Neonatologi

This page in English

Newborn infant

 Några forskargrupper inom området:

Forskargrupp Forskargruppsledare
Skada och läkning i den växande hjärnan Klas Blomgren
CNS development (engelsk sida)  Thomas Ringstedt
Neonatal care (engelsk sida) Björn Westrup
Neonatal programming and epidemiology (engelsk sida) Mirielle Vanpée
Development of autonomic control (engelsk sida) Eric Herlenius
Infant sensory system and spectroscopy Marco Bartocci
Hjärnans utveckling hos barn som varit kritiskt sjuka som nyfödda Ulrika Ådén
Neonatal immunology and infection Giovanna Marchini
Neuroinflammation i den växande hjärnan Ronny Wickström

Två intressanta forskningsområden inom ämnesområdet:

Extremely Preterm Infants in Sweden Study

Om man skall födas mycket för tidigt så skall man göra det i Sverige sa en ledande engelsk barnprofessor nyligen. Påståendet är baserat på en nationell studie från vårt land i det amerikanska läkarförbundets tidskrift JAMA. I denna sk EXPRESS (Extremely Preterm Infants in Sweden Study) rapporterades om en sensationellt hög ettårsöverlevnad 70 %) av barn födda mer än tre månader för tidigt. De flesta barnen har hittills visat sig utvecklas relativt bra. Det är väl känt att dessa barn oftare kan få synproblem, rörelsehinder, koncentrations- och inlärningssvårigheter. Men det är ofta mycket önskade barn till föräldrar som kanske länge försökt få barn.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus hade hand om flest barn i denna studie. Där pågår nu också en intensiv forskning rörande hjärnans utveckling.. Med avbildningstekniker med magnetkamera kan man tidigt upptäcka avvikelser. Vi kan också med en unik metod registrera hjärnans spontana aktivitet, kanske dess undermedvetna inre monolog. Tidigare trodde vi att den nyfödda hjärnan var mer eller mindre blank, men i själva verket pågår där ett intensivt brus, som förbrukar hälften av allt blodsocker. Denna aktivitet är sannolikt betydelsefull för att forma hjärnans nervnätverk. Den nyfödda hjärnan kan liknas vid en djungel med nerver som går kors och tvärs. Den måste gallras och organiseras under barndomen, men denna process störs om barnet föds alltför tidigt och överstimuleras av miljön utanför livmodern. Genom att skydda hjärnan med mer livmoderlik vård (sk Nidcap) har det visat sig att barnen utvecklas bättre. Astrid Lindgrens Barnsjukhus har varit pionjärer både när det gäller denna vård och forskning om den för tidigt födda hjärnan. Stora utmaningar ligger nu framför oss för att förebygga komplikationer av för tidig födsel.

Att andas eller inte andas

Varje år föds det ett barn i Sverige, som inte kan andas automatiskt när det sover. Oftast upptäcks dessa barn vid födelsen och läggs i respirator. Det märkliga är att de i övrigt oftast är helt normala och att de också kan andas när de är vakna. Men så fort de somnar upphör andningen. Sjukdomen kallas för Undines förbannelse efter en medeltida myt, då sjöjungfrun Undines fästman straffades genom att bli fråntagen sin förmåga att andas automatiskt på grund av att han varit otrogen. Den stackars mannen måste hålla sig vaken för att kunna andas tills han inte orkade längre varvid han dog.

Att den automatiska andningen inte alltid fungerar är inte så ovanligt, särskilt hos för tidigt födda barn, som ofta glömmer bort att andas och får apnéer. Det kan också gälla lite äldre spädbarn, som dör i plötslig spädbarnsdöd. Genom forskning om barn med dessa tillstånd har vi fått en ökad kunskap om varför den automatiska andningen ibland klickar. Forskning rörande barn med Undines förbannelse har lett till att man kunnat identifiera vilka gener som styr andningen. Forskning på Karolinska har visat att apnéer hos för tidigt födda barn kan orsakas av ämnet adenosin, som bildas vid syrebrist. Intressant nog kan dess effekt blockeras med koffein, varför detta välkända ämne numera ges till för tidigt födda barn som glömmer att andas. Vi har också deltagit i en stor internationell studie (publicerad i den internationellt ledande tidkskriften New England Journal of Medicine) att barn som behandlats med koffein motsvarande några koppar espresso per dag utvecklas bättre än de som inte fått kaffe.

Om kaffe är bra för andningen så är nikotin dåligt. Barn till mammor som rökt under graviditeten riskerar att dö i plötslig spädbarnsdöd fem gånger oftare än om mamman inte rökt. Vi har nu visat nikotinet nedsätter barnets förmåga att komma igång igen om det glömmer att andas, vilket preseneratts som en forskningsnyhet bl a av BBC. Vi håller nu på att utreda hur barnet påverkas om mamman nyttjat snus under graviditet och amning.

Spädbarn särskilt för tidigt födda barn med infektioner kan också glömma bort att andas. I själva verket är andningsstopp ofta det första tecknet på att ett för tidigt födda barn har drabbats av en allmän infektion. Nyligen har forskning vid Astrid Lindgrens barnsjukhus (publicerat i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS) påvisat en möjlig mekanism. Det bildas nämligen sk cytokiner, som försvar mot infektionen. Men dessa ämnen kan också stoppa andningen.

Forskningen om varför vissa barn slutar andas fortsätter. Vi försöker finna nya metoder att identifiera dessa barn innan det händer och sätta in förebyggande behandling. Det är långt kvar innan vi kan besvara frågan om varför vi andas och ibland inte andas.

NeonatologiPediatrik