Betydande upptäckter vid KI

This page in English

Idag ligger flera KI-forskare i den absoluta framkanten inom flera viktiga biomedicinska forskningsområden, exempelvis cellterapi, nya vacciner, LifeGene, cancer, hjärnans funktion, kärlsjukdomar, inflammatoriska sjukdomar och integrativ medicin. Upptäckterna nedan visar dock att forskare vid KI legat i framkanten även tidigare.

Sänkningsreaktionen

Robin Fåhraeus upptäcker 1915 sänkningsreaktionen, "sänkan", en numera klassisk och fortfarande använd metod att diagnostisera pågående sjukdomsprocesser i kroppen.

Mätinstrument för joniserad strålning

Rolf Sievert uppfinner under 1900-talets första hälft flera instrument för mätning och beräkning av den biologiska verkan av joniserande strålning, exempelvis vid cancerbehandling. Har fått den internationella mätenheten "sievert" uppkallad efter sig.

Renframställning av insulin

Erik Jorpes utvecklar vid slutet av 1920-talet en metod för renframställning av insulin och under 1930-talet en metod för renframställning av heparin, en substans som hindrar blod från att koagulera.

Fluorbehandling

Yngve Ericsson påvisar på 1960-talet fluorideringens stora betydelse för tandhälsan. Ett pionjärarbete som minskat hål i tänderna hos barn och ungdomar.

Punktionscytologin

Sixten Franzén utvecklar under 1950-talet punktionscytologin, att med hjälp av spruta och tunn nål (finnålsbiopsi) suga ut celler ur kroppens vävnader, s.k. cellprov eller cancerprov, en metod som fått stor internationell spridning. 

Seldingertekniken

Sven Ivar Seldinger uppfinner 1952 Seldinger-tekniken, en teknik för röntgenundersökning av blodkärl, som fortfarande används över hela världen.

Renframställning av myoglobin

Hugo Theorell var tillsammans med Arne Tiselius den första som använde elektrofores för rening av proteiner. Hugo Theorell renframställde också det för musklernas syresättning så viktiga myoglobinet. 1955 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin "för sina upptäckter rörande oxidationsenzymernas natur och verkningssätt".

Pacemakern

1958 opererade Åke Senning in världens första pacemaker på en människa. Pacemakern hade konstruerats av ingenjören Rune Elmqvist. Patienten överlevde sin läkare och hann förbruka hela 26 pacemakers under sin livstid. Följ i denna film med på en spännande resa bland forskare, upptäckter och uppfinningar. Åke Senning har även i hög grad medverkat vid utvecklingen av hjärt-lungmaskinen.

Kartläggning av näthinnan

Ragnar Granit får 1967 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för att ha kartlagt näthinnans funktion och nervcellers respons på ljusstimuli, färg och frekvens.

Strålkniven

Lars Leksell utvecklar och lanserar 1968 världens första strålkniv för behandling av tumörer i hjärnan.

Identifiering av noradrenalin

Ulf von Euler får 1970 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för identifieringen och kartläggningen av det sympatiska nervsystemets viktigaste signalsubstans, noradrenalin.

Mitokondriell medicin

Rolf Luft, internationellt erkänd diabetesforskare och grundare av svensk endokrinologi, identifierar tillsammans med medarbetare i början av 1960-talet den första sjukdomen som orsakas av en rubbning i en cellorganell, i detta fall mitokondrierna. Detta utgjorde det första steget i utvecklingen av ett helt nytt forskningsområde, mitokondriell medicin.

Upptäckten av prostaglandiner

Sune Bergström och Bengt Samuelsson får 1982 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av prostaglandiner, som bland annat spelar stor roll för kontroll av blodtryck och kärlaktiviteter.

HistoriaInnovation