Bakterier ökar risken för cancer i matstrupen

Infektion med olika typer av bakterier kan vara en allvarlig riskfaktor för cancer, inte bara i magsäcken utan också i matstrupen. Båda dessa tumörformer har mycket dålig prognos - bara en av tio patienter som insjuknar i matstrupscancer överlever.

Skivepitelcancer och adenocancer (körtelcancer) drabbar båda matstrupen. Skivepitelcancer är särskilt vanlig i ett geografiskt bälte i Centralasien, inte minst i norra Iran. Men vad detta beror på vet man inte. Att det finns en klar koppling till alkohol, rökning och snus har man sett hos patienter i västvärlden, men det gäller inte i asiatiska länder där bland annat alkoholmönstret är helt annorlunda. Alltså måste det också finnas andra förklaringar.

Weimin Ye är professor i medicinsk epidemiologi och ett av huvudspåren i hans forskning är att kartlägga olika riskfaktorer för cancer i matstrupe, magsäck och bukspottkörtel. Hans intresse för epidemiologi väcktes tidigt, men då det i Kina fanns få forskningsprogram inom området sökte han sig till Karolinska Institutet, som har lång tradition av mycket stark epidemiologisk forskning. Med hjälp av stora populationsmaterial studerar nu Weimin Ye hur bakteriefloran och andra yttre miljöfaktorer tillsammans med genetiskt betingad känslighet hos individen kan tänkas påverka risken att utveckla cancer.

- Våra studier visar att det finns en klar koppling mellan infektion i magsäcken av bakterien Helicobacter pylori och en ökad risk att drabbas av skivepitelcancer i matstrupen. Men vi har ännu inte kartlagt orsakssambanden, även om vi har hypoteser om hur det kan tänkas gå till, säger Weimin Ye.

Process i flera steg

Han har tillsammans med forskarkollegor funnit att i befolkningar där det är vanligt med skivepitelcancer i matstrupen är det också många som har kronisk inflammation magslemhinnan, orsakad av bakterien H. pylori. Det är särskilt vissa bakteriestammar, så kallade CagA-positiva stammar, som visat sig mest aggressiva. En hypotes är att infektionen startar processen som leder till cancer och att detta sker i flera steg. Det börjar med att infektionen ger förändringar i magslemhinnan genom att skada epitelcellernas skyddande hölje. Detta påverkar i sin tur surhetsgraden i magsäcken. De flesta H. pylori dör och i stället tar andra bakterier över och växer till. Dessa bidrar till att det bildas cancerframkallande ämnen, nitrosaminer, som transporteras upp till matstrupen.

- Vi vet inte hur många andra slags bakterier det rör sig om, men hittills har vi identifierat nästan ett 50-tal, berättar Weimin Ye. Vi vet inte heller ännu om det är vissa av dessa, eller kombinationer av dem, som påverkar cancerrisken. Det är alltså fortfarande ett frågetecken vilka bakterier som är farliga och på vilket sätt de påverkar omgivningen.

Andra riskfaktorer

Det kan också finnas en rad andra riskfaktorer kopplade till miljö och livsstil, som skiljer sig från västvärlden. Dit hör till exempel den utbredda användningen av opium, säger Weimin Ye. Andra faktorer som kan tänkas påverka risken är vedeldning, avgaser och att man äter mycket grillad eller hårt stekt mat. Genom ofullständig förbränning bildas då så kallade PAH (polycykliska aromatiska kolväten), som är starkt cancerframkallande. Den förändrade miljön i magsäcken påverkar även utvecklingen av magcancer, som också den är vanlig i Centralasien. Den hittills viktigaste kända riskfaktorn är H. pylori. De förändringar i magslemhinnan, som bakterien kan ge upphov till, leder ibland vidare till cancer. Men de flesta individer som bär på denna bakterie, blir trots allt inte sjuka. För att studera andra tänkbara samband ska Weimin Ye därför undersöka biopsier, vävnadsprover, som tagits från patienter innan de fick sin cancerdiagnos, analysera bakteriefloran hos dessa och jämföra den med friska kontroller.

- Kanske, säger Weimin Ye, krävs det dessutom en särskild genetisk känslighet för att det ska bildas en tumör. Vi har bland annat undersökt generna för mucin, ett slags slembildande proteiner, som normalt skyddar magslemhinnans epitelceller. Nyligen upptäckte vi flera variationer i arvsmassan som skulle kunna innebära att slemhinnan blir skörare. Om vi kan hitta fler markörer som skvallrar om risken att utveckla cancer finns större möjligheter att diagnostisera och behandla patienter som löper stor risk att blir sjuka.

Adenocancer

Weimin Ye ingår i flera stora internationella forskningsnätverk där man studerar hur livsstil, miljö, infektioner och ärftliga faktorer påverkar ökad risk för cancer i övre delen av magtarmsystemet. Ett av dessa nätverk gäller adenocancer, som är en av de tumörer som ökar snabbast i västvärlden. Men man vet ännu inte varför. I takt med att fler länder i Asien börjat anamma en västerländsk livsstil har adenocarcinom också blivit vanligare där. Weimin Ye ska bland annat kartlägga bakterieförekomst i nedre delen av matstrupen hos patienter med adenocarcinom eller med förstadium till detta, kallat Barretts esofagus.

Också när det gäller risken att drabbas av denna tumör tror Weimin Ye att mikrofloran kan ha betydelse.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Forskningen har som mål att med bland annat epidemiologiska studier kartlägga risker för uppkomst av sjukdomar i övre mag-tarmkanalen, framför allt cancer. Forskningen rymmer såväl molekylära som genetiska och kliniska aspekter. En huvudinriktning är att undersöka eventuella samband mellan cancer och olika bakterieinfektioner, livsstilsfaktorer och genetiskt betingad känslighet.

BakterierCancer och onkologiProfessor