Fredrik Ullén: Han tar det inte piano

Beröm är inte så viktigt, det är snarare nyfikenhet som driver konsertpianisten och hjärnforskaren Fredrik Ullén. I höst ska han inte bara spela in skivor och ha konserter utan även leda ett av världens största forskningsprojekt om människan och musiken.

Det är fortfarande lite tyst i korridorerna på Retziuslaboratoriet på Karolinska Institutet i Solna strax utanför Stockholm, men här i datorerna väntar ett unikt material som kommer att hålla avdelningen sysselsatt "i åratal". Nära 11 000 människor har med hjälp av frågeformulär och specialgjorda appar svarat på alla möjliga sorters frågor om sig själva, sin familj, sin relation till musik, om de spelar, och i så fall hur mycket - och så har de fått pröva sin förmåga att höra skillnaden på toner och rytmer.

Fredrik Ullén och hans kolleger är förväntansfulla, kanske finns det i det här digitala arkivet ledtrådar till varför så många av oss älskar att sjunga, spela och lyssna på musik och framförallt vad allt det där musicerandet gör med oss.

Men låt oss börja med grundfrågan: Varför är musik så viktig för så många?

- Jag hör till dem som tror att musiken har en evolutionär grund. Kanske har det med gruppsammanhållning att göra, att vi knyts närmare varandra när vi spelar och sjunger. De flesta ritualer hos naturfolken kretsar kring musik, och så är det också hos oss. Sen finns det en rivaliserande, eller ska vi säga kompletterande evolutionär teori, enligt Fredrik Ullén: Partnerval.

Sex?

- Ja kanske är musiken människans fågelsång. Evolutionsbiologen Geoffrey Miller har föreslagit att den som sjunger eller spelar - bäst, starkast, snabbast - visar att han eller hon har bra gener, är någon att satsa på.

Själv var Fredrik Ullén sådär fem när han första gången satte sig framför ett piano. Först tänkte han bli kompositör, men så i tonåren började han spela allt mer på sin flygel - och samtidigt blev han intresserad av forskning. Nu ägnar han sig på heltid åt att kombinera sin nyfikenhet på hjärnan med intresset för kreativitet och musik.

Det var inte så länge sedan som hjärnforskarna började försöka förstå så "mjuka" mänskliga upplevelser som känslor, drömmar och musik, så Fredrik Ullén och hans kolleger kan räknas till pionjärerna.

- En utmaning för oss forskare är att reda ut de olika orsakssammanhangen, säger han nu och slår sig ner i sitt arbetsrum fyllt av papper - och en trumma. Vi vet till exempel idag att barn som går i skolor där de får extra musikundervisning också gör bra ifrån sig i andra ämnen - men vad beror det på? En viktig förklaring är säkerligen att de har andra förutsättningar från början, men kan det också finnas positiva effekter av själva musicerandet?

Att musik förändrar hjärnan, ja att den faktiskt bygger om den, det har man redan visat här på labbet. Fredrik Ullén bad några professionella pianister lägga sig i MR-kameran, och se de såg inte ut som vi andra. De delar av hjärnan som har med motorik och hörsel att göra var mer välutvecklade, men även framme i pannloben, som är så viktig för planering och tänkande, syntes den musikaliska träningen. Beror skillnaden på att de övat och övat, eller hade just de här människorna redan från början hade hjärnor som var väl lämpade för pianospel?

Det är här de 11 000 människorna i projektet "Den musicerande människan - kultur och arv i samspel" kommer in. Det är nämligen inte vilka försökspersoner som helst, de är tvillingar.

- Enäggstvillingar föds med samma genuppsättning medan tvåäggstvillingarna delar i snitt hälften av generna precis som vanliga syskon. Så med hjälp av all den information vi fått från tvillingparen kan vi räkna på hur viktigt arv och miljö och samspelet mellan dem är för musicerandet.

Redan i våras hittade Fredrik Ullén och hans kolleger ett antal intressanta enäggstvillingpar där den ena hållit på med musik mycket mer än den andra. Nu har några av dem redan varit här på laboratoriet och låtit forskarna undersöka deras hjärnor med hjälp av MR-kamera på jakt efter olikheter som skulle kunna bero på det Fredrik Ullén kallar "rena träningseffekter".

- Jag kan redan nu säga att resultaten är lovande. I en första studie har Miriam Mosing i gruppen tittat på musikalisk träning och gehör. Människor som tränat mer har som väntat bättre gehör. Men intressant nog ser vi nu att både gehör och hur mycket man övar påverkas kraftigt av genetiska faktorer.

Och du själv, är det ditt intensiva pianospel som gjort att du klarade av att både läsa medicin på Karolinska Institutet och gå solistlinjen på Musikakademin på samma gång?

- Jag var kantor i en kyrka i Västerås också, men det blev lite för mycket. Nej, skämt åsido, jag vet inte. Men att göra två så olika saker kan nog vara stimulerande för motivationen, säger Fredrik Ullén.

Det finns många frågor som forskarna här på labbet vill försöka få svar på. Vad gör att en människa engagerar sig i musik? Hur går det till när man blir en skicklig musiker? Vad utmärker kreativa människor? Och finns det en koppling mellan musik och hälsa?

Ja, gör det det?

- Det verkar så, säger Fredrik Ullén. Min kollega Töres  Teorell har till exempel visat att skolbarn som spelar tillsammans får lägre stresshormoner och att människor som sjunger i kör får mer av ämnen som bygger upp och reparerar kroppen och att man blir både avspänd och energisk av att sjunga.

- Och så är det det där viktiga och intressanta med känslor.

Det finns forskning som kan tyda på att människor som håller på med musik har lättare att förstå och hantera både sina egna och andras känslor, att de helt enkelt är - "emotionellt kompetenta".

- Och så är det ju intressant ur hälsosynpunkt eftersom nedsatt förmåga att hantera känslor är kopplat till psykosomatiska bevär. Det här ska vi titta närmare på i tvillingdata, säger Fredrik Ullén.

När professorn inte forskar så övar han på sin flygel, ibland många timmar varje dag. Och det behövs när man ska spela kompositörer som den ungerske György Ligeti och engelsmannen Kaikhosru Sorabji. Här handlar det om ett avancerat musikaliskt utforskande som kräver mycket både av den som spelar och den som lyssnar.

- Jo, så är det förstås, säger Fredrik Ullén och skakar lite på huvudet som för att få bort uppmärksamheten från hans karriär som konsertpianist.

Men jag som läst på vet att New York Times recensent kallat hans tolkning imponerande och hans spel för så "virtuost att man tappar hakan".

- En intressant sak, säger Fredrik Ullén och leder oss tillbaka till forskningen, är skillnaden på oss klassiska musiker som lär in och spelar andras musik och jazzmusiker som improviserar och hittar på nytt själva. Nya resultat från Ana Luísa Pinho, som är doktorand i vår grupp, tyder på att improvisationsträning improvisationsträning som jazzpianister gör har andra effekter på hjärnan än konventionell pianoträning.

Tänk er en pianist, platt på rygg, med huvudet i en jättelik magnetiskt cylinder knappandes på ett enkelt litet labbyggt keyboard med 12 tangenter. Där ligger hon och jazzar medan hjärnans aktivitet registreras, och forskarna bakom glasväggen kan följa vad som händer.

- När jazzpianisterna improviserar har de lägre aktivitet i de så kallade exekutiva systemen i hjärnan, som bland annat har med uppmärksamhet att göra, än vad klassiska pianister har.

Så det verkar alltså som att det går att träna upp kreativitet.

Att förstå hur det går till när en människa försöker lösa ett logiskt problem som har ett givet svar är en sak, och det är det många som forskar på. Men att reda ut vad som händer när hjärnan producerar ett flöde av originella idéer är inte riktigt lika lätt.

- Kreativitetsforskningen är fortfarande i sin linda, säger Fredrik Ullén, som förra året skapade internationell uppståndelse här han lyckats hitta en liten men spännande pusselbit. Det visade sig nämligen att det fanns en likhet mellan hur hjärnan fungerar hos patienter med schizofrenidiagnos och friska kreativa människor. Där inne i hjärnan, i det som kallas thalamus, har de båda lite färre mottagare för signalsubstansen dopamin, och det skulle kunna förklara varför de kreativa får fler idéer än andra.

Om en vecka ska Fredrik Ullén åka till Hamburg. Nej, inte för att forska, eller ha konsert, utan för att prova ut en flygel på den legendariska Steinway-fabriken. Det är Karolinska Institutet som genom en donation fått möjlighet att köpa en flygel och nu har Fredrik Ullén fått uppdraget att välja och senare i höst inviga den på plats i den nya Aula Medica.

Vad ska du spela?

- Något av Franz Liszt har jag tänkt.

Fredrik Ullén om ...

... kreativitet

"Det räcker inte med att du är bra på att hitta på för att du ska kallas för kreativ. Idéerna måste också vara både originella, meningsfulla och användbara."

... de kreativa

"Det handlar om öppna människor med en sammansatt personlighet. De är ofta både utåtvända och tidvis inåtvända. Både idérika och på samma gång fokuserade."

... drivkraft

"Den som är kreativ drivs ofta mer av egen kraft än av extern motivation. Inte så att de inte gillar beröm, men de behöver det inte."

... att tänka kreativt

"Om du ber en kreativ person att komma med idéer hittar de inte bara på många saker, idéerna är också ovanliga och väldigt olika."

Om Fredrik Ullén

Titel: Professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och internationellt erkänd konsertpianist

Ålder: 45 år

Spelar: Piano

Lyssnar på: Allt möjligt, men mest klassiskt.

Ovanlig oförmåga: Har inget körkort och inget vidare lokalsinne.

Sociala medier? Nej!

Senast inspelade skiva: John Pickards pianokonsert tillsammans med Norrköpings symfoniorkester (BIS).

Text: Ann Lagerström, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap 3/2013.

Länkar

NeurovetenskapPersonporträttProfessor