Cell-, molekylär- och strukturbiologi

Att transportera läkemedel till rätt plats i kroppen, och in i rätt celler, är en svår utmaning. Samir EL Andaloussi forskar om hur så kallade exosomer, små blåsor som naturligt sköter transporter mellan celler, kan användas för denna uppgift.

DNA-origami handlar om hur DNA kan användas som byggmaterial för konstruktioner i nanoskala. Björn Högberg har förbättrat denna teknik och använder den till både grundforskning och utveckling av kliniska applikationer.

Att leva med långvarig smärta är en svår prövning – inte minst eftersom bra behandlingar i stor utsträckning saknas. Camilla Svensson forskar om mekanismerna bakom långvarig smärta och hur den kan angripas på nya, mer effektiva sätt.

Exosomer, små partiklar som utsöndras av celler, är involverade i viktiga processer i kroppen och skulle kunna utnyttjas kliniskt, bland annat för bättre cancerbehandlingar. Susanne Gabrielsson är en av veteranerna i detta unga forskningsfält.

Maria Eriksson har upptäckt genen som orsakar för tidigt åldrande hos barn. Idag forskar hon om åldrandets genetiska orsaker och har visat att våra stamceller samlar på sig mer mutationer under livet än vad som tidigare varit känt.

Camilla Björkegren har fokuserat på proteinkomplex som hjälper till att lösa upp de spänningar som bildas i DNA under kopieringen, respektive håller ihop de båda kromosomkopiorna fram till celldelningsögonblicket.

Att förstå det cellulära samtalet precis vid cellens yta, det är vad Gunnar Schulte vill. Han är särskilt intresserad av hur Frizzled-receptorer fungerar och nya behandlingar mot sjukdomar om cancer och fibros.

Bertrand Joseph är professor i molekylär cancerbiologi med inriktning mot celldöd vid Institutet för miljömedicin. Han forskning handlar om beslut på liv och död på cellulär nivå. 

Gonçalo Castelo Branco forskar om de celler som producerar den nödvändiga isoleringen runt våra nervceller. Han har gjort en oväntad upptäckt som kan hjälpa till att förklara hur MS uppstår och i förlängningen leda till nya behandlingar.

Anders Kvanta forskar om cell- och genterapier mot sjukdomar i näthinnan som idag saknar effektiv behandling. Hans upptäckt att sjuklig nybildning av blodkärl i näthinnan är beroende av tillväxtfaktorn VEGF har räddat synen för miljoner människor.

Martin Bergös forskning om så kallade CAAX-proteiner har visat sig relevant för en rad sjukdomar, som cancer, reumatism, hjärtkärlsjukdom och accelererat åldrande. Men hans största upptäckt hittills är att vitaminer kan försämra prognosen för cancerpatienter.

Katalin Dobra forskar om cancer i lungorna och särskilt den roll som proteinet Syndecan-1 spelar. Utbildning är en viktig del av hennes professur och hon är ansvarig för patologiämnet i den nya läkarutbildningen.

Vi mår bra av att röra på oss, men vi vet fortfarande bara lite om varför. Jorge Ruas forskar om hur detta samband ser ut på molekyl- och gennivå. Han hoppas att forskningen på sikt kan bidra till bättre behandlingar.

Hur blir barn till på molekylnivå? Det försöker Luca Jovine svara på i sin forskning. Kunskapen om befruktningens mekanismer kan på sikt leda till både nya preventivmedel och nytt hopp för barnlösa.

Janne Lehtiö använder masspektrometri för att förstå mer om hur proteiner samspelar i våra kroppar och hur de förändras.

Med enkelcellsanalys kan forskarna göra det som tidigare var omöjligt: studera genernas aktivitet i en enskild cell. Sten Linnarsson använder tekniken för att kartlägga celltyper i hjärnan och för att förstå de system som reglerar våra celltyper.

Adnane Achour undersöker och visualiserar proteiner som är viktiga vid infektions- och cancersjukdom samt immunologiskt svar.