Frågor om reumatism

Kan man förebygga reumatism?

Fråga: Min mamma dog av en aggressiv ledgångsreumatism och hennes pappa hade också reumatism. Hur kan reumatism förebyggas, om man som jag troligen har en ökad ärftlighet? Kan det utlösas av graviditet? / Kajsa

Svar: För det första är risken att få ledgångsreumatism (också kallad rheumatoid artrit, RA) inte så stor som man kan tro även om man har sjukdomen i släkten. Den bör i ditt fall vara långt under 20 procents risk. Men det är bra att du ändå tänker på hur man kan skydda sig: Det i särklass viktigaste är att inte röka eftersom det kraftigt ökar risken för RA. Övervikt är också en riskfaktor, liksom alltför mycket stillasittande. Även arbete i väldigt dammiga miljöer kan bidra. Det finns också en viss ökad risk om man har tandköttsinflammation så det är bra att hålla en bra munhygien. Som du ser, är råd om att undvika RA väldigt lika de råd man ger mer allmänt för att hålla sig frisk.

Några vetenskapliga studier har visat att graviditet minskar risken för RA medan andra studier har funnit en viss ökad risk, men de flesta har inte funnit någon skillnad. Vi tolkar dessa resultat som att risken att utveckla RA under eller efter graviditet generellt är liten och vi avråder aldrig från graviditet om man, som du, har reumatiska sjukdomar i släkten. 

För det andra, och bra att veta om du ändå skulle utveckla symtom från lederna, är att behandlingsmöjligheterna mot RA nu är mycket bättre än när dina föräldrar drabbades. Vi kan numera behandla så effektivt att de allra flesta med sjukdomen kan leva ett normalt och aktivt liv.

/ Lars Klareskog, senior professor i reumatologi (maj 2025)

Har reumatiker mindre demens? 

Fråga: Har reumatiker, som äter så mycket antiinflammatoriska läkemedel, lägre frekvens av demens? / Borg 

Svar: Nja, det är många faktorer som drar åt olika håll så svaret på frågan är inte så enkelt. Men, nej, patienter med RA (reumatoid artrit) eller andra reumatiska sjukdomar har inte en lägre risk för demens, och vi kan inte säga att antiinflammatoriska läkemedel skyddar mot demens. Det lite mer komplexa svaret utgår från följande: 

Demens är ett tillstånd som kan orsakas av flera olika processer. Vid så kallad vaskulär demens sker en åderförkalkning i hjärnans kärl. RA orsakar inflammation, som eldar på åderförkalkning. Ju mer aktivitet i RA-sjukdomen desto mer åderför kalkning och – sannolikt - desto mer vaskulär demens. Antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID, till exempel Naproxen och Voltaren, dämpar inflammationen vid RA, åtminstone för stunden. Eftersom inflammation verkar kunna driva på åderförkalkning så kan man tänka sig att samma läkemedel skulle kunna erbjuda ett skydd mot sådan demens som orsakas av åderförkalkning. Men, hos patienter med aktiv RA blir det då ett skydd mot en ökad risk för demens snarare än ett skydd som sänker demensrisken jämfört med den hos individer som inte har RA. 

Det finns även hypoteser om att immunsystemets funktion kan vara av betydelse för uppkomsten av Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar, och därmed att läkemedel som påverkar immunsystemet skulle kunna påverka risken för denna typ av sjukdomar. Detta är en fråga som studeras ganska intensivt, men något rakt och enkelt svar finns (ännu) inte. 

Jag skulle inte ta NSAID i hopp om att undvika demens, och som reumatolog är det inte ett råd jag skulle ge till mina patienter. NSAID har ju dessutom en del bieffekter som i sig själva kan öka risken för vaskulär demens. 

/ Johan Askling, professor i reumatologi (december 2024)

Hur behandlas artros?

Fråga: Varför uppstår artros? Vad finns för terapier förutom smärtstillande och nya leder? / Yvonne Lindström

Svar: Det är inte helt klarlagt varför artros uppstår, och det finns sannolikt olika orsaker till småleds- respektive storledsartros. Sjukdomen är delvis en del av det normala åldrandet, men den kan förvärras tidigare genom trauma på leden och överbelastning. Den artrotiska leden karaktäriseras av nedbrytning av glidytan i leden, minskad ledspringa, förtätning av den underliggande benplattan och nybildning av ben i ledkanterna. De viktigaste åtgärderna för att minska besvär är fysisk aktivitet, särskilt träning av den drabbade ledens omgivande muskulatur, och viktnedgång. Som komplement används ibland smärtstillande läkemedel, oftast paracetamol. Forskningen kring artrosmekanismer har gått framåt senaste åren, och kliniska prövningar pågår av flera nyare läkemedel, som specifikt blockerar vävnadsnedbrytande ämnen. Vissa patienter har svårare smärta och smärta i vila, vilket tillsammans med gravt förstörd led kan vara indikation för operation med knä- eller höftplastik. Glukosamin, som många patienter tar mot artros, har i studier tyvärr inte visat bättre symtomatisk effekt än sockerpiller och rekommenderas därför inte av Socialstyrelsen.

/ Jon Lampa, forskare i reumatologi

Bra mat vid reumatism?

Fråga: Vid ledgångsreumatism försöker man dämpa ett överaktivt immunförsvar med medicin. Bör man som reumatiker därför undvika att äta sådant som sägs ”vara bra för immunförsvaret”? /Anita Wilhelmsson

Svar: Nej, glädjande nog är immunförsvaret mer finurligt än så. Vid ledgångsreumatism är endast vissa delar av immunförsvaret överaktiva, och de mediciner som används blir allt mer riktade mot just de molekyler som har central roll vid uppkomsten av ledinflammationen. Många av de födoämnen som beskrivs som bra för immunförsvaret finns i grönsaker och fet fisk, mat som är rik på vitaminer, antioxidanter och fleromättat fett. En medelhavskost innehåller rikligt med dessa och har hos patienter visat sig kunna minska ledsymtom. Samma gäller för fet fisk i sig, och vegankost som verkar passa vissa individer. Intag av fet fisk varje vecka har även kopplats till lägre risk att insjukna i ledgångsreumatism. Mekanismerna som ligger bakom detta är dock inte helt klara, men till exempel har fleromättat fett antiinflammatoriska egenskaper och D-vitamin har flera immunologiska effekter. Studier har visat att de som följde dessa kostråd gick ner i vikt, och nya data tyder på att överviktiga patienter med ledgångsreumatism har högre sjukdomsaktivitet på sikt. Det är alltså minst lika viktigt för patienter med ledgångsreumatism som befolkningen i övrigt att äta rikligt med grönsaker och fisk och vara normalviktig, men vad gäller viktnedgång bör påpekas att undernäring och låg muskelmassa är ogynnsam, och träning är viktig för alla.

/ Saedis Saevarsdottir, läkare och forskare i reumatologi

Hur hänger sköldkörtelsjukdom och reumatism ihop?

Fråga: Många med reumatisk sjukdom har en hypotyreos i grunden. Vilken roll spelar hypotyreosbehandlingen för utbrott av reumatiska sjukdomar? / Anki

Svar: Såväl hypotyreos och hypertyreos (under- respektive överfunktion av sköldkörteln) som reumatism orsakas i de flesta fallen av autoimmun sjukdom, där det egna immunförsvaret av misstag angriper kroppen. Dessa sjukdomar är till stor del ärftliga och kan utlösas av negativ påverkan på immunsystemet, till exempel svår stress. Man har identifierat flera immunreglerande gener som har betydelse för uppkomsten av autoimmun sköldkörtelsjukdom, men även för ledgångsreumatism. Studier från England visar att risken är större hos personer med autoimmun sköldkörtelsjukdom (samt deras föräldrar) att få andra autoimmuna sjukdomar, bland annat ledgångsreumatism, SLE, celiaki, Sjögrens syndrom och vitiligo, än hos normalbefolkningen. Tiden är en joker i spelet. Ju längre man lever ju större är risken att utveckla annan autoimmunitet. Ingenting tyder på att behandlingen som sådan av hypo- eller hypertyreos skulle öka eller minska risken för utbrott av reumatisk sjukdom.

/ Ove Törring, överläkare och docent i endokrinologi