"Deadside" i stället för "bedside"

- När en sjuk person förs till en akutmottagning tas ofta många blodprover för att få preliminära resultat som vägledning för omhändertagandet. Det brukar kallas för "bedside"-analyser, säger Henrik Druid, professor i rättsmedicin.

- När en person är avliden är det många analyser som inte längre kan göras eller tolkas. Det betyder dock inte att det är hopplöst. Genom att skapa postmortala referensnivåer för olika kroppsegna ämnen kan även prover från avlidna tolkas.

Henrik Druid kallar det för "deadside"-analyser, och tror att detta koncept kan förbättra de rättsmedicinska utredningarna.

I prov från ögats glaskroppsvätska är det möjligt att analysera joner, liksom markörer för syrgasmättnad och njurfunktion och få svar på några minuter. Kaliumhalten ändras gradvis upp till en till två veckor efter döden, vilket gör det möjligt att bestämma tiden för dödsfallet.

För polisen är det viktigt att få kunskap om hur skadorna uppkommit på en person som avlidit på ett onaturligt sätt och vid vilken tidpunkt.

- Hos levande personer finns stor variation på utseendet på blåmärken, något som gör åldersbestämningen svår. Hos avlidna är problemet detsamma, men genom att man kan ta prov som undersöks mikroskopiskt ökar möjligheterna, säger Henrik Druid.

Ett av hans projekt fokuserar på att åldersbestämma skador genom att med en ny DNA-baserad detektionsmetod studera interaktionen mellan koagulationsfaktorer i det tidiga skedet efter en skada.

Kol-14 viktig analysmetod

- Halterna av kol-14 har fram till mitten av 1900-talet varit konstanta i atmosfären. Men efter de cirka 2000 kärnvapensprängningar som under kalla kriget gjordes ovan jord, ökade halterna av kol-14, säger Henrik Druid.

Genom att dessa halter mätts över tid, finns referenskoncentrationer som gör att åldern på modernt biologiskt material kan bestämmas med stor precision. Analysmetoden är densamma som länge använts inom arkeologisk forskning.

- I skelett ser man successivt sjunkande halter kol-14 beroende på dödstillfället, eftersom det efter döden inte längre tillförs något nytt kol från atmosfären, vilket utnyttjas för dateringen.

Tandemalj utbyter inte några kolatomer med omgivningen efter att den anlagts. Kol-14 i tandemalj ger därför en väldigt god uppskattning av födelseår. Genom att kombinera kol-14 i tandemalj med en metod som kan avgöra en persons ålder oavsett födelseår, är det möjligt att kalkylera dödsåret för exempelvis ett skelett.

Forskargruppen har visat att den stabila isotopen kol-13 skiljer sig signifikant i tandemalj hos personer från olika kontinenter, vilket beror på kulturella skillnader i diet.

- Vid masskatastrofer och så kallade cold cases, är det en fördel att med hjälp av kol-14-halten i tandemaljen kunna avgöra när en person är född. Med analys av kol-13 kan man dessutom få en uppfattning om personens ursprung.

Dessa metoder ersätter dock inte traditionellt identifieringsarbete, säger Henrik Druid. Men vet man inte vem den döde är, kan det ha stor betydelse för att begränsa sökandet efter möjliga alternativ.

Studerar hippocampus

Djurexperimentell forskning har visat på regioner i hjärnan där det sker en nybildning av nervceller, exempelvis i hippocampus. Man har i djurförsök sett att intag av bland annat heroin och alkohol leder till nedsatt nybildning av nervceller där. Genom att analysera kol-14 i nervcellskärnor i hippocampus från avlidna donatorer har man visat att dessa nervceller nybildas även i vuxen hjärna.

Henrik Druids forskargrupp har fått anslag från NIH i USA för att studera om alkohol-, kokain- och opiatmissbruk hämmar nervcellsnybildningen i hippocampus.

- Möjligen är det den underliggande orsaken till ett fortsatt missbruk respektive till återfall efter abstinens. Det är troligt att hippocampus har bevarat starka minnen av tidiga lustfyllda drogupplevelser.

Missbrukare löper en ökad risk att dö i förtid, men opiater är så giftiga att många dör i akut förgiftning av själva drogen. Unga som testar opiater underskattar ofta den giftighet drogerna har, menar Henrik Druid.

Genom håranalyser har hans grupp visat att en majoritet av dem som dött av heroinförgiftning haft ett frivilligt eller ofrivilligt uppehåll de senaste två veckorna före dödsfallet. De flesta opiatförgiftningar beror på andningsdepression, det vill säga en överstimulering av opiatreceptorer i andningscentrum i förlängda märgen, vilket leder till kvävning.

Forskarguppen studerar nu mekanismerna bakom opiatförgiftning i ett nytt samarbete med en grupp i Paris.

Henrik Druid undervisar i rättsmedicin på läkarprogrammets termin åtta och elva. Intresset är stort bland studenterna, säger han.

- De presterar väldigt bra, men den förkortade undervisningstiden för rättsmedicin i det nya utbildningsprogrammet gör att jag tvingats att sovra och reflektera över vad som är absolut viktigast att förmedla. Men det har också varit en lärorik utmaning.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till samhälle" 2011.

Om forskningsämnet

Rättsmedicin har sin grund i klinisk patologi och handlar oftast om att finna dödsorsaken när en människa avlidit oväntat eller dött på ett sätt som polisen bedömer som onaturligt.

Henrik Druids forskargrupp fokuserar därför på projekt som har syftet att förbättra diagnostiken vad gäller dödsorsaker. Fokus ligger även på mekanismerna bakom missbruk, eftersom många missbrukare som dör blir föremål för en rättsmedicinsk undersökning.

Länkar

ProfessorRättsmedicin