon gjorde samma upptäckt hos MS-patienter. Nivåerna kunde vara ända upp till tio gånger så höga som normalt och de korrelerade till sjukdomsaktiviteten. NO produceras kontinuerligt vid MS av inflammatoriska celler i nervsystemet. Koncentrationen är högst i samband med skov, det vill säga då sjukdomssymtomen är särskilt starka.

- Vi har i djurförsök visat att symtomen nästan helt försvinner om man ger ämnen som hindrar NO-bildningen. Särskilt effektivt är det om man tillför ämnet direkt i centrala nervsystemet. Lou Brundin berättar att NO påverkar stamcellernas förmåga att bilda nervceller genom att påverka cellerna genetiskt. Istället utvecklas fler stödjeceller som försvårar en läkning av nervskadan. Effekterna av NO sker mycket snabbt, inom loppet av några timmar, vilket troligen innebär, säger Lou Brundin, att patienterna skulle behöva en mycket snabbare behandling än vad som sker idag då ett skov inträffar.

Forskning på humana stamceller

Mycket av den forskning som Lou Brundin bedriver sker med humana stamceller. Från sjukhusets neurokirurger har hon tillgång till patientmaterial, det vill säga överbliven vävnad som tagits tillvara efter utförda operationer. Närheten till kliniken har stor betydelse för forskningen.

- Vi har ett mycket bra samarbete med personal och patienter på MS-mottagningen. Våra patienter är angelägna om att kunna bidra till forskningen, både genom att lämna prover och att testa nya läkemedel. För närvarande pågår tolv olika kliniska studier kring MS vid mottagningen.

Vid MS tränger vita blodkroppar in i hjärnan och bryter ner myelinet, det skyddande höljet runt nervtrådarna. Bäst effekt för att minska inflammationen har de läkemedel som är inriktade på att stoppa attacken genom att blockera vissa receptorer, mottagarmolekyler, i blod-hjärnbarriären som blodkropparna måste ta sig igenom.

För att göra behandlingen ännu effektivare är det viktigt att förstå kopplingen mellan inflammationen och nervcellsskadorna. En oväntad upptäckt som Lou Brundin och hennes kolleger nyligen gjorde är att stamcellerna också kan börja anta egenskaper som utmärker inflammationsceller. Stamceller som odlades i provrör tillsammans med inflammatoriska ämnen började bilda vissa substanser, bland annat cytokiner. Dessa bidrar bland annat till att underhålla den inflammatoriska processen. Detta fynd gör det ännu mer angeläget att hitta metoder för att skydda stamcellerna.

Lou Brundin har ägnat mycket tid åt kliniskt arbete och är som studierektor också starkt engagerad i undervisningen av läkarstudenter. Hon är bland annat ansvarig för neurologikursen som omfattar elva veckor under både vår- och höstterminen. Men hon hoppas att fortsättningsvis kunna ägna ännu mer tid åt forskningen.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Nervsystemet kan drabbas av inflammation. Detta sker vid MS, en kronisk inflammatorisk sjukdom, vid infektioner i hjärnan och vid skall- och ryggmärgsskador. Aktuell forskning visar att stamceller i nervsystemet kan bilda nya celler i det skadade området. Lou Brundin studerar hur inflammation påverkar stamcellerna och hur man kan förbättra läkningen hos MS patienter via nervsystemets egna stamceller. Försök görs också att hitta tidiga prognostiska markörer för att med hjälp av nya läkemedel snabbt kunna bromsa sjukdomsutveckling.

Länkar

ImmunologiInflammationKlinisk neurovetenskapProfessor