Porträtt av professor Mats Thorslund

This page in English

Mats Thorslund - Professor i socialgerontologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Mats Thorslund föddes 1945 i Stockholm. Han tog en fil kand vid Stockholms universitet 1968 och disputerade där 1975 på en avhandling om arbetsförmedlingens roll för olika grupper i samhället. 1974-1980 var Mats Thorslund avdelningsdirektör på Statistiska Centralbyrån. 1982 blev han docent i sociologi vid Stockholms universitet.

Åren 1980-1993 hade Mats Thorslund en forskartjänst vid avd för socialmedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala, bland annat med stöd från dåvarande MFR. 1993 utnämndes Mats Thorslund till professor i socialt arbete med särskild inriktning mot äldre människor vid Stockholms universitet och blev samtidigt forskningsledare vid Stockholms Äldrecentrum. Den nyinrättade professuren vid Karolinska Institutet i socialgerontologi hör till institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, men verksamheten är förlagd till Aging Research Center, ARC, som drivs gemensamt av KI och Stockholms universitet.

Mats Thorslund utnämndes den 1 juli 2003 som professor i socialgerontologi vid Karolinska Institutet.

Om forskningsämnet

Socialgerontologi handlar om hur individuella egenskaper och social miljö påverkar den förändringsprocess som åldrandet utgör. Inom socialgerontologin studeras också de äldres situation i sig. Socialgerontologi är en tvärvetenskap med breda kontaktytor mot många ämnesområden förutom sociologi - psykologi, socialt arbete, geriatrik, vårdvetenskap, etnologi, ekonomi med mera.

Stärkt forskning om klass och hälsa hos de äldsta

De allra äldsta är den åldersgrupp som ökar snabbast i befolkningen. Men hur ser deras villkor och behov ut? Hur mår de egentligen och vilken hjälp får de?
Professor Mats Thorslund har lett flera stora undersökningar kring äldre människors levnadsförhållanden och studerat hur samhället möter behoven hos olika grupper. Intresset för socialpolitiska frågor, vad det är som styr hur resurser fördelas och hur social klasstillhörighet är kopplad till sjuklighet och död, har löpt som en röd tråd genom hans forskning.

- Vi har tagit fram mängder av data, men de används inte som man skulle önska, säger Mats Thorslund. Det är också tydligt att det inte är behoven som styr utvecklingen av äldreomsorg och vård, utan ekonomin.

Enligt Mats Thorslund är de förändringar som görs för att möta äldres behov av vård och omsorg sällan baserade på seriösa analyser av hur behoven ser ut. Inte heller är det särskilt vanligt att det görs vetenskapliga utvärderingar av vilka konsekvenser olika vård- och omsorgsformer har.

Mats Thorslund är sociolog. Under sina år som forskare vid institutionen för socialmedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tog han initiativ till flera befolkningsstudier, bland annat i Sundsvall. I Sundsvallsstudien har undersökts, med tre års intervall, hur vårdtyngden hos äldre som tagits in på institution, från 1980 fram till 2002, förändrats över tid och hur befintliga resurser utnyttjats.

- Trots att gruppen äldre har blivit betydligt större är antalet platser inom särskilt boende detsamma. De flesta som tas in är dementa. Om utvecklingen fortsätter finns snart knappt något särskilt boende kvar för icke dementa. Det har gjort att vårdtyngden ökat kraftigt, detsamma gäller inom hemtjänst och hemsjukvård. Med tanke på åldersstrukturen i samhället behöver antalet platser på institution snarare öka än minska, säger Mats Thorslund.

"Fjärde åldern"

SWEOLD är ett forskningsprojekt som rör de allra äldsta i vårt samhälle, de som hör till vad som också brukar kallas "den fjärde åldern". I detta skede av livet har man tappat många av de funktioner som gäller bland annat syn, hörsel, rörlighet, minne och som gör att det blir allt svårare att klara sig själv.

- Vi ville göra en uppföljning av 1968 års levnadsnivåundersökning och som omfattade också de allra äldsta. I den ursprungliga undersökningen och vid de uppföljningar som gjordes 1974, 1981 och 1991 hade man begränsat åldersspannet till mellan15 och 75 år. I SWEOLD, som startade 1992, ville vi se hur situationen utvecklats för dem som 1968 var mellan 53 och 75 år, berättar Mats Thorslund.

563 personer var fortfarande i livet och de hade hunnit bli mellan 77 och 99 år gamla. De intervjuades, ibland med stöd av anhöriga. Ett viktigt syfte med undersökningen var att analysera personernas aktuella hälsa och levnadsvillkor i relation till olika faktorer tidigare i deras liv. Exempelvis socioekonomiska förhållanden, arbetsmiljö, socialt nätverk, medicinsk vård etcetera.

- Vi såg tydliga köns- och klasskillnader. Social klasstillhörighet korrelerar starkt med hälsa och funktionsförmåga också bland de allra äldsta. Sambanden var starkare bland män än bland kvinnor.

Överraskande resultat

Helt nyligen presenterades data från ytterligare en uppföljning som gjordes 2002. Resultaten från denna andra SWEOLD-undersökning är överraskande och går stick i stäv mot annan internationell forskning.

Den nya studien visar att hälsan hos de allra äldsta har försämrats, både för männen och kvinnorna. Det gäller både hur den gamle själv uppfattar sin hälsa och vad som framkommit genom olika test.

Enligt Mats Thorslund kan de avvikande resultaten vara en effekt av det sensationellt låga bortfallet i undersökningen. Andra studier har genom sina stora bortfall inte varit representativa.

- Vi lade ner ett mycket stort arbete på just den delen. I de fall vi inte kunde intervjua personen själv tog vi hjälp av anhöriga, närstående eller personal, som kände den gamle väl.

Socialgerontologisk forskning kring de allra äldsta är ett relativt nytt område och professuren i socialgerontologi är den första i sitt slag i landet. 1999 ledde Mats Thorslund en arbetsgrupp, på uppdrag av regeringen, som lade fram olika förslag om hur äldreforskningen skulle kunna stärkas. Det resulterade bland annat i de två nya institut för forskning och forskarutbildning, som inrättats i Stockholm och i Linköping.

Mats Thorslund kommer att ägna en del av sin fortsatta forskning åt att utvärdera äldreomsorgssystemet på olika plan, både lokalt, nationellt och internationellt. Han ser också fram mot ett mångvetenskapligt samarbete mellan läkare, psykologer, sociologer och andra för att bland annat få svar på frågor som varför kvinnor lever längre än män  trots att kvinnor är sjukare än män och varför männens livslängd nu ökar trots att de äldsta männen verkar vara sjukare än tidigare.

Mer information

Till sektionen för Aging Research Center (ARC)

Anknuten

Mats Thorslund

Enhet: ARC (Aging Research Center)
E-post: Mats.Thorslund@ki.se

Professor