Schizofrenidagen 15 maj 2017

Den 15 maj 2017 hölls en halvdag med populärvetenskapliga föreläsningar om forskning kring psykossjukdom i Karolinska Institutets aula. Vi vände oss till alla intresserade - patienter, anhöriga, vårdpersonal, forskare och allmänheten och det var drygt 320 personer som deltog. Programmet började med en utställning om psykossjukdom, Svenska schizofrenistudien S3 och Riksförbundet Hjärnkoll. Stort tack till alla som deltog på Schizofrenidagen 2017!

Målsättningen är att detta ska bli ett återkommande arrangemang och ni får gärna höra av er med synpunkter på årets dag och förslag på intressanta ämnen att ta upp nästa gång.

Alla föreläsningar filmades och dessa filmer kommer göras tillgängliga inom kort. Vi kommer att informera här på sidan när det är klart.

S3-konferens

Program 2017

13.15-13.20 • Introduktion: Välkommen till Schizofrenidagen!

Moderator: Emma Frans, postdoc, vetenskapsskribent i Svenska Dagbladet
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet

13.20-13.50 • Genetiska riskfaktorer för schizofreni • Svenska schizofrenistudien S3
Patrick Sullivan, professor, psykiatriker
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet

13.50-14.10 • Migrations- och stressfaktorer och risk för schizofreni
Christina Dalman, professor, överläkare i socialmedicin
Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet

14.10-14.30 • Inflammation och schizofreni
Håkan Karlsson, docent
Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet

14.30-15.00 • Kaffepaus

15.00-15.20 • Kvalitetsregistret PsykosR • App-baserad behandling
Rickard Färdig, PhD, psykolog
Statistikansvarig PsykosR

15.20-15.40 • Från hudcell till nervcell - omprogrammerade stamceller för studier av psykiatrisk sjukdom
Anna Falk, docent
Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet

15.40-16.00 • Kreativitet och psykisk sjukdom
Simon Kyaga, PhD, överläkare i psykiatri
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet

16.00-17.00 • Frågestund • Mingel

Hitta hit

Aula Medica ligger på Nobels väg 6 i Solna. Den närmaste T-banestationen är S:t Eriksplan. Från S:t Eriksplans T-bana (uppgång mot Torsplan) kan du antingen ta en ca 15 minuters promenad till Aula Medica, alternativt ta buss 3, 77, 67 eller 73 mot Karolinska Sjukhuset och gå av vid hållplats Karolinska Institutet östra.
Aula Medica på kartan
Karta över vägen från St Eriksplan till Aula Medica.

Kontakt

Om du har frågor om dagen eller vill ha kontakt med någon av oss som arrangerar Schizofrenidagen går det bra att ringa eller maila någon av oss. Notera att professor Patrick Sullivan bara talar engelska.

Projektledare

Anna Kähler

Telefon: 08-524 852 59
E-post: anna.kahler@ki.se

Professor

Patrick Sullivan

Telefon: 08-524 823 26
E-post: patrick.sullivan@ki.se

Mer om arrangörerna

Vi som anordnar den här dagen arbetar på Karolinska Institutet med "S3 - Svenska schizofreni-studien", en stor genetisk studie av psykossjukdom vars syfte är att försöka identifiera genetiska och miljömässiga faktorer som kan bidra till utvecklandet av psykossjukdom och att kartlägga hur dessa samverkar.

Mer om talarna 2017

Patrick Sullivan: Genetiska riskfaktorer för schizofreni • Svenska schizofrenistudien S3

Schizofreni är en komplex sjukdom med en viktig underliggande genetisk komponent, som tillsammans med andra riskfaktorer bidrar till ökad risk för sjukdom. Efter ett århundrade av osäkra framsteg och diskussion kring underliggande riskfaktorer för svåra psykiatriska sjukdomar, har vi nu ny kunskap om genetiska riskfaktorer. Vi har inkluderat 5.500 personer med schizofreni och 6.500 kontrollperoner i en stor befolkningsbaserad studie kallad den svenska schizofrenistudien - S3, som har gjort viktiga bidrag till identifieringen av nya genetiska riskfaktorer. För närvarande har vi påbörjat en ny inkludering av ytterligare personer med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom, som kommer att kontaktas via psykiatriska kliniker, psykosregistret, eller som själva kontaktar oss som arbetar med studien. Patrick Sullivan kommer att presentera den nuvarande kunskapen om genetiska riskfaktorer för schizofreni och även hur vi går vidare med forskningsresultaten i nya studier, med det framtida målet att bidra till ny och mer individualiserad behandling. Föredraget kommer att hållas på engelska, men själva presentationen som visas på bildskärm kommer att vara på svenska. Frågor till Patrick Sullivan kan ställas på svenska och frågor och svar kommer att översättas.

Christina Dalman: Migrations- och stressfaktorer och risk för schizofreni

Christina Dalman kommer berätta vad som är känt om migration som riskfaktor för psykos och hur dessa resultat kan tolkas utifrån ett perspektiv av livshändelser och stress. Hon kommer också berätta om kunskapsfronten vad gäller  övrig forskning om stress och livshändelser under såväl fosterliv, uppväxt och vuxenliv och risk för senare psykos.

Håkan Karlsson: Inflammation och schizofreni

Inflammation uppstår när kroppens integritet bryts av yttre eller inre hot, tex infektioner eller vävnadsskada.  Vi har väl utvecklade mekanismer som gör att den sk icke-adaptiva delen av vårt immunförsvar snabbt kan reagera på sådana hot. En sådan reaktion orkestreras av både celler och lösliga proteiner som cirkulerar i blodet. I sjukvården mäter man ofta ett av dessa proteiner, CRP, för att undersöka aktiviteten i det icke-adaptiva immunförsvaret vilket tolkas som tecken på en pågående inflammation. På senare år har en rad olika sjukdomstillstånd, även sådana som drabbar hjärnan kopplats till en pågående låg-gradig inflammation. Hos individer med schizofreni eller andra icke-affektiva psykossjudomar har forskare i flera studier rapporterat förhöjda nivåer av CRP och andra inflammatoriska signalproteiner i blodet. Håkan Karlsson kommer att presentera studier där hans forskargrupp försöker förstå när sådana förändringar uppträder hos patienter med schizofreni, hur de är kopplade till sjukdomsprocessen och vad det kan vara som ger upphov till dessa tecken på inflammation.

Rickard Färdig: Kvalitetsregistret PsykosR * App-baserad behandling

Syftet med det nationella kvalitetsregistret PsykosR är att få ett statistiskt underlag som speglar svenska förhållanden och möjliggör utvärdering och förbättring av hälso- och sjukvården. PsykosR stödjer även spridning och implementering av psykosociala insatser utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Presentationen beskriver ett projekt där metodstöd för ett psykosocialt behandlingsprogram, Illness Management and Recovery (IMR), utvecklats för iPad och sedermera implementerats i stora delar av landet.

Anna Falk: Från hudcell till nervcell - omprogrammerade stamceller för studier av psykiatrisk sjukdom

Anna Falks forskargrupp bygger cellmodeller av den mänskliga hjärnan med hjälp av den Nobelprisbelönade omprogrammeringstekniken (Nobelpriset i Medicin eller Fysiologi 2012 till John Gurdon och Shinya Yamanaka). Denna teknik gör det möjligt att ta till exempel en hudcell från en person och sedan i labbet backa cellen i utvecklingen (omprogrammera) till att bli som en embryonal stamcell. En embryonal stamcell finns i det mycket tidiga embryot (strax efter befruktningen) och har möjlighet att bli alla celltyper i hela kroppen. För att bygga en modell av hjärnan styrs sedan den omprogrammerade stamcellen till att bli hjärnceller. Dessa hjärnceller är exakta kopior av cellerna i hjärnan på den person forskarna fått hud från och de kan nu studera och experimentera på dessa hjärnceller. Innan omprogrammeringstekniken utvecklades gick det nästan inte att få tag i hjärnceller från människor och därmed kunde dessa inte studeras särskilt mycket. Nu kan ett oändligt antal hjärnceller från en persons hud produceras för studier av sjukdomar om personen till exempel är diagnostiserad med psykiatrisk sjukdom.

Simon Kyaga: Kreativitet och psykisk sjukdom

Efter att ha mött flera patienter med exceptionell kreativ begåvning blev psykiatrikern Simon Kyaga allt mer intresserad av den gamla myten om en nära relation mellan genialitet och galenskap. Simon Kyaga är överläkare i psykiatri och forskare på Karolinska Institutet. Han har bland annat forskat på sambandet mellan bipolaritet, schizofreni och kreativitet. Tillsammans med kollegor har han publicerat den hittills största studien på området. Den ger stöd för en ökad förekomst av psykos bland kreativa individer och deras släktingar. Han kommer att prata om kreativa människor lever med en skörhet för psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa