”Det är värre än i en mardröm”

This page in English

Peter Johansson. Foto: Christian Andersson.

Peter Johansson har mestadels minnesluckor från tiden kring psykosen. Det han minns är att hjärnan gick på högvarv men utan att fungera. Tack vare medicinerna mår han idag betydligt bättre men han har ökat kraftigt i vikt: 50 kilo på tre år.

Peter Johansson, 55, har ett tydligt före och efter diagnosen schizofreni. Han hade visserligen haft någon episod av så kallad gränspsykos, ett slags mellanting mellan mani och psykos, under sin tid som student vid universitetet i Lund. Det inträffade när han höll på med det sista momentet i sin civilekonomexamen. Men det var något helt annat.

Flera år senare åkte han, lite impulsartat, på en utlandsresa och tog inte med sig sin medicin som han hade fått efter gränspsykosen. Det var då det hände.

– När jag vaknade upp igen var jag på psykiatrin i Malmö. Jag hade varit utomlands i fem dagar, men jag hade inga minnesbilder av resan, säger han.

Peter Johansson blev inlagd på psyket i nästan ett halvår. Han minns när han vaknade upp på sjukhuset, men i övrigt är hans minnesbilder mycket grumliga.

– Mina vänner har berättat för mig efteråt att jag var helt okontaktbar. Det enda jag sa var min adress och vilken stereo jag hade. Och det upprepade jag hela tiden, säger han.

Han fick ny medicin och sömnmedel på sjukhuset och blev så småningom bättre och blev utskriven, men han var inte bra. Sömnmedlet gjorde att han hade svårt att minnas saker. Och han gick upp i vikt. Ordentligt.

– Under tre år gick jag upp 50 kilo, från 85 till 135 kilo, och läkarna gjorde ingenting för att försöka stoppa det. Det blev inga viktbegränsande insatser, inte ens ett samtal om viktökningen och vilka risker det kunde föra med sig.

Läkarna bara såg på medan Peter Johansson blev tyngre och tyngre. Efter tre år sattes sömnmedlet ut och det antipsykotiska läkemedlet byttes till en annan sort - då tog det bara en vecka så hade han fått minnet tillbaka. För två år sedan bytte han återigen medicinering. Förutom att han då snabbt gick ner 15 kilo så hade de nya medicinerna också en betydligt bättre effekt.

– Jag är mycket känsligare nu, jag är mycket mer närvarande, men samtidigt mer sårbar, säger han.

Men de 15 kilona har han tyvärr gått upp igen.

Riskfaktorer bidrog

Peter Johansson fick sin diagnos när han var i 40-årsåldern vilket är ovanligt sent för schizofreni. Något han är glad för eftersom han då hade hunnit vara med om lite saker, mognat och lärt sig att stå på egna ben. Han har några klassiska riskfaktorer i bagaget med en äldre släkting som var drabbad av någon slags psykisk åkomma, lite oklart vilken, samt att han föddes sju veckor för tidigt. Det tillsammans med den stress det innebar att åka utomlands utan sin psykosmedicin tror han kan ha varit den utlösande kombinationen i hans fall.

Att drabbas av en psykos beskriver Peter Johansson som att befinna sig mitt i en mardröm, fast värre, och i vaket tillstånd.

– Den stora, stora grejen som är så jobbig är att du tolkar signalerna fel. Det är kaos i hjärnan och den går på högvarv. Du tänker och tänker och tänker och tänker. Du kan inte koppla av utan det kör på hela tiden, säger han.

Han hör också ofta ett mummel där det är omöjligt att urskilja rösterna, men ibland blir de plötsligt tydliga.

– Jag har legat i sängen för att sova då jag har hört min läkare tydligt säga ”Hej Peter”. Då vet jag att det är allvarligt, då är det dags att ta mer medicin.

Men han mår betydligt bättre nu. Han har visserligen fått högt blodtryck av viktuppgången, men den senaste medicinen gjorde att han blommade upp, som han säger, och han återupptog kontakten med några gamla kompisar. Han har accepterat att det är andra spelregler som gäller, till exempel att han bara kan arbeta deltid.

Peter Johansson skulle uppskatta om forskarna kunde lösa frågan om viktuppgången så att han kunde gå ner de där 50 kilona som han lagt på sig av behandlingen. Sedan önskar han sig förstås ”något slags botemedel” mot själva sjukdomen schizofreni.

– Plockar de fram något sådant så skulle jag ta det direkt, säger han.

Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 3 2014.

Oklart varför läkemedlen ger ökad vikt

Mekanismerna bakom den läkemedelsorsakade övervikten är till stora delar okända.

Hormoner som påverkar hunger och aptit kan medverka, liksom påverkan av dopaminsystemet självt som fungerar som ett belöningssystem som lockar oss att äta mera.

Frågan blir ännu mer komplicerad då schizofreni i sig själv är förenad med övervikt, kanske beroende på en bristande mental och fysisk energi eller en ämnesomsättningsdefekt som är knuten till sjukdomen.

Källa: Göran Engberg, professor i farmakologi.

PsykiatriPsykisk ohälsaPsykossjukdomar