Konsekvenser av nedsatt kognitiv funktion i dagliga aktiviteter efter stroke

Det finns begränsad kunskap om konsekvenser av kognitiva funktionsnedsättningar i dagliga aktiviteter efter stroke samt om hur man inom rehabilitering på olika sätt kan understödja funktion och delaktighet i dagliga aktiviteter. Projektet består av ett flertal mindre projekt som studerar olika konsekvenser och aspekter av kognitiv funktionsnedsättning i dagliga aktiviteter efter stroke. Tidigare studier belyste olika aspekter av fenomenet unilateralt neglekt och nedsatt medvetenhet av egna aktivitetsbegränsningar. I pågående studier har vi gått vidare med att identifiera hur personer med nedsatt kognitiv funktion upplever sina dagliga aktiviteter i olika miljöer och hur aktiviteter och miljöer kan användas terapeutiskt. Ett delprojekt studerar särskilt förmågan att köra bil efter stroke och ett annat projekt identifierar relationen mellan medvetenhet om aktivitetsförmåga och förmåga att utföra aktiviteter hos en grupp äldre personer med stroke.

Syften

1) Att identifiera konsekvenser av kognitiv funktionsnedsättning i dagliga aktiviteter efter stroke,

2) Att utveckla undersökningsinstrument som identifierar konsekvenser av kognitiv funktionsnedsättning i dagliga aktiviteter,

3) Att identifiera hur aktiviteter och miljöer kan användas terapeutiskt för personer med kognitiv funktionsnedsättning,

4) Att utveckla och utvärdera intervention som fokuserar på lärande och ökad funktion i dagliga livets aktiviteter.

Metoder

I detta projekt används olika designs och metoder. I ett flertal studier används en fenomenologisk metod (EPP-metoden) för att beskriva den levda erfarenheten av nedsatt kognitiv funktion i dagliga aktiviteter. Andra studier syftar till att utveckla nya undersökningsinstrument såsom Baking Tray Task (neglekt test),

P-Drive (förmåga att köra bil) och Assessment of Awareness of Disability. I ett par studier har vi även utvärderat intervention i dagliga aktiviteter.

Långsiktiga mål

Att utveckla en förståelse för hur personer med kognitiva nedsättningar efter stroke upplever och hanterar vardagen samt att utveckla evidensbaserade metoder för undersökning och intervention som kan användas inom hjärnskaderehabilitering.

Projektledare

Kerstin Tham, professor, universitetslektor

Samarbetare

Kurt Johansson, med.dr. Trafikmedicinska enheten, KI;

Gunnar Karlsson, Professor, Stockholms universitet;

Gary Kielhofner, Professor, University of Illinois, Chicago;

Anders Kottorp, med.dr, KI.

Finansiering

Vårdalsstiftelsen, Stockholms Läns Landsting, Centrum för Vårdvetenskap, Nationella forskarskolan i vård och omsorg

Publikationer

Robertson, I., Tegnér, R., Tham, K., Lo, A., & Nimmo-Smith, I. (1995). Sustained Attention Training in Unilateral Neglect. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 17, 416-430.

Tham, K., & Tegnér, R. (1996). The baking tray task. A test of spatial neglect. Neuropsychological Rehabilitation, 6, 19-25.

Tham, K., & Borell, L. (1996). Motivation for training. A case study of four

persons with unilateral neglect. Occupational Therapy in Health Care, 10, 65-79.

Tham, K., & Tegnér, R. (1997). Video Feedback in Rehabilitation of patients with Unilateral Neglect . Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 78, 410- 413.

Tham, K., Bernspang, B., & Fisher, A. (1999). Development of Assessment of Awareness of Disability (AAD). The Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 6,184-190.

Tham, K., Borell., L., & Gustavsson, A. The discovery of disability: A phenomenological study of unilateral neglect. (2000). The American Journal of Occupational Therapy, 4, 398-406.

Tham, K., Ginsburg, E., Fisher, A.G., & Tegnér, R. (2001). Training to improve awareness of disability in clients with unilateral neglect. The American Journal of Occupational Therapy, 55, 46-54.

Tham, K., & Kielhofner, G. (2003). Impact of the social environment on occupational experience and performance among persons with unilateral neglect. American Journal of Occupational Therapy, 57, 403-412.

Lampinen, J., & Tham, K. (2003). Interaction with the physical environment in everyday occupation after stroke: a phenomenological study of visuospatial agnosia. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 10, 147-156.

Erikson, A., K., Karlsson, G., Söderström, M., Tham, K. (2004). A Training apartment with electronic aids of daily living: Lived experiences of persons with brain damage. American Journal of Occupational Therapy, 58, 261-271.

Patomella, A-H., Caneman, G., Kottorp, A., & Tham, K. (2004). Identifying Scale and Person Respons Validity of a new Assessment of Driving Ability, Scandinavian Journal of Occupational Therapy,11, 70-77.

Appelros, P., Karlsson, G., Thorwalls, A., Tham, K., & Nydevik, I. (2004). Unilateral neglect: Further validation of the baking tray task. Journal of Rehabilitation Medicine, 258-261.

Patomella, A-H, Tham, K., Kottorp, A (2006). P-drive - an assessment of driving performance after stroke. Journal of Rehabilitation Medicine, 38: 273-279.

Erikson, A, Karlsson, G., Borell, L. & Tham, K. (in press). The lived experience of memory impairment in daily occupation after acquired brain injury  One year of rehabilitation. OTJR: Occupation, Pariticipation and Health.

Boman, I-L. Tham, K. Granqvist, A. Bartfai, A. Hemmingsson (accepted). Using Electronic Aids to Daily Living after Acquired Brain Injury: A study of the learning process and the usability. (Disability and Rehabilitation: Assistive Technology

Ekstam, L., Kottorp, A., & Tham (submitted). The relationship between awareness of disability and occupational performance during the first year subsequent to stroke.

Patomella, A-H., Kottorp, A., & Tham, K. (submitted). Exploration of awareness of driving ability after stroke.