Porträtt av professor Miia Kivipelto

This page in English

Miia Kivipelto - Professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Bild på Miia KivipeltoMiia Kivipelto föddes 1973 i Alajärvi, Finland. Hon läste medicin vid universitetet i Kuopio, blev leg läkare 1999, senare specialist i geriatrik. Hon började forska och disputerade 2002 i Kuopio på en avhandling om vaskulära riskfaktorer vid Alzheimers sjukdom. 2002-2005 gjorde Miia Kivipelto en post doc vid Karolinska Institutet, KI, och är därefter verksam vid KIs Alzheimercentrum, och vid Aging Research Center, ARC, sedan 2009 som bitr sektionschef. Är också bitr chef vid enheten för kliniska prövningar, Minnesmottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

2006 blev Miia Kivipelto docent i neuroepidemiologi och forskningsledare vid universitetet i Kuopio med stöd från bland annat Academy of Finland. 2010 blev hon universitetslektor vid KI. Hon har haft uppdrag för SBU och Socialstyrelsen.

Miia Kivipelto har tilldelats flera priser. 2009 fick hon Academy of Finland Award for Social Impact och 2011 Junior Chamber International Award som Outstanding Young Person, i Finland och i Världen.

Miia Kivipelto utnämndes den 1 oktober 2011 till professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Om forskningsämnet

Med allt fler äldre i befolkningen förväntas även demenssjukdomarna öka. Fortfarande saknas botande behandling. Befolkningsstudier med drygt 30 års uppföljning visar att det tycks vara möjligt att minska risken för demens senare i livet genom en rad förebyggande åtgärder. Bland annat gäller att redan i medelåldern uppmärksamma riskfaktorer som höga blodfetter, högt blodtryck samt att vara fysiskt aktiv. Tidig diagnostik och prevention utgör en viktig del av Miia Kivipeltos forskning.

"Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan"

Redan tidigt väcktes intresset - går det att förebygga demenssjukdomar? Och i så fall hur? Forskningsområdet var ännu ganska nytt, men Miia Kivipelto, då nybliven läkare och doktorand, insåg att här fanns mycket att tränga djupare i. Och det spåret har hon sedan följt.

- Det finns många studier som visar på olika faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, till exempel om man har höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt. Men då, på 90-talet, fanns nästan inga studier om motsvarande koppling till demenssjukdomar, om vi själva skulle kunna påverka risken att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Hennes forskning har nu visat att det går att påverka. Eller som hon brukar säga: det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan. De riskfaktorer som kan kopplas till hjärt-kärlsjukdomar har också en stark koppling till demenssjukdomar. Det handlar bland annat om vad vi äter och dricker, alkoholvanor och rökning. Faktorer som kan ha betydelse för utveckling av minnesstörningar och begynnande demens tjugo år senare. Också fysisk aktivitet har en starkt skyddande effekt. Risken att insjukna i Alzheimers halveras om man tränar tre gånger i veckan.

- Våra fynd är resultat av studien CAIDE (Cardiovascular Risk Factors, Aging and Incidence of Dementia). Den omfattar ett par tusen kvinnor och män som då studien startade var i medelåldern och som sedan följts i drygt 30 år, berättar Miia Kivipelto, nu huvudansvarig för studien. Andra komponenter vi undersöker är betydelsen av psykosociala sammanhang, inflammatorisk påverkan och olika ärftliga faktorer.

Ytterligare en konsekvens av CAIDE-studien är att det numera finns ett verktyg, en skala för riskuppskattning, med vars hjälp man kan räkna ut risken att drabbas av demens tjugo år senare och som börjat användas kliniskt. Den bygger på uppgifter om bland annat utbildning, kön, blodtryck, blodfetter, fysisk aktivitet och kroppsvikt. En motsvarande finns sedan tidigare för hjärt-kärlsjukdomar.

Väcker hopp

Att det faktiskt är möjligt att minska risken för att drabbas av minnesstörningar och demens känns hoppfullt, säger Miia Kivipelto, eftersom det fortfarande bara finns mediciner som bromsar, inte botar. Trots att det tagits fram en mängd olika preparat, gjorts vaccinförsök med mera.

- Men vi måste bli ännu bättre på att identifiera riskgrupper och vad vi kan göra för dem. Det handlar både om tidig diagnostik, bland annat med hjälp av nya markörer, om förebyggande åtgärder och behandling.

Det är nödvändigt, säger Miia Kivipelto, att ha ett brett tidsperspektiv om vi själva ska kunna påverka olika riskfaktorer och därmed agera förebyggande. Riskprofilen ser olika ut beroende på var i livet man befinner sig, om man är i medelåldern eller om man är 75 år och äldre.

Den forskning som Miia Kivipelto bedriver uppvisar stor bredd. Inriktningen är translationell vilket också utmärker hennes egen forskargrupp med ett femtontal medarbetare från olika länder och med yrken som läkare, sjuksköterska, nutritionist, kemist och psykolog.

Gruppen har många samarbetsprojekt, på både nationell och internationell nivå, ofta med tvärvetenskaplig profil. En uttalad strategi för att nå nya resultat är att skapa en plattform där forskare från olika områden kan mötas. Verksamheten är i huvudsak förlagd till sektionen för neurogeriatrik i Huddinge och till centrumbildningen Aging Research Center, ARC, som drivs i samarbete med Stockholms universitet. Forskarna har också ett nära utbyte med två forskningscentra i Finland.

Mer information

Till sektionen för Aging Research Center (ARC)

Till Sektionen för neurogeriatrik

Professor

Miia Kivipelto

Telefon: 08-585 801 36
Enhet: Sektionen för klinisk geriatrik
E-post: Miia.Kivipelto@ki.se

Professor