Flest kirurgingrepp inom ortopedi

De flesta kirurgiska ingrepp görs inom ortopedin. De största patientgrupperna är de som drabbats av ledsjukdom eller frakturer. Vid många ledsjukdomar utvecklas så småningom artros. Det innebär att brosket i leden bryts ner, vilket kan ge svår smärta och problem med att gå och röra sig.

Ännu vet inte forskarna exakt hur artros uppstår men till riskfaktorerna hör bland annat övervikt och tidigare ledskador, till exempel om man haft en främre korsbandsskada i knäet, något som drabbar många idrottare. Andra riskfaktorer beror på förändringar i själva ledmiljön där ledhinnan har en viktig roll. Brosk saknar nämligen blodförsörjning. Den näring brosket behöver kommer i stället med ledvätskan via ledhinnan.

Professor Li Felländer-Tsai driver flera studier för att bättre förstå mekanismerna bakom ämnesomsättningen i ledhinnan och hur förändringar i ämnesomsättningen påverkar nedbrytningen av brosket. Målet är att på sikt kunna ingripa i denna process och därmed fördröja artrosutvecklingen.

- Vi studerar både ledhinnans ämnesomsättning och den inflammation som uppstår efter artroskopi, det vill säga titthålskirurgi i knäleden. Normalt ska inflammationen upphöra efter läkningen men det händer att den blir kronisk. Det vill vi undvika eftersom inflammatoriska ämnen i ledvätskan skadar brosket, säger Li Felländer-Tsai.

Hon har utvecklat och etablerat en ny känslig teknik för mikrodialys i själva ledhinnan i samband med kirurgi, en metod hon var först med i världen att beskriva. Mikrodialys har använts tidigare i andra organ, men inte inne i ledhinnan.

Studierna visar bland annat att patienter som efter knäoperation har så stark smärta att det kräver morfin, samtidigt har en stegring av prostaglandiner (inflammationsämnen) i ledhinnan.

- För att bättre kunna behandla ledsmärta och inflammation behöver vi mer kunskap om metabolismen, ämnesomsättningen i ledhinnan. Vi undersöker bland annat effekten av olika läkemedel som morfin och antiinflammatoriska ämnen, men även andra yttre faktorer som till exempel nedkylning. Vi vill se hur det påverkar metabolism, inflammation och smärta.

Det är viktigt, påpekar Li Felländer-Tsai, att smärtlindringen inte bara tar bort smärtan utan att den också förbättrar läkningen. Samtidigt som man utvärderar patientens smärtupplevelse måste man därför också försäkra sig om att inte läkningen störs av smärtbehandlingen.

Träning i "virtual reality"

Dagens sjukvård har blivit alltmer högteknologisk och för att öka patientsäkerheten tog Li Felländer-Tsai för några år sedan initiativ till och byggde upp Simulatorcentrum, en verksamhet hon fortfarande är chef för. Vid centret tränas studenter och sjukvårdspersonal i kirurgiska och medicinska avancerade simulatorer i stället för på patienter. Det finns sammanlagt ett tiotal simulatorer att träna på.

- För titthålskirurgi är det viktigt att kunna "navigera" rätt - att kunna omvandla en 2-dimensionell bild på TV-monitorn till en 3D-handling med händerna.

Li Felländer-Tsai har studerat vilka egenskaper som är viktiga för att kunna behärska tekniken. Resultaten visar att systematisk simulatorträning är effektiv och att visuospatiell samt psykomotorisk förmåga och även arbetsminne är viktiga för att prestera bra, likaså att man har god självtillit. Simulatorerna är utrustade med så kallad haptisk feedback, som gör att man upplever motståndet i vävnaderna. Detta är, liksom även det grafiska gränssnittet, en viktig faktor för inlärning.

Men det är inte bara tekniska färdigheter som måste övas. En komplex sjukvård kräver också träning av egenskaper som kommunikationsförmåga och ledarskap, situationsmedvetande, förmåga att samarbeta och att ta beslut.

Vid Simulatorcentrum finns två fullskalesimulatorer där sjukvårdsteam kan träna realistiska scenarier. I dessa fullskalesimulatorer kan man återskapa den stress och utmaning som en svårt sjuk eller skadad patient ställer på sjukvårdsteamet. Under 2006 var det sammanlagt över 500 personer som deltog i denna träning.

- Vi har konstaterat att vid titthålskirurgi begås betydligt färre tekniska fel om man fått systematisk simulatorträning. Vi har också i studier av målorienterad systematisk fullskalesimulering kunnat visa på mätbara positiva beteendeförändringar när det gäller arbetsteamets sätt att kommunicera, hur de tar tillvara varandras kunskaper och delegerar arbetsuppgifter. De får bättre grepp om situationen så att patienten tas om hand på rätt sätt, berättar Li Felländer-Tsai.

Hon utvecklar nu tillsammans med Stanforduniversitetet i USA nya webbaserade träningsverktyg. Det blir ett slags rollspel där man bland annat bygger upp virtuella världar för akut omhändertagande av svårt sjuka eller skadade patienter vid till exempel katastrofer.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Artros, en successiv förslitning av lederna, drabbar framför allt knän och höfter. Ett viktigt mål är att utveckla bättre behandlingsmetoder mot ledsjukdomar och förbättra förutsättningarna vid ledkirurgi. Studier av vad som sker i vävnaden lokalt vid ett kirurgiskt ingrepp ökar möjligheterna att kunna ge god smärtlindring, påskynda läkningen och minska inflammationen i leden. Man har sett att vid smärta ses höjd ämnesomsättning och förhöjda halter av inflammatoriska ämnen, något som kan moduleras på farmakologisk väg.

Länkar

OrtopediProfessor