KOL - Växande epidemi i rökningens spår

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en underdiagnostiserad lungsjukdom som blir allt vanligare. Med ett grishus som bas arbetar forskare vid Karolinska Institutet för en bättre framtida vård av de KOL-sjuka.

Bild på kvinna som röker.KOL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor som, i Sverige, i nio fall av tio orsakas av rökning. I takt med att allt fler personer i världen röker förväntas sjukdomen gå från att i dag vara den fjärde till den tredje vanligaste dödsorsaken år 2020.

– Av de rökare som lever till 75-års ålder har hälften KOL. Det innebär att hälften inte fått sjukdomen trots att de rökt. En av de stora frågorna för forskningen att besvara är just varför vissa blir sjuka och andra inte. Vi behöver också kartlägga hur KOL hänger ihop med andra sjukdomar så som ledgångsreumatism, hjärtsjukdomar och diabetes, säger Kjell Larsson, professor i lungmedicin vid Karolinska Institutet.

I Sverige blir rökarna färre. Samtidigt visar Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 att det var fler svenskar som dog i KOL 2011 än 1997, samt att endast en av fem KOL-drabbade svenskar har fått en diagnos. Kjell Larsson menar att det kan bero på att symptomen ofta tar decennier att utveckla.

– Slemhosta är ett första varningstecken som ofta förknippas med att vara förkyld eller med så kallad rökhosta, och inte med KOL. De flesta vänjer sig vid slemhostan och andra symptom, som dålig kondition. Det gör att många söker vård först när de blivit allvarligt sjuka. I dag vet vi att en diagnos, rökstopp, motion och läkemedelsbehandling kan rädda en KOL-patients liv. Därför är det viktigt att fler får diagnos i tid, säger Kjell Larsson.

På Socialstyrelsen pågår just nu ett omfattande arbete med att uppdatera de nationella riktlinjerna för vård av astma- och KOL-patienter. Tidigare riktlinjer är från 2004 och sedan dess har mycket ny kunskap om sjukdomarna tillkommit, varför det blir aktuellt med ett nytt vårdprogram.

– Rutinerna för vilka patienter som ska utredas för KOL, samt hur de ska utredas, blir sannolikt en stor del av det nya programmet. Ett enkelt utandningstest, så kallad spirometri, används för att ställa diagnos. Detta test borde vara lika självklart på patienter som lider av långdragna besvär i lungor och luftvägar som att ta blodtryck, säger Kjell Larsson som är expert i Socialstyrelsens arbetsgrupp.

Inflammatorisk sjukdom

Vid KOL uppstår en kronisk inflammation i luftvägarna. Slemhinnan är skadad och flimmerhåren kan inte transportera bort sekret och partiklar utan den sjuke måste hosta upp slemmet. När processen fortsätter i många år bryts lungvävnaden ned och det bildas hålrum, emfysem, i lungorna där gasutbyte inte längre kan ske.

I sin forskning undersöker Kjell Larsson tillsammans med sina kollegor hur friska respektive KOL-sjuka personers vita blodkroppar reagerar på att försökspersonerna vistas i en av de mest inflammationsframkallande miljöer som finns - ett grishus.

– Att andas in lantbruksdammet i ett grishus får inflammatoriska celler, till exempel vita blodkroppar, att ansamlas och starta en inflammatorisk reaktion i luftvägar och lungor. Vi vill ta reda på om de vita blodkropparna är mer aktiva hos KOL-sjuka än hos friska personer. Vi undersöker även hur cellerna påverkas av att bli behandlade med antikolinergika, mediciner som KOL-patienter ofta får. Antikolinerga läkemedel har i första hand en luftrörvidgande effekt men senare forskning har visat att de även ingriper i den inflammatoriska rektionen och vi vill ta reda på hur detta fungerar, säger Kjell Larsson.

Enligt honom kan mer kunskap om hur antikolinerga läkemedel lindrar inflammation i förlängningen leda till att forskarna kan ta fram mer effektiva läkemedel. Något botemedel är dock inte i sikte. Studier har gjorts på råttor för att undersöka möjligheten att nybilda lungblåsor, vilka är skadade hos personer med KOL. Om detta över huvud taget kan utvecklas till en behandling för människor så ligger det decennier fram i tiden, enligt Kjell Larsson.

– Att transplantera lungor är inte heller ett alternativ eftersom vi, huvudsakligen på grund av brist på donatorer, bara gör cirka 50 transplantationer om året i Sverige, och närmare 3 000 personer i landet dör av KOL varje år. Att sluta röka är det närmsta vi kommer ett botemedel i dag.

Text: Selma Wolofsky. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3 2012

Länkar

Lungmedicin