KI-forskning räddar livet på barn världen över

En framgångssaga. Det kan man kalla utvecklingen av Curosurf, ett läkemedel för att behandla för tidigt födda barn. Tills idag har 3,2 miljoner barn behandlats och 600 000–800 000 nyfödda världen över har räddats till livet och sluppit komplikationer som orsakas av prematur, för tidigt födda barn.

Historien börjar på 1980-talet i ett laboratorium på Karolinska Institutet, då Tore Curstedt tillsammans med den nu avlidne professorn Bengt Robertson utvecklade den behandling som kommit att revolutionera neonatalvården.
– Vi var båda utbildade vid Karolinska Institutet. Bengt Robertsons specialitet var att mäta hur tillförsel av surfaktant, ett ytstpänningsnedsättande medel, påverkade överlevnaden hos för tidigt födda djur. Själv började jag med forskning inom fosfolipider, en typ av fetter. Genom att kombinera våra forskningsområden lyckades vi utveckla ett preparat som gick att använda på människor.
Tore Curstedt förklarar att hos för tidigt födda barn är lungorna outvecklade och saknar surfaktant. Detta sitter på lungblåsornas yta och består av proteiner och fosfolipider och bygger upp en tunn hinna på blåsornas insida. När lungorna mognar kommer produktionen igång av sig själv. Avsaknaden av surfaktant gör att lungblåsorna inte öppnar sig vid inandning och att de faller ihop vid utandning. Tillståndet är livshotande och kallas andnödssyndrom. Curosurf är ett medel som underlättar att lungblåsorna öppnar sig vid inandning och hindrar dem från att falla ihop vid utandning. Medlet utvinns ur grislungor och är döpt efter uppfinnarna CUrstedt-RObertson-SURFaktant.

– Vi började våra försök på kaninfoster. Så en dag 1983 ringde en läkare från St: Görans barnsjukhus och sade att man hade en mycket sjuk, för tidigt född flicka som inte skulle överleva. Skulle det vara möjligt att testa preparatet på honom? Vi tog naturligtvis en risk. Men pojken gick snabbt från att vara blåfärgad till att få rosiga kinder. Och han överlevde, berättar Tore Curstedt.
Nu sökte de bägge forskarna tillstånd och ytterligare bidrag för att kunna starta kliniska prövningar. I början av 1985 startades kliniska prövningar i flera europeiska länder.
– I ett nära samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset behandlade vi tusentals barn i prövningarna, säger Tore Curstedt.

I den första studien fick hälften av barnen surfaktant medan resten fick dåtidens konventionella behandling.

En kort tid in i studien var resultaten så slående att vi ansåg att det var oetiskt att inte behandla alla barn med surfaktant. 
– Samarbetet mellan grundforskningen och kliniken var den största framgångsfaktorn som gjorde att projektet blev så lyckat. 
Idag arbetar Tore Curstedt tillsammans med KI-forskaren Jan Johansson
med att ta fram surfaktant på konstgjord väg. – Vi har ett konstgjort material som har testats i England, Tyskland och Tjeckien och en större prövning har nyligen startats i USA. 

 

Länkar

Donation