Forskning vid CfA

This page in English

Aktuell forskning på KI

Det pågår många spännande forskningsprojekt på allergi- och astmaområdet på KI.  Läs mer om translationell forskning och kollaborativa projekt (både nationella och internationella) nedan. På vår engelska sida finns ytterligare information.

FOODHE projektet

Födoämnesallergier är vanliga i hela världen och drabbar en betydande andel av befolkningen. Man räknar med att 1-2% av vuxna och 5-8% av barn har läkardiagnostiserad födoämnesallergi i västra Europa, men uppgifter finns om att så mycket som 30% av befolkningen upplever någon slags födoämnesöverkänslighet. Födoämnesallergi har en signifikant påverkan på det dagliga livet hos dem som är drabbade, eftersom mat är en central del av det sociala livet, och det har visats att minska livskvaliteten betydande.

Kostnaden för födoämnesallergi, för individer, för hushåll och samhället, anses vara betydande. Det finns dock endast ett fåtal studier på detta område. Centrum för Allergiforskning tog därför initiativet till Health Economics of Food Allergy (FOODHE) projektet, för att kunna studera kostnader för födoämnesallergi i Sverige. Mer om FOODHE projektet finns att läsa på vår engelska sida.

Vi söker nu ICKE-matallergiska barnfamiljer till FOODHE projektet

Vi söker familjer med minst ett hemmaboende barn mellan 0-17 år gammal till en enkätstudie. Deltagande innebär att vårdnadshavaren fyller i en enkät om levnadskostnader och kostnader för hälso- och sjukvård i hushållet. Deltagandet är helt anonymt. Som tack får familjen två biobiljetter.

Vi söker familjer som:

  • Har minst ett hemmaboende barn i åldern 0-17 år
  • Bor i Storstockholm eller Linköping
  • Inte har någon i hushållet som har någon födoämnesöverkänslighet eller födoämnesallergi
  • Inte har någon i hushållet som har glutenintolerans (celiaki)
  • Inte har någon i hushållet som har diabetes eller annan metabolisk sjukdom

I studien jämförs levnadskostnader för hushåll med födoämnesöverkänslighet med kostnader för friska familjer. 

Vi tar tacksamt emot din erfarenhet. Som tack skickar vi två biobiljetter till familjen efter att vi fått er ifyllda enkät. Anmäl ditt intresse hos: Jennifer.Protudjer@ki.se

Mer information om FOODHE studien finns här

ChAMP projektet

ChAMP (CfA highlights Asthma Markers for Phenotyping) utnyttjar den guldgruva av patientprover, som finns tillgängliga inom CfA, i form av olika kohorter, för att ta fram biomarkörprofiler för klassificering av astma och allergier. Astma är en kronisk sjukdom som drabbar ca 10% av den svenska befolkning och utgör en stor kostnad för samhället. Utmaningen i behandlingen av astma är att det är en mycket heterogen sjukdom och det behövs bättre metoder för att klassificera de olika sjukdomstyperna för att kunna ge individualiserad vård. Med ChAMP, tar vi oss an den utmaningen! Vi kommer att använda systembiologi för att för att integrera data från biomarköranalyser, klinisk data och andra variabler. 

ChAMP-projektet

Syftet är att använda oss av blod, urin, saliv, och utandad luft, dvs. lättillgänliga biologiska prover, för att hitta molekylära och kliniska profiler för sjukdomsklassificering som kan ge diagnos och även tala om vilken behandling som kommer fungera bäst. Genom kompetitiva ansökningsprocesser har ChAMP-projektet fått anslag från "Karolinska Institutet - AstraZeneca Joint Research Program (JRP) i translationell forskning" och "AstraZeneca-Science for Life Laboratory Joint Research Program", samt från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och Vårdalstiftelsen. ChAMP är ett samarbetsprojekt mellan KI, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, KTH, SciLifeLab och AstraZeneca. Projektet samarbetar internationellt med universiteten in Lodz (Polen), Amsterdam (Nederländerna) och Southampton (Storbritannien).

Mer om ChAMP projektet.

IntegrIT projektet

Svenska forskare har länge uttryckt ett starkt behov av förbättrade rutiner för patientrekrytering till kliniska forskningsprojekt och ett effektivare system för insamling och bearbetning av data. Målet med IntegrIT är att utveckla en infrastruktur för patientnära klinisk forskning som integrerar datainsamling från patientjournaler, forskningsmallar och patienters egenrapportering. Syftet är att främja klinisk forskning i den reguljära vården samtidigt som man minskar administrativ tid för både forskare och patienter. IntegrIT blir således ett viktigt komplement till 4D-projektet (fyra diagnoser), som initeriaras gemansamt av KI och SLL för att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning. Här har vi valt de inflammatoriska luftvägssjukdomarna astma/rinit/KOL som modellområde, då de är ett ökande folkhälsoproblem och orsakar mycket stora samhällskostnader. Projektet IntegrIT är ett samarbetsprojekt med flera parter inom akademi, sjukvård och näringslivet och har beviljats stöd inom Vinnovas projekt Utmaningsdriven Innovation

Mer om IntegrIT projektet

Anafylaxiprojektet

Av skäl som förblir oklara, reagerar vissa individer våldsamt på intag av vissa livsmedel, mediciner, bi-stick och andra faktorer. Detta kan orsaka anafylaxi eller mycket svåra livshotande reaktioner. Det finns en tydlig brist på enkla blodprover eller andra åtgärder för att på förhand veta omfattningen av dessa reaktioner och behandling är huvudsakligen begränsad till adrenalininjektioner eller steroider efter att reaktionen har inträffat. Med detta forskningsinitiativ avser vi att starta en ny koordinerad insats för att bättre beskriva riskfaktorer för dessa svåra allergiska reaktioner samt att identifiera nya testmetoder och nya behandlingar. Vårt långsiktiga mål är att kunna identifiera individer i riskzonen i ett tidigt skede, så att effektiv prevention och behandling kan implementeras, med syftet att förbättra livskvaliteten för dessa personer. Detta forskningsinitiativ har gjorts möjligt genom en generös donation från en privat donator.

Mer om Anafylaxiprojektet

Bra mat för alla

Födoämnesallergierna ökar i mycket snabb takt och vi vet inte varför. Det finns ett akut behov av nya strategier för att tackla denna sjukdom. Forskningsområdet är mycket komplicerat, då den täcker in så många olika delar av vården och forskningen och därför har vi initierat en tvärvetenskaplig födomnesallergigrupp, för att ta ett helhetsgrepp. Vi har samlat CfA-forskare och andra framstående forskare inom relevanta fält för att definiera behov och utarbeta en strategi för hur vi tillsammans kan göra en insats inom området. Vi vill identifiera riskfaktorer för att förhindra utveckling av födoämnesallergier, utveckla nya diagnostiska metoder för att bättre avgöra vad som är rätt behandling och även ta fram effektivare behandlingsmetoder.  I fortsättningen hoppas vi på att jobba brett med forskning, utbildning och opinionsbildning, och önskar att även få samarbeta med andra myndigheter och intresseorganisationer. Vårt framtida mål är att ingen ska behöva besväras av födoämnesallergi.

Mer om Bra mat för alla

Svenska GA2LEN studien

Den svenska GA2LEN studien ett nationellt samarbete mellan Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Göteborgs universitet. Projektet påbörjade ursprungligen som del av det europeiska GA2LEN network of excellence, men har i Sverige utvecklats till egen studie. Studien koordineras av CfA.

Ur 45.000 vuxna personer från den allmänna befolkningen har vi med hjälp av frågeformulär definierat fyra grupper (astma, sinuit, astma och sinuit och kontroll). Av dessa har 1329 genomgått omfattande fysiologiska undersökningar, kompletterande enkäter samt provinsamling (urinprover, salivprover, plasma- och serumprover, samt helblod för DNA analys). Vi analyser nu dessa prover för olika biomarkörer med fokus på metabolomik och proteomik. Detta relateras förutom till kliniska och fysiologiska data också till en bredare panel av etablerade markörer (t.ex. serum-ECP och lipidmediatorer i urin) och föreslagna nya biomarkörer (t.ex. periostin, kitinaser och lipidmediatorer i saliv). Därigenom kan en omfattande och i ett internationellt perspektiv unik genomlysning av biomarkörsprofilen erhållas i denna kohort.

Genom att få mer kunskap om de olika formerna av astma kan vi förbättra diagnosen, förebyggande och behandlingen av astma, och göra behandlingen mer individanpassad. Vi har samlat in ett stort antal prover, som tillsammans med den övriga informationen om deltagarna, ger unika förutsättningar till att få ny kunskap om astma. Vi tror att det denna nya kunskap kommer att få stor betydelse vid framtida styrning av astmabehandling och utveckling av egenvård (”Personalised medicine”). 

Den svenska GA2LEN studien är numera del av ChAMP projektet

The Osher Initiative for Research on Severe Asthma

Under 2009 fick CfA en donation av $1.000.000 från The Sandler Foundation i San Fransisco för att starta ett nytt postdoc-program: The Bernard Osher Initiative for research on severe asthma. Idag finns det inga fungerande behandlingar för svår och icke kontrollerad astma. Donationen har bidragit till att etablera ett translationellt forskningsprogram med fokus på att karakterisera olika fenotyper samt bakomliggande orsaker till och mekanismer hos svår astma. I programmet ingick sju sammanflätade postdoktorala projekt inom olika discipliner.

Läs mer om resultaten från Osher Initiativet i ett KI faktablad.

 

The Osher Initiative for Research on Severe Asthma

Infektioner och medfödd immunitet vid svår astma
En detaljerad analys av vita blodkroppar i det medfödda immunförsvaret (NK ​​och NKT-celler) i normal och inflammerad human lunga, med särskild inriktning mot astmatiska sjukdomar.
Minna Anthoni

Epigenetisk reglering av astmagener
Identifiering av gener och proteiner som är kritiska i sjukdomsutvecklingen av astma. Fokus ligger på NPSR1 genen, som är en riskfaktor för astma.
Lovisa Reinius

Lipidmediatorer och oxylipider i patofysiologin av svår astma
Molekylärbiologiska, biokemiska och fysiologiska metoder för att definiera rollen av både kända och ännu ej upptäckta mediatorer (signalmolekyler) i svår astma.
Susanna Lundström

Nya biomarkörer i svår astma 
Undersökning av rollen hos konventionella och nya biomarkörer i klassificering av svår astma. Projektet kommer att använda systembiologi för att skapa nya profiler för sjukdomsklassificering.
Anna James

Den fenotypiska karaktäriseringen av svår astma hos barn
Undersökning av nya metoder för att förutsäga och rikta behandling mot svår astma hos barn och ungdomar, med hjälp av kliniska data och insamlade biomarkörsprover från barn med svår astma inom Norden och EU.
Hans Grönlund

Utveckling av nya experimentella modeller av svår astma
Utveckling och utvärdering av experimentella modeller för att undersöka reglering av inflammation, bronkial hyperrespons och remodellering av vävnad associerad med astma/svår astma.
Barbara Fuchs

Kliniska fenotyper hos svår astma
Analys av kliniska undersökningar och biomarkörer för att prediktera svar på behandling och definiera olika klasser av svår astma, genom att använda data från kliniska kohorter.
Maciej Kupcyzk

Tack vare The Osher Initiative for Research on Severe Asthma, har CfA kunnat bidra till framtida nya möjligheter för människor med svår astma. Bernard Osher, som gett sitt namn till detta intitativ, har valt att ge vidare stöd till tre postdoc tjänster i två år, för att följa upp några av de mest spännande och originella resultaten. 

Resultat från detta program har också bidragit till att CfA beviljats stora forskningsanslag från AstraZeneca och Karolinska Institutet för att vidare undersöka och ta fram nya metoder för klassificering och behandling av astma och svår astma (se ovan).

Forskargrupper

I CfA ingår ca 30 forskargrupper, som finns utspridda på 11 av Karolinska Institutets 22 institutioner, vilket demonsterar bredden av kompetens inom nätverket. 

Mikael Adner, experimentell fysiologi och luftvägshyperreaktivitet vid astma.
Johan Alm, ALADDIN: födelsekohort för livsstil och allergi.
Catarina Almqvist Malmros, epidemiologiska studier av riskfaktorer för astma i arv och tidig miljö.
Lars-Olaf Cardell, det medfödda immunförsvaret i allergi, astma och rinit.
Barbro Dahlén, klinisk astmaforskning.
Sven-Erik Dahlén, leukotriener och prostaglandiner som mediatorer vid astma och allergi.
Susanne Gabrielsson, exosomer i inflammation.
Marianne van Hage, nya behandlingar med rekombinanta allergener.
Gunilla Hedlin, barnallergologi.
Mikael Karlsson, B-cells reglering vid allergi.
Juha Kere, genetik och epigenetik.
Inger Kull, livskvalitet hos barn och ungdomar med astma och allergi.
Mats Lekander, interaktioner mellan hjärna och kropp i allergi.
Carola Lidén, yrkes och miljödermatologi.
Gunnar Lilja, barnallergologi.
Anders Lindén, IL-17 I astma och KOL.
Erik Melén, gener och miljö vid astma och allergi hos barn.
Caroline Nilsson, klinisk forskning om födoämnesallergi hos barn.
Gunnar Nilsson, mastcellsbiologi.
Caroline Olgart-Höglund, neuroimmunologi i allergi.
Göran Pershagen, miljömedicinsk epidemiologi.
Pär Stjärne, allergisk rinit, rinosinuit och konjunktivit (ÖNH).
Olof Rådmark, leukotrienbiologi.
Annika Scheynius, immunologiska mekanismer vid allergi.
Cilla Söderhäll, epigenetik och allergi.
Carl-Fredrik Wahlgren, atopiskt eksem och dermatologi.
Lisa Westerberg, mekanismer för eksem och inflammation.
Craig Wheelock, metabolomiska studier i astmatisk och allergisk inflammation.
Magnus Wickman, BAMSE-kohorten och allergi hos barn.