Celiaki - en diagnos som ökar i samhället

Jonas Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, forskar i huvudsak om celiaki, glutenintolerans. Han samordnar en internationell forskargrupp som arbetar med nya riktlinjer för definition och hantering av celiaki respektive samarbete mellan olika celiakicentra där erfarenheter kan delas.

- Det skulle vara bra om den internationella forskningen kunde enas om definitionerna av celiaki och av relaterade störningar som icke-celiakimedierad glutenkänslighet, säger han.

Celiaki, glutenintolerans, är ingen allergi och ska därför inte förväxlas med till exempel veteallergi. Förutsättningen för att utveckla celiaki är att äta en kost innehållande vete. Men gluten förekommer i lägre halter även i råg och korn.

Diagnosen ställs via ett blodprov och en tarmbiopsi som tas via gastroskopi. Ärftlighet är en riskfaktor; cirka fem till tio procent av personer med en nära släkting med celiaki är själva glutenintoleranta.

Tillståndet är vanligt i Europa och USA, men betydligt ovanligare i Sydamerika. När det gäller Afrika och Asien är läget mer oklart, förklarar Jonas Ludvigsson.

- Däremot är förekomsten hög inom vissa grupper i Nordafrika. Det kan förklaras av att hjälporganisationer lindrat hungersnöd i dessa områden med stora mängder vete.

Vid celiaki ökar risken för komplikationer och följdsjukdomar, säger han. En kost innehållande gluten förstör tarmluddet hos patienter med celiaki, så att kroppen inte kan ta upp näring normalt. Tunntarmens slemhinna blir slät och kan lätt drabbas av inflammationer.

- Slemhinnan kan vara fläckvis flack, men är oftare troligtvis helt slät. En del personer har trots detta inga specifika symtom, i första hand vuxna med celiaki, medan barn oftare drabbas av bland annat viktnedgång, trötthet och diarré.

Forskning har visat att celiaki är en immunmedierad sjukdom, det vill säga att den triggas igång av immunsystemet.

När en glutenintolerant person äter glutenrik kost, aktiveras nämligen CD4-positiva Tceller i tarmslemhinnan. De producerar inflammatoriska cytokiner som orsakar den för celiaki typiska slemhinneskadan. Tarmluddet minskar och raderas slutligen. Enda sättet att minska eller bli fri från besvären är att helt utesluta gluten ur kosten.

Även om celiaki ökar risken för olika sjukdomar är den överrisken väldigt liten, menar Jonas Ludvigsson. Det starkaste sambandet finns till Addisons sjukdom, en sällsynt endokrin sjukdom där binjurebarkens produktion av kortisol och aldosteron är nedsatt.

En koppling finns även till autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, typ 1-diabetes respektive leverproblem. Andra sjukdomstillstånd där sambanden är svagare är vissa cancerformer, epilepsi och psykiatriska sjukdomar.

Faktorer som skyddar

Ludvigssons forskargrupp kunde tidigare i år, i ett samarbete med amerikanska kolleger, visa att personer med kvarstående inflammation i tarmslemhinnan flera år efter sin diagnos, löper ökad risk att drabbas av cancer i lymfsystemet, lymfom, än patienter vars slemhinna har läkt.

- Att tarmen tillåts läka är därför viktigt för att dessa patienter ska minska sin risk för lymfom, säger han.

Forskarna har spekulerat i eventuella faktorer som skulle kunna skydda mot celiaki. När det gäller barn verkar amning ha en skyddande inverkan. En av Jonas Ludvigssons pågående studier undersöker amningens längd hos mödrar med celiaki. Man vet också att tarmens bakterieflora kan påverka risken att drabbas.

Jonas Ludvigsson arbetar även med kvalitetsstudier i samband med registerforskning. Han undersökte bland annat om svininfluensavaccinering av gravida ökade risken för låg födelsevikt hos deras barn.

- Men vi kunde inte se någon ökad risk, snarare tvärtom. De vaccinerade mammornas barn visade sig i allmänhet vara friska.

Han skrev 2009 den första vetenskapliga artikeln om det svenska personnumret, som han senare har följt upp med en studie om patientregistret.

Han har även skrivit Att börja forska inom medicin och vårdvetenskap, en handbok som vänder sig till den nyblivne doktoranden. Här diskuteras bland annat hur man skriver studieprotokoll, projektansökningar och vetenskapliga artiklar.

Jonas Ludvigsson har dessutom översatt och bearbetat boken "Barnmedicin i ett nötskal", samt är en av tre redaktörer för den senaste utgåvan av "Akutpediatrik".

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

Diagnosen celiaki, glutenintolerans, ökar i samhället. Idag har mellan en och två procent av befolkningen diagnosen, det vill säga cirka 100 000 personer. Eftersom den bakomliggande genetiken fortfarande är densamma, finns någon okänd omgivningsfaktor som svarar för ökningen. Forskningen bygger på patientdata från hela landet som matchats till olika register. Tidigare drabbades nästan bara barn av celiaki, men glutenintolerans kan numera utvecklas när som helst under livet.

Länkar

EpidemiologiProfessor