Kropp och känsla

Att studera samspelet mellan hjärnan och immunsystemet, hur det påverkar vårt beteende och hur vi mår, har länge engagerat Mats Lekander, professor i hälsopsykologi. Han och hans forskargrupp har visat att inte bara infektioner, utan också stress och sömnproblem, kan aktivera immunförsvaret och att det i sin tur har samband med hur vi upplever vårt allmänna hälsotillstånd och hur vi beter oss.

När immunförsvaret aktiveras kan man lätt känna sig trött, tappa aptiten, bli smärtkänslig och dra sig undan. Det är ett sätt, säger Mats Lekander, att hjälpa kroppen att spara energi för att påskynda tillfrisknandet.

Mats Lekander är biträdande föreståndare vid Osher centrum för integrativ medicin, där viktiga områden är att förstå mekanismerna bakom placeboeffekter, smärtupplevelse och självskattad hälsa. Han är också en av initiativtagarna till psykologutbildningen vid Karolinska Institutet, den enda i landet med profilering mot hälso- och sjukvård. Samtidigt som Mats Lekander har en bas vid KI är han också verksam vid Stressforskningsinstitutet, numera förlagt till Stockholms universitet, men tidigare vid KI. Han har därmed flera tvärvetenskapliga forskningssamarbeten, som genererat en rad spännande studier. Han definierar gärna sitt område som psykoneuroimmunologi.

Subjektiv hälsa

Tidigare epidemiologiska studier visar att hur vi uppfattar vårt allmänna hälsotillstånd - även i frånvaro av påvisbar sjukdom - kan förutsäga förhöjd sjuklighet och risken att dö i förtid. Trötthet, nedstämdhet, smärta och dålig sömn är vanliga symtom och ofta svåra att koppla till en speciell sjukdomsdiagnos. Ett aktiverat immunsystem kan vara en av mekanismerna som bidrar till sådana symtom och Mats Lekander har resultat som visar på en koppling mellan immunaktivering och låg subjektiv hälsa.

- Vi ser att vissa ämnen, cytokiner, som vi tror fungerar som "sjukdomssignaler" till hjärnan, är förhöjda hos personer med dålig subjektiv hälsa. I studierna, som omfattar både friska, primärvårdspatienter och hjärt- kärlsjuka, kan vi konstatera att ju högre inflammatorisk aktivitet, desto sämre skattar de sin hälsa. Vi följer nu patienter med astma för att se om variationer i inflammationsaktiviteten kan kopplas till subjektiv hälsa även över tid.

Forskarna använder sig också av en experimentell sjukdomsmodell med friska försökspersoner. De gavs ett bakterieämne vilket orsakar en övergående inflammatorisk reaktion. Personerna fick därefter skatta sin hälsa. Preliminära resultat visar att personerna inte bara fick sjukdomssymtom med lägre subjektiv hälsa utan även blev mer smärtkänsliga. I studien ingår också en undersökning av hjärnan med hjälp av fMRI för att mäta hjärnfunktion i relation till immunaktivering.

Smärta, allergi och placeboeffekter

Den forskning Mats Lekander bedriver spänner också över områden som smärthantering, placeboeffekter och allergier. Bland annat studerar han hur allergisk inflammation påverkar hjärnan för att se om det kan förklara trötthet, nedstämdhet och ångest hos personer med allergi. Han har sett att allergiker är mer stresskänsliga och att det är vanligt med sömnproblem. Ett område som ligger Mats Lekander varmt om hjärtat gäller behandling av kronisk smärta, hur man kan lära sig att hantera denna och inte låta smärtan begränsa det dagliga livet. Metoden ACT (acceptance and commitment therapy) är en utveckling av kognitiv beteendeterapi.

- ACT-metoden har nyligen listats som evidensbaserad behandling vid kronisk smärta, men vi gör nu större och bättre studier för att stärka bevisläget, säger Mats Lekander.

Andra studier gäller placeboeffekter, hur det kommer sig att patienten upplever samma effekt av akupunktur som vid behandling med "fusknålar". Så har det till exempel visat sig att cancerpatienter som fått akupunktur mot illamående upplever samma lindring då de trodde att de behandlats med riktiga nålar. Mats Lekander och hans forskarkolleger planerar nu vidare studier där de söker efter förklaringar - såväl biologiska som psykologiska - till placeboeffekter. Är det till exempel möjligt att förstärka dessa och i så fall hur?

- Vi hoppas kunna hitta faktorer i olika vårdsituationer som leder till att det uppstår placeboeffekter och vill förstärka dessa. De förväntningar patienten har inför mötet med läkare eller annan vårdpersonal är viktiga, säger Mats Lekander, men sannolikt spelar många andra faktorer också in.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2011.

Om forskningsämnet

Hälsopsykologi är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som bland annat rymmer biomedicin och beteendevetenskap. Psykologisk kunskap används för att förstå hälsa, vad som orsakar sjukdom och hur behandling kan förbättra hälsan.

Det övergripande målet med Mats Lekanders forskning är att förstå subjektiv hälsa och ohälsa genom att kombinera biologiska och psykologiska perspektiv. Kunskap om samspelet mellan immunsystemet och hjärnan används för att förstå och behandla diffusa och sjukdomsövergripande fenomen som stress, trötthet, smärta och sjukdomskänsla.

Länkar

ProfessorPsykologi