Tidslinjen: Djurförsök
Djur har sedan länge använts i forskning. Och det är inte utan skäl: 91 av 105 Nobelpris i fysiologi eller medicin har gått till upptäckter som gjorts tack vare djurförsök.
Sveriges sju djurförsöksetiska nämnder får årligen in tusentals ansökningar om forskningsstudier med försöksdjur, och de flesta godkänns. I Sverige måste alla som är inblandade i försöken först gå en försöksdjursutbildning där det bland annat diskuteras både om och varför människan har rätt att använda djur inom forskning.
Tidslinjen
350-tal f.kr. Aristoteles funderade. ”Eftersom människans inre är okänt måste vi titta på andra djur vars inre liknar människans”, ska de gamla grekerna ha sagt i samband med de allra tidigaste studierna på djur.
1651. Kycklingars utveckling kartlades. Forskning på kycklingembryon visade att komplexa strukturer successivt utvecklades från ett och samma anlag.
1796. Djur gav oss vacciner. Hundratals miljoner människor hann dö i smittkoppor innan det första vaccinet utvecklades, där djur användes vid produktionen. Edward Jenner sägs ha fått en aha-upplevelse då en mjölkpiga sa att hon inte kunde få smittkoppor då hon redan haft kokoppor. Preparatet döptes sedan till ”vaccin” efter det latinska namnet på ko – vacca.
1881. Bakteriernas patologi avslöjades. Genom studier på får kunde man bevisa att vissa sjukdomar, som till exempel mjältbrand, orsakas av mikroorganismer.
1891. Saliv gav insikt. Ivan Pavlov demonstrerade klassisk betingning med hjälp av hundar vilket ökade kunskapen om bland annat matsmältningssystemets funktion.
1916. Flugor slog igenom. Bananflugan kommer in i laboratorier världen över och blir överlägsna försöksdjur i forskningsgrenen genetik.
1922. Hundar testade insulinet först. När det första insulinet användes vid behandling av diabetespatienter hade det först prövats på hundar och visat god effekt.
1945. Gnagare fick premiärantibiotika. Nobelpriset i fysiologi eller medicin gick till upptäckarna av den första antibiotikan. Penicillin produceras av en speciell mögelsvamp och testades inledningsvis på möss. Idag används antibiotika för att rädda livet på miljontals djur och människor.
1996. Klonen Dolly föddes. Innan fåret Dolly trodde forskarna att cellens förmåga att utvecklas till olika celltyper var oåterkallelig. Nu visades att en redan utvecklad specialiserad cell kunde överföras till ett obefruktat ägg och bli ett helt nytt får.
2007. Möss får ökad betydelse. Forskarna bakom den första knock out-musen med modifierat DNA belönades med Nobelpriset i fysiologi och medicin. Med hjälp av dessa möss kunde man demonstrera hur genetiska förändringar kan orsaka sjukdom.
Framtidens utmaningar
Mål: Att helt undvika onödiga djurförsök
För att ett forskningsresultat ska anses etablerat måste det gå att upprepa samma experiment med samma resultat. Det innebär att förutsättningarna måste kunna standardiseras. När det gäller forskning med djurförsök är detta speciellt viktigt då djurens hälsostatus och stressnivå kan påverka resultaten. Djuren kan även reagera olika på omgivningsfaktorer som lukt eller ljus, vilket kan ha inverkan.
− För att öka reproducerbarheten av djurförsök har Karolinska Institutet inlett ett stort standardiseringsarbete. Tack vare detta kommer vi kunna minska antalet djur som används betydligt. Om alla följer samma standard innebär det färre variabler att utreda om något i försöket inte fungerar, säger Brun Ulfhake, professor vid Karolinska Institutet och före detta verksamhetschef för Komparativ medicin.
Runt om i Sverige finns även ett stort antal forskargrupper som jobbar med att hitta nya ersättningsmetoder till djurförsök, som till exempel tredimensionella cellodlingar.
− Forskningsområden som toxikologi, giftlära, har kunnat ersätta stora delar av sina djurförsök med alternativa metoder medan andra områden fortfarande kräver dessa försök. Men inom en snar framtid tror jag att vi kommer att se betydande framsteg då stort fokus just nu ligger på att hitta ersättningsmetoder.
Text: Frida Wennerholm, först publicerat i Medicinsk Vetenskap nr 3/2015. Uppdaterat i april 2019 och januari 2021.
Fakta
3R – Reduce, refine, replace
Uttrycket 3R, som står för reduce, refine, replace, innebär att man ska försöka minska antalet djur, förbättra teknikerna samt ersätta djurförsök med andra metoder.
”Ersätta” gamla metoder
Leverceller och livmoderceller är några av de celltyper människor kan donera till forskning. Cellerna odlas i laboratorier där bland annat läkemedelspåverkan studeras. På så vis kan man slippa vissa djurförsök.
”Förfina” befintliga metoder
Hur försöksdjuren behandlas under försöken kan förbättras ytterligare och det behövs mer forskning om hur man genom nya metoder kan undvika bland annat injektioner eller andra ingrepp på djuren.