Endokrin kirurgi

This page in English

Endokrin- och sarkomsektionen på Karolinska behandlar varje år, i ett multidisciplinärt samarbete, över tusen patienter med sarkom och tumörer och/eller funktionella rubbningar i endokrina organ. Det gör oss till Nordens största endokrinkirurgiska klinik.

Vår forskning är i hög grad translationell och omfattar epidemiologiska studier, kvalitetsregisterstudier och molekylärbiologisk laboratorieforskning. Målet att identifiera nya angreppspunkter för diagnostisering, behandling och uppföljning. På basen av stort patientunderlag och omfattande kvalitetsregistrering, kan vi idag utvärdera resultat av behandling med betydelse för utfallet och välja ut nyckelfaktorer som är påverkbara och mätbara och som kan ligga till grund för förbättringsarbete med patientrelaterad nytta i fokus.

Forskargruppsledare

Professor/överläkare

Jan Zedenius

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Jan.Zedenius@ki.se

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Karolinska Institutet
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, P9:03
171 76 Stockholm

Medlemmar i gruppen

Docent

Robert Bränström

Telefon: 08-517 762 67
Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Robert.Branstrom@ki.se

Anknuten

Martin Bäckdahl

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Martin.Backdahl@ki.se

Doktorand

Robin Fröbom

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: robin.frobom@ki.se

Anknuten

Rebecka Hallbeck

Telefon: 725836757
Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: rebecka.hallbeck@ki.se

Professor emeritus

Bertil Hamberger

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Bertil.Hamberger@ki.se

Doktorand

Christel Hedman

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: christel.hedman@ki.se

Anknuten

Catharina Ihre Lundgren

Telefon: 070-605 16 31
Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Cia.Ihre-Lundgren@ki.se

Doktorand

Fredrik Karlsson

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: fredrik.karlsson@ki.se

Docent

Magnus Kjellman

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Magnus.Kjellman@ki.se

Doktorand

Anna Koman

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: anna.koman@ki.se

Administratör

Chatrin Lindahl

Telefon: 08-517 799 10
Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Chatrin.Lindahl@ki.se

Forskare

Inga-Lena Nilsson

Telefon: 08-517 731 11
Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Inga-Lena.Nilsson@ki.se

Anknuten

Sophie Norenstedt

Telefon: 08-587 017 43
Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: sophie.naffah.norenstedt@ki.se

Anknuten

Jörgen Nordenström

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Jorgen.Nordenstrom@ki.se

Anknuten

Ivan Shabo

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: ivan.shabo@ki.se

Anknuten

Göran Wallin

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Goran.Wallin@ki.se

Doktorand

Maximilian Zoltek

Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: maximilian.zoltek@ki.se

Anknuten

Jan Åhlén

Telefon: 08-517 724 77
Enhet: Endokrin kirurgi
E-post: Jan.Ahlen@ki.se

Sarkom

Sarkom är sällsynta solida tumörer som kan uppstå var som helst i kroppens mjuk- och stödjevävnad. Morfologiskt bildar dessa mer än 50 olika histopatologiska subgrupper. Vi studerar de olika sarkom som förekommer i buk och retroperitoneum. I mag-tarmkanalen är gastrointestinal stromacellstumör (GIST) den dominerande sarkomtypen. Incidensen beräknas till 15 fall per miljon invånare och år. GIST anses utgå ifrån stamceller som under normala betingelser differentieras till Cajals interstitiella celler. Mutationer i KIT utgör en tidig händelse vid utvecklingen av GIST. Tyreosinkinasblockare, t ex Imatinib mesylat, blockerar effektivt KIT och har ofta en dramatisk effekt vid behandling av GIST med momentan nedgång i metabol aktivitet och tumörregress. GIST-celler innehåller sekretionsgranula och uttrycker ett flertal proteiner som är involverade i sekretionsmekanismer, alltså finns förutsättningar för att GIST utsöndrar olika substanser. Målet med studierna är att i en förlängning identifiera nya angreppspunkter för behandling, monitorering och uppföljning.

Epidemiologi

Robert Bränström, Fredrik Karlsson (doktorand), Inga-Lena Nilsson, Jan Zedenius, Jan Åhlen i samarbete med Klinisk Epidemiologi

  • Incidens och överlevnad i svensk befolkning
  • Synkrona och metakrona tumörer
  • Koppling till tidigare onkologisk behandling
  • Familjära former

Tumörbiologi, fysiologi och sekretion

Robert Bränström (PI) ; Erik Berglund, Robin Fröbom (doktorand), Fredrik Karlsson (doktorand) Jan Zedenius, Jan Åhlen

Signalvägar och exocytosmekanismer i GIST samt den kliniska relevansen av förmodade secernerade substanser(proteomik)

  • Sekretion på cellnivå
  • Intracellulära signalvägar, styrning och betydelse i tumörutveckling
  • Identifiera nya angreppspunkter för behandling av GIST

Resistensutveckling för imatinib och andra tyrosinkinashämmare

  • Betydelse av non-coding-RNA - bidrar till resistensutveckling?
  • Kan minskad intracellulär imatinib-koncentration bidra till resistensutveckling?

Kliniska studier/läkemedelsstudier

Robert Bränström (PI) ; Erik Berglund, Robin Fröbom (doktorand), Fredrik Karlsson (doktorand), Inga-Lena Nilsson, Jan Zedenius, Jan Åhlen

Prognostiska faktorer

  • Vilken betydelse har tumörens invasiva egenskaper och relation till kirurgisk marginal?
  • Individualiserad uppföljning baserat på prognostiska faktorer
  • Biomarkörer
  • Är plasmakoncentrationen av tyrosinkinashämmare relaterad till sjukdomsförlopp?
  • Kan preoperativ strålning förbättra prognosen för sarkom (randomiserad multicenterstudie)

Tyreoidea

Tyreoideacancer är den vanligaste endokrina cancern; incidensen i Sverige är c.a 7/100000 för kvinnor och 3/100 000 för män. Målet med våra studier är att identifiera faktorer som kan öka möjligheten till individualiserad tumörbehandling.  De vanligaste formerna av tyreoideacancer, papillär och follikulär, vilka sammanfattas under diagnosen differentierad tyreoideacancer, har mycket god prognos men 10% dör av sjukdomen. Vi studerar tumörutveckling med inriktning på prognostiska faktorer i första hand. I epidemiologiska studier analyseras riskfaktorer av betydelse för återfall och död i sjukdom samt effekter avseende hälsorelaterad livskvalitet. De molekylärgenetiska studierna omfattar studier på DNA- och gentranskriptionsnivå samt proteomik. Våra studier omfattar även andra former av tyreoideacancer och kirurgisk behandling av funktionella rubbningar i tyreoidea. På basen av stort patientunderlag har vi goda möjligheter att i prospektiva studier analysera patientnytta och i vårt kvalitetsregister välja ut nyckelfaktorer som är påverkbara och mätbara med målet att tidigt implementera forskningsresultat i klinisk praxis.

Epidemiologi, livskvalitet  

Catharina Ihre Lundgren(PI),  Christel Hedman, Inga-Lena Nilsson, Eva Reihnér, Jan Zedenius

Hälsorelaterad livskvalitet vid differentierad (papillär och follikulär) tyreoideacancer, enkätstudier (SF36 och studiespecifikt formulär) och djupintervjuer

  • patienter diagnostiserade för 15 år sedan, nationell tvärsnittsstudie
  • i anslutning till diagnos av follikulär neoplasi och differentierad cancer
  • prospektiv studie av differentierad tyreoideacancer, 1- och 3 årsuppföljning

Incidens, orsaker och konsekvenser av oväntade fynd av sköldkörtelcancer hos patienter som behandlats kirurgiskt för benign sköldkörtelsjukdom

Inverkan av tyroxinsuppression på risk för hjärt- hjärtkärlsjukdom och osteoporos

Hypertyreos – komplikationsrisker i relation till följsamhet till ”best practise”

Tumörbiologi kopplat till klinik och prognos  

Jan Zedenius (PI) Inga-Lena Nilsson, Eva Reihnér

Follikulär neoplasi– identifiering av kliniska, cytologiska och bilddiagnostiska faktorer som predikterar hög risk för cancer

Follikulär tyreoideacancer. Mutationer i TERT-genens promotor och dess betydelse för prognos.

Medullär tyreoideacancer, mekanismer för tumörutveckling, prognostiska faktorer

  • proteomikstudier
  • telomerasaktivitet

Papillär tyreoideacancer, differentialdiagnostiska metoder och prognostik, betydelse av BRAF-mutation för differentialdiagnostik mellan cystiska tumörer

Klinisk studie

Anaplastisk tyreoideacancer. Hel-genomstudier för att identifiera tumördrivande genetiska händelser och sådana som leder till fjärrmetastaser. Ny immunterapi med aktiverade NK-celler, på väg mot Fas II. 

Samarbeten: CMM, Onk-Pat, CCK, Klinisk Epidemiologi, SciLifeLabs (KI)

Paratyreoidea

Primär hyperparatyreoidism (pHPT) är en folksjukdom som oftare drabbar kvinnor än män och prevalensen ökar med stigande ålder. Vid populationsbaserad screening diagnostiserades primär hyperparatyreoidism hos 3,4 % av postmenopausala kvinnor i Sverige. Sjukdomen orsakas av förhöjd utsöndring av parathormon, vilket leder till förhöjd koncentration av kalcium i blodet, och är ofta kopplad till D-vitaminbrist. Orsaken till pHPT är vanligen en benign tumör, paratyreoidea-adenom. Vissa cancerformer är överrepresenterade vid pHPT. På sikt medför obehandlad pHPT ökad risk för njurinsufficiens, benskörhet och hjärtkärlsjukdom. Patienter med pHPT har sällan sjukdomsspecifika symptom men pykiska symptom och kognitiv svikt är överrepresenterade liksom riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Idag saknar vi metoder för att för den enskilde patienten förutsäga om dessa symptom och riskfaktorer försvinner efter operation. Målet med vår forskning är att bidra till att eliminera kunskapsluckor, så att tydliga behandlingsindikationer kan etableras för samtliga patienter med pHPT. Genom epidemiologiska studier söker vi identifiera orsaker och riskfaktorer. I in-vitrostudier analyseras regleringsmekanismer för PTH-frisättning i paratyreoideaadenom och normalvävnad med målsättning att på lång sikt finna vägar för att korrigera den rubbade frisättningsmekanismen hos patologiska celler.  Vidare vill vi utveckla metodik för lokalisering av paratyreoidea-adenom och operationsteknik.  På basen av stort patientunderlag har vi goda möjligheter att i prospektiva studier analysera patientnytta och i vårt kvalitetsregister välja ut nyckelfaktorer som är påverkbara och mätbara med målet att tidigt implementera forskningsresultat i klinisk praxis.

Epidemiologi

Inga-Lena Nilsson (PI), Sophie Norenstedt, Jan Zedenius

  • Förekomst av familjär anhopning av pHPT
  • Koppling till annan tumörsjukdom

Tumörbiologi, fysiologi och sekretion

Robert Bränström (PI), Inga-Lena Nilsson

  • Betydelsen av östrogenreceptorer
  • Proteinuttryck, mekanismer för tumörutveckling och signalvägar
  • Identifiering av nya sjukdomsgener
  • Faktorer som påverkar och styr PTH-frisättning på cell-nivå
  • Fysiologiska skillnader mellan adenom och normal paratyreoideavävnad

Kliniska studier/läkemedelsstudier

Inga-Lena Nilsson (PI), Sophie Norenstedt, Jörgen Nordenström, Jan Zedenius, Viveca Åberg

  • Kardiovaskulära riskfaktorer, insulinresistens
  • Neuropsykiatriska symptom, hälsorelaterad livskvalitet
  • Kortvarig calcimimetika-behandling i diagnostiskt syfte för att utvärdera förväntade effekter av kirurgi och underlätta behandlingsbeslut
  • D-vitaminbehandling – prospektiv randomiserad studie
  • SIPH-studien, randomiserad multicenterstudie operation/uppföljning

Metodutveckling

Inga-Lena Nilsson, samarbetsprojekt med Diagnostisk Radiologi, doktorand Patricia Sandqvist

Utveckling av förfinade metoder för preoperativ lokaliseringsteknik och härtill anpassad opertationsteknik, så att operationen kan genomföras med ett så litet och smidigt kirurgiskt ingrepp som möjligt

Samarbeten: Onk-Pat, Cancer Centrum Karolinska (CCK), Endokrin, Klinisk Epidemiologi, Fyslab, SciLifeLabs (KI), Anders Sundin, UAS

Neuroendokrina tumörer

Forskningen syftar här till att identifiera prognostiska faktorer som kan utnyttjas i förbättringsarbete för att förbättra diagnostik, individualisera behandling och uppföljning samt utveckla operationsmetodik där även ergonomi för operatör och övrig personal prioriteras. I epidemiologiska studier analyseras riskfaktorer för sjukdom, återfall och överlevnad. Molekylärgenetiska studierna omfattar studier på DNA- och gentranskriptionsnivå samt proteomik samt studier av läkemedels effekt på tumörceller.

Epidemiologi

Catharina Ihre Lundgren i samarbete med Uppsala Akademiska (UAS)

”Nested case control study. Patienter som avlidit av sin tumör jämförs med kontrollpersoner, matchade får ålder, kön och diagnos, som överlevt sjukdomen. Del i avhandlingsarbete med doktorand från UAS.

Tumörbiologi kopplat till klinik och prognos

Magnus Kjellman (PI), Jan Zedenius

Proteomikstudier

  • Multicenterstudie (PI: MK). tumörmarkörer i serum för diagnostik, responsprediktivitet och prognostik. Serum från 18 centra i Norden insamlas och lagras i KI biobank
  • Proteinuttryck i serum extraherat nära NET tumörer jämfört med perifert
  • Proteinuttryck i tumörer från patienter med eller utan levermetastaser jämförs
  • Studie av specifika läkemedels effekt på proteinuttryck och cellproliferation

Metyleringsstudier på tumörvävnad

Kirurgisk teknik, metodutveckling

Magnus Kjellman

  • Simulatorstudie, robotkirurgi på djur, återföringens betydelse för inlärning
  • Robotassisterad kirurgi jämfört med öppen kirurgi på pankreastumörer och premaligna cystor – implementeringsstudie; simulatorträning - klinik, vårdtider och hälsoekonomi
  • Ergonomi, optimering av kirurgers ergonomi; laparoskopisk kirurgi och robotkirurgi

Samarbeten: CMM, Onk-Pat, CCK, SciLifeLabs (KI), Uppsala Akademiska (UAS), NET-centra i Norden (multicenterstudie), Läkemedelsindustrin

Binjurar

Binjuretumörer är vanliga. Binjurarna ansvarar för sekretion av livsviktiga hormoner; såväl ökad som minskad produktion av dessa hormoner får allvarliga konsekvenser. Överproduktion kan förklaras av tumör eller funktionell rubbning, vilket påverkar strategin för behandling och uppföljning.  Få är maligna men differentialdiagnostiken är svår. Det är inte alltid möjligt att genom histopatologisk undersökning differentiera malign från benign tumör. Här studeras samband mellan molekylär, genetisk och klinisk fenotyp, betydelse av mutationer i tumörer för sjukdomsrisk på individnivå och i familjer. Målet är att identifiera diagnostiska och prognostiska faktorer som kan utnyttjas i diagnostik, behandling och uppföljning. På sikt kan man tänka sig att blodprov eller radiologisk diagnostik kan särskilja binjuretumörer med sämre prognos. Vår forskning inriktas även på utveckling av högteknologisk kirurgisk behandling som startar med simulatorträning.  Robotassisterad binjuretumörkirurgi utvärderas mot laparoskopisk och öppen kirurgi. Patientnytta, vårdtider och hälsoekonomiska aspekter analyseras liksom möjligheter att optimera ergonomin för kirurger och övrig operationspersonal i.s.m kirurgiska ingrepp.

Binjuretumörer och funktionella rubbningar, koppling till klinik och prognos

Bertil Hamberger

  • Primär aldosteronism, förbättrad diagnostik möjliggör differentierad uppföljning. Utveckling av nya metoder för att differentiera mellan adenom och hyperplasi
  • Genetisk bakgrund till binjuretumörer, samband mellan molekylär, genetisk och klinisk fenotyp
  • Betydelse av mutationer i tumörer för sjukdomsrisk på individnivå och i familjer

Genetiska och molekylära mekanismer bakom utvecklandet av tumörer i binjuren

Martin Bäckdahl (PI), Jan Zedenius

Vår grupp har under flera år studerat den epigenetiska profilen i feokromocytom och paragangliom, och har tidigare upptäckt hög promotermetylering i t ex tumörsupressorn P16 vilket visade sig vara starkt associerat med malignt beteende samt med SDHB-mutation i paragangliom. Vi har därefter med ett stort tumörmaterial kunnat påvisa epigenetisk profil som potentiell malignitetsmarkör för vissa tumörtyper.

I sporadiska binjuremärgstumörer har man tidigare kunnat avslöja mutation i specifik gen i ca 25 % av alla fall och frågor har länge kretsat kring orsak gällande de övriga. Vi har, med hjälp av avancerad sekvenseringsteknik genomfört en studie där vi delvis kommer kunna besvara denna frågeställning, vilket direkt kan komma att få positiva konsekvenser för patienter med beskriven tumörsjukdom.

Vidare har vi samarbete med ett stort universitet i USA där vi studerar genetiken i hela tumörmaterialet med hjälp av helgenomssekvensering (next generation sequencing). Med resultatet från dessa studier kommer vi direkt att kunna gå vidare med proteinstudier och förhoppningsvis kunna hitta enkla och kliniskt användbara markörer för diagnostik som kommer till direkt användning och gynnar patienter som lider av feokromocytom.

Korrelationer mellan molekylär fenotyp, maligna egenskaper, genotyp och epigenetisk fenotyp i en stor och välkaraktäriserad tumörkohort kommer att fortskrida. Vidare forskning kring biomarkörer kommer ske, där högintressanta kandidatgener/proteiner kommer att utvärderas extensivt med pyrosekvensering respektive immunhistokemi.

Kirurgisk teknik, metodutveckling

Magnus Kjellman

  • Robotassisterad 3-dimensionell laparaskopisk adrenalektomi förbättrar de kirurgiska dissektionsmomenten jämfört med 2-dimensionell laparoskopisk adrenalektomi.
  • Simulatorträningmodell för robotkirurgi kan användas som instrument för att optimera operatörens tekniska färdighet innan operationer utförs på patienter.
  • 3-dimensionell bild kopplad till ultraljudsbild förbättrar identifieringen av binjuretumör vid operation på fettrik retroperotoneal vävnad.
  • Robotassisterad kryobehandling av binjuretumörer kan fungera som alternativ till adrenalektomi vid Conn sjukdom.

Samarbeten: Onk-Pat, CCK, SciLifeLabs (KI), Södersjukhuset

Publikationer

Kirurgi