Vaccin skydd mot cancer

Antalet kvinnor som insjuknar i livmoderhalscancer, cervixcancer, har halverats de senaste decennierna tack vare gynekologisk cellprovtagning. Men fortfarande drabbas cirka 500 kvinnor årligen i Sverige. Med ett nytt förebyggande vaccin kan den siffran komma att reduceras väsentligt i framtiden.

Vaccinet riktar sig mot det virus, HPV (humant papillomvirus) som kan orsaka cancer. Professor Pär Sparén har ägnat en stor del av sin forskning åt cancerepidemiologi med tonvikt på just livmoderhalscancer. Han har byggt upp ett befolkningsbaserat forskningsregister som rör livmoderhalscancer och har också lagt grunden till ett nationellt kvalitetsregister för gynekologisk cellprovskontroll.

Redan i sin doktorsavhandling beskrev Pär Sparén utvecklingen under 1900-talet av prevention och behandling av cervixcancer - idag leder han flera stora studier om bland annat samband mellan virusinfektion och cancer och om attityder hos befolkningen om vaccination mot livmoderhalscancer. En av studierna gäller sambandet mellan HPV och förstadier till cervixcancer. I en annan studie tittar han på kopplingar mellan HPV och adenocarcinom, en ovanligare form av cervixcancer.

- Målet är att förstå varför vissa kvinnor bara får förstadier av cancer medan andra drabbas av invasiv cancer, som sprider sig i kroppen genom metastaser, säger Pär Sparén. Vi vill också utreda orsakssambanden mellan HPV och adenocarcinom i cervix.

I var och en av dessa studier ingår 500-1 000 fall och lika många kontroller. Man följerresultatet från de cellprovtagningar som gjorts under tiden från 25 år före cancerdiagnosen och tar ut virus-DNA från arkiverade cellprover. Också andra faktorer undersöks som kan tänkas påverka risken för cervixcancer. Exempelvis om kvinnan haft klamydia eller om en kraftig infektion med mycket virus påverkar utvecklingen av cancer.

Nytt förebyggande vaccin

De senaste månaderna har diskuterats om tiden är mogen för att starta ett landsomfattande vaccinationsprogram mot livmoderhalscancer. Det första vaccinet som introducerades för cirka ett år sedan riktar sig mot de två virusstammar, HPV 16 och 18, som förknippas med de flesta tumörerna. Det finns ett hundratal olika virusstammar varav tio-femton stycken kan kopplas till cancer. Vaccinet skyddar också mot HPV 6 och 11, som står för 90 procent av alla kondylom, könsvårtor. HPV är den absolut vanligaste sexuellt överförda infektionen.

- Innan man beslutar om ett nytt vaccinationsprogram bör man ta reda på effekterna både när det gäller insjuknande och kostnader. Det är också viktigt att veta hur ett sådant program skulle tas emot och därför behövs attitydundersökningar, säger Pär Sparén.

Han har just avslutat en stor undersökning riktad till föräldrar med barn i åldrarna 12-15 år och till unga vuxna kvinnor och män, 18-30 år, sammanlagt 40 000 personer. De har bland annat fått frågor om cancer, HPV, om sin inställning till vaccination och om de kan tänka sig att vaccinera sina barn eller sig själva. Dessutom planeras en uppföljning om några år för att undersöka om kunskaper och attityder har ändrats gentemot vaccination och om det påverkar sexualvanor. Preliminära resultat visar att bara 24 procent av de tillfrågade föräldrarna hade hört talas om humant papillomvirus. Andelen minskade vid lägre utbildning och ökade bland dem med högre utbildning. Efter kortfattad information om HPV och att ett vaccin finns tillgängligt var endast tre procent av föräldrarna till unga flickor ovilliga att vaccinera sina döttrar, medan 20 procent var osäkra, 53 procent kunde tänka sig vaccination om vaccinet var gratis eller hade en begränsad kostnad. 24 procent var villiga att vaccinera sina döttrar oavsett kostnad.

- Vaccinet ska tas vid tre tillfällen inom loppet av ett halvår. Kostnaden är 1 100 kronor per gång. Sedan tar det minst tiotjugo år innan vi kan se den faktiska effekten av vaccination på livmoderhalscancer. Under tiden måste vi fortsätta att erbjuda kvinnor gynekologiska cellprov.

Simulera effekter

Enligt Pär Sparén är de goda resultaten från de kliniska prövningar som gjorts innan vaccinet introducerades på marknaden inte direkt överförbara till ett program som riktar sig till en hel befolkning. De kvinnor som medverkade i de kliniska prövningarna var utvalda för att kunna dokumentera den medicinska effekten av vaccinet. Exempelvis fick de som deltog inte ha haft mer än fyra partners och måste vara negativa mot HPV 16 och 18. För att ha störst effekt bör vaccinet alltså ges i skolåldern före sexuell debut innan det finns risk för infektion.

- Det är också oklart hur länge vaccinet skyddar och om det behövs påfyllnadsdoser i framtiden.

Eftersom det är angeläget att tidigare få reda på hur vaccinet kommer att påverka insjuknandet i cancer utvecklar nu Pär Sparén och hans forskarkolleger simuleringsmodeller. Med hjälp av dem går det att beräkna hur stor skyddseffekten kan tänkas bli på befolkningsnivå om man kombinerar gynekologisk cellprovskontroll med vaccination. Likaså vad en sådan preventiv strategi skulle komma att kosta.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Inom medicinsk epidemiologi studeras hur faktorer som arv, miljö och livsstil kopplas till hälsa och sjukdom inom en befolkning. Ett mål är att undersöka risken för olika sjukdomar för att därmed ha möjlighet att förebygga ohälsa. I Sverige finns unika förutsättningar att bedriva epidemiologisk forskning tack vare våra många heltäckande befolkningsregister och våra personnummer. Genom att samköra olika register kan man till exempel undersöka hur faktorer som rör arv och miljö påverkar risken för cancer.

Länkar

EpidemiologiLivmoderhalscancerProfessor