Detektivarbetet bakom prostatacancer

Prostatacancer drabbar i huvudsak äldre män, 85 procent får sjukdomen efter 65 års ålder. Även om antalet män som dött av sjukdomen länge varit relativt stabilt, har antalet män som insjuknat i prostatacancer ökat stadigt de senaste 20 åren. Forskarna letar fortfarande efter orsakerna till denna mannens vanligaste cancerform.

- Helt klart har såväl arv som miljöfaktorer betydelse. Både tvillingstudier och andra epidemiologiska studier visar att cirka 40 procent av riskfaktorerna kan härledas till arvet. Att vi ännu inte hittat de rätta generna är en gåta, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. 

I sitt post doc-samarbete med en forskargrupp vid Johns Hopkins Hospital, Baltimore, USA, i mitten av 1990-talet, kunde Henrik Grönberg identifiera de två första områdena på kromosom 1 och kromosom X, där prostatacancer-gener med största sannolikhet är lokaliserade.

Att en gen som orsakar prostatacancer finns på kromosom 1 har även bekräftats av en större internationell studie, som undersökt 2000 familjer över hela världen.

- Det har dock varit svårt att identifiera exakt vilka gener det rör sig om. Det handlar om ett spann på ett hundratal, sannolikt lågpenetranta, gener; ett jättestort detektivarbete.

I Sverige finns unika möjligheter att studera orsakerna till vanliga mångfaktoriella folksjukdomar, som bland annat cancer. Förutom ett komplett cancerregister som lades upp 1958, och flera populationsbaserade register, finns här även datoriserade folkbokföringsregister.

Åren 2001-2003 genomfördes världens dittills största fall-kontrollstudie kring prostatacancer på 3 000 svenska män med sjukdomen och 2 000 friska män. Utöver de epidemiologiska data som samlades in togs även blodprover.

Fytoöstrogener skyddande

Studier indikerar att kostfaktorer har stor betydelse för uppkomsten av prostatacancer. Riskfaktorer förefaller vara rött kött och ett högt intag av fett och animaliska produkter.

- Däremot verkar så kallade fytoöstrogener kunna ha en skyddande effekt. Dessa substanser finns i vissa grönsaker och har fått sitt namn genom att de binder till kroppens östrogenreceptorer. Några exempel är substanser i bönor, linser och soja. Dessutom har lignaner i rågbröd motsvarande effekt.

Inflammatoriska mekanismer

En forskningshypotes är att inflammatoriska mekanismer har betydelse för prostatacancer. Mellan 30 och 40 procent av alla män i 40-årsåldern har nämligen en kronisk inflammation i prostata.

En fall-kontrollstudie med forskare från Umeå universitet och Karolinska Institutet, och där Henrik Grönberg är huvudman, har nyligen kunnat konstatera att förändringar i de gener som styr inflammationsförsvaret förefaller ha stor betydelse för uppkomsten av prostatacancer.

- Det här är mycket intressant, eftersom det öppnar helt nya möjligheter att medicinskt kunna förebygga prostatacancer. Då skulle hypotetiskt sett magnecyl kunna ha betydelse i preventivt syfte.

I forskningsfokus ligger också sökandet efter olika vanliga genetiska varianter, så kallade SNPs (Single Nucleoitid Polymorfism), som orsakar prostatacancer. Totalt finns i arvsmassan cirka tio miljoner SNPs. Lika viktigt är det att försöka hitta SNPs med betydelse för de olika typerna av sjukdomen.

- Vi vet att över 80 procent av alla män över 80 år har förstadier till prostatacancer. Det är dock bara 10-15 procent som får diagnosen prostatacancer och bara tre-fyra procent som någon gång får symtom av sin sjukdom. Det är därför viktigt att finna faktorer som kan identifiera vilka män som riskerar att få allvarlig prostatacancer.

Forskargruppen planerar nu en studie där man samtidigt kan studera 500 000 SNPs hos en och samma person under ett och samma försök. Metoden underlättar jämförelser mellan sjuka och friska personer.

I ett planerat samarbete med urologer i hela Sverige fokuserar forskargruppen på så kallade prognostiska faktorer; varför personer med samma typ av tumör klarar sig olika bra. En hypotes är att även detta skulle bero på medfödda faktorer.

I studien, som omfattar 9 000 män med prostatacancer, görs jämförelser mellan blodprov från män med "lugn" prostatacancer och män där sjukdomen avancerat.

 Det vore fantastiskt om vi i framtiden med ett blodprov kunde visa om en patient med ett visst genuttryck behövde behandlas eller inte.

Henrik Grönberg är ordförande för Cancerfondens prioriteringskommitté för cancerepidemiologi och klinisk onkologi, ett arbete som även omfattar cancerprevention.

- Den enskilt viktigaste orsaken till cancerdöd är rökning. Är det någonting man framförallt ska göra så är det att satsa stenhårt på att minska rökningen i samhället; vi har idag en otroligt liberal tobakspolitik. Jag ser därför gärna minst det dubbla priset på cigarretter.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2005

Om forskningsämnet

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män; ca 10 000 svenska män insjuknar varje år i sjukdomen. Trots detta är kunskaperna om vad som orsakar prostatacancer mycket begränsade. Forskargruppen fokuserar på de genetiska faktorerna bakom prostatacancer. Med hjälp av stora, populationsbaserade studier finns i Sverige en unik möjlighet att dels hitta ärftliga faktorer, dels identifiera män med en hög risk att drabbas av prostatacancer och hos dessa försöka förebygga sjukdomen.

Länkar

ProfessorProstatacancer