Beroendetillstånd - det största området inom psykiatrin

Den ärftliga kopplingen vid olika beroendetillstånd är jämfört med andra psykiatriska tillstånd mycket hög. Men det är inte själva sjukdomen som går i arv utan risken att drabbas, säger Johan Franck, professor i psykiatri med särskild inriktning mot beroendeforskning vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

- Man ärver en sårbarhet för att börja med droger. Jag brukar jämföra med att ha ljus hy och fräknar, vilket gör att man ska vara försiktig med solbad. Vet man att man exempelvis har alkoholism i släkten, ska man i stället vara försiktig med alkohol.

Efter det svenska EU-inträdet i början av 1990-talet har den totala alkoholkonsumtionen ökat kraftigt i landet, främst bland yngre kvinnor, säger Johan Franck.

Alkoholberoende personer är i mycket högre grad rökare än andra. Hos försöksdjur har man sett att nikotin snabbt gör att de utvecklar begär efter alkohol, det finns en stark biologisk koppling. Den gemensamma nämnaren är hjärnans belöningssystem, där kemiska signalsubstanser som dopamin och opioider samverkar och ger upphov till känslorna av tillfredsställelse.

Johan Franck studerar även andra former av missbruk. Han kunde i slutet av 1990-talet identifiera opioidantagonisten naltrexon (NTX) som möjlig behandling av amfetaminmissbruk. När blandmissbrukande alkoholister behandlades med NTX, var det inte ett minskat sug efter alkohol de i första hand rapporterade om, utan att de inte längre fick samma kick av sitt amfetaminintag.

Det här var oväntade resultat och ledde till experimentella studier som kunde bekräfta de tidigare iakttagelserna. År 2007 genomfördes sedan en klinisk prövning med naltrexon där amfetaminhalten mättes i urinprov. I studien ingick 80 patienter varav hälften fick NTX och hälften placebo.

- Effekten var slående, många av proverna visade sig vara negativa för amfetamin. Flera av personerna i gruppen som fick NTX kunde sluta med sitt amfetaminmissbruk eller minska sitt intag, säger Johan Franck.

Missbruket inte så reversibelt som man trott

NTX verkar genom att blockera hjärnans opioidreceptorer, vilka ingår i hjärnans belöningssystem.

- När vi tar droger, lär vi oss att det är skönt. Men på sikt får man en toleransökning, samtidigt som det tvångsmässiga missbruket finns kvar. Efter ett tag förändrar man sitt normalläge, missbruket blir ett sätt att upprätthålla ett normaltillstånd.

De syntetiska, högrenade drogerna som visat sig så farliga för hjärnan utvecklades i slutet av 1800-talet.

- Vi är inte skapta för den här typen av droger, de slår ut hela systemet. Men att säga till en person med svårt missbruk att "ta sig i kragen och sluta" är lite irrelevant, eftersom missbruket skapar en neurobiologisk tjuvkoppling, en förändrad balans i hjärnan. Den förefaller vara permanent och tyvärr inte så reversibel som man tidigare trott. Den som utvecklat ett beroende får föra en stor kamp under resten av livet med hög risk för återfall.

Det kognitiva funktionshindret ADHD utgör en riskfaktor för att på sikt utveckla missbruk. Sedan mitten av 1950-talet behandlas barn med svåra ADHD-symtom med den centralstimulerande substansen metylfenidat med goda resultat. Substansen är kemiskt besläktad med amfetamin.

Studier har visat att barn med ADHD som behandlas med metylfenidat i själva verket minskar sin risk för missbruk. Sedan 1980-talet behandlas också vuxna med svår ADHD med detta läkemedel.

Missbruk i sig är en stark prediktor för kriminalitet. Det har visat sig att i västvärldens fängelser sitter en hög andel personer med ADHD, säger Johan Franck.

I en nyligen avslutad studie har forskargruppen kartlagt om 54 vanekriminella amfetaminberoende personer med ADHD kan bli bättre av metylfenidat. Under sammanlagt 24 veckor har de regelbundet kommit till Magnus Huss-mottagningen på Karolinska universitetssjukhuset Solna och fått lämna urinprov och hämta ut sin medicin.

- Efter studiens slut kvarstår 30 procent i behandling, vilket får anses vara bra med tanke på målgruppen. Vi har sett flera lyckosamma fall som det gått riktigt bra för, medan det också finns personer som visat sig totalt resistenta mot behandlingen.

Utvärdering av sprutbytesprojekt

Under hösten 2011 får Centrum för psykiatriforskning en ny uppgift. Av Stockholms läns landsting har man fått i uppdrag att utvärdera det sprutbytesprojekt för personer med narkotikamissbruk som landstinget har beslutat ska genomföras i Stockholm.

Johan Franck är också redaktör för den lärobok om beroendetillstånd som kommer ut senare i år och där experter från hela landet medverkar.

- Den är ett bra sätt att rekrytera forskarstudenter till psykiatri och beroendevård. Jag undervisar också på läkarprogrammet och har tidigare gått kursen Framtidens lärare. Jag har därefter slutat med powerpoint-presentationer och gått över till muntlig framställning och fått mycket positiv respons.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till samhälle" 2011

Om forskningsämnet

Olika beroendetillstånd utgör det största området inom psykiatrin. I Sverige finns cirka 25 000 personer med tungt narkotikamissbruk och även antalet personer med alkoholproblem är stort, omkring 300 000 beräknas ha utvecklat beroende. Det har tidigare saknats behandling mot amfetaminberoende, men Johan Francks grupp har identifierat substansen naltrexon (NTX), som i studier har visat sig ha bra effekt mot amfetaminmissbruk. NTX har nyligen testats på en grupp amfetaminberoende patienter med ADHD med gott resultat.

Länkar

BeroendeforskningProfessorPsykiatri