Utbildning, arbete och psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan försämrades i Sverige under det senaste decenniet. Långtidssjukskrivningarna på grund av stress och utbrändhet nästan fördubblades från 1997 och in i början av 2000-talet. Ökningstakten var oväntat snabb bland yngre, framför allt unga kvinnor. Sjuksköterskor och lärare rapporterades utgöra några särskilt utsatta grupper.

Det är bakgrunden till ett unikt projekt där närmare 7 000 sjuksköterske- respektive lärarstudenter följs under både utbildningen, vägen in i arbetslivet och de första yrkesverksamma åren. Det har tidigare inte gjorts några liknande studier under så lång tid och av denna omfattning.

- Vår förhoppning är att studierna bland annat ska ge mer kunskap om vad som orsakar stressrelaterad ohälsa och depression hos unga vuxna, varför vissa ändå lyckas bra och andra inte, och hur sårbarhet kan förändras över tid. Vi hoppas också kunna identifiera skyddande faktorer hos individen och i miljön. Målet är att kunna använda resultaten för att förebygga ohälsa under utbildningen, skapa bättre introduktion i arbetslivet och få ner ohälsotalen, säger Petter Gustavsson, professor i differentiell psykologi, och huvudansvarig för projektet.

I den ursprungliga studien LUST - Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro - ingår tre nationella kohorter sjuksköterskestudenter, två av dessa följs i upp till fem år efter avslutade studier. 2005 utvidgades projektet till att även omfatta två grupper av lärarstudenter (LÄST-studien). Deltagarna i samtliga kohorter har fått svara på återkommande enkäter om studiesituation, psykisk hälsa, stresshantering, förväntningar på framtida yrkesliv med mera. Även om det kommer att dröja innan alla analyser är färdiga finns redan en del intressanta resultat.

- Arbetsmarknaden förändras snabbt. Vi har bland annat sett att av dem som gick ut 2003 fick 80 procent fast anställning. I gruppen som gick ut två år senare var det bara hälften. En av tio funderade dagligen efter ett års tjänstgöring på att byta yrke; i den yngsta gruppen (under 24 år) var det dubbelt så vanligt och andelen har ökat över åren. Många är dock nöjda med den introduktion de fått i yrket, men det är påfallande många som känner oro, trötthet, uppgivenhet och nedstämdhet, säger Petter Gustavsson.

Mål och motivation

Ett annat resultat gäller hur studenterna uppfattar den egna kompetensen och hur väl förberedda de känner sig inför yrkeslivet. Detta varierar stort mellan individer och olika lärosäten, men verkar inte vara helt kopplat till utbildningarnas olika inriktningar eller innehåll. Stämning och arbetsklimat i den egna klassen verkar ha stor betydelse för dessa skillnader. En viktig faktor för den psykiska hälsan är förstås vilken motivation studenterna har, vilket engagemang och vilka mål de har med sin utbildning. Analyserna visar att studenter som varit engagerade under utbildningen, kände sig väl förberedda och hade en verklighetsförankrad uppfattning om den egna kompetensen upplevde mindre stress och visade mer sällan tecken på utbrändhet senare ute i arbetslivet. I allmänhet klarar de äldre studenterna sig något bättre när de kommer ut i arbete. Det har troligen att göra med att de har en mer stabil social situation och kanske mer realistiska förväntningar samt att de ofta har varit mer fokuserade och motiverade under studietiden. Tidigare arbetslivserfarenhet spelar också säkert roll för nyorienteringen efter utbildning.

Skillnader mellan lärare

När det gäller lärare har forskargruppen bland annat kunnat konstatera att det är stora skillnader hur dessa upplever sin utbildning beroende på om inriktningen varit att jobba på förskola och lägre klasser eller på högstadium/gymnasium. De som studerar för att arbeta med yngre barn känner sig ofta mer tillfredsställda med sitt yrkesval. LÄST-studien har inte pågått lika länge, men målet är också där att identifiera faktorer som leder till sämre hälsa så att man genom ett aktivt förebyggande arbete ska kunna minska ohälsa och onödiga karriäravbrott.

- Genom att studera förändringar över tid och kunna beskriva utvecklingsförlopp hoppas vi få svar på vilka faktorer under utbildningen som har betydelse för hälsan när studenterna sedan kommer ut i arbetslivet. Det gäller såväl blivande sjuksköterskor som lärare, säger Petter Gustavsson.

Projektet har numera utvidgats till att omfatta forskare från fler lärosäten i landet som ingår i ett nätverk, och man har även inlett ett internationellt samarbete med ett universitet i Kanada.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2009

Om forskningsämnet

Differentiell psykologi behandlar identifiering av och orsaker till olikheter mellan individer och grupper vad gäller beteenden, upplevelser och grundläggande förmågor. Forskningen rör bland annat hur detta påverkar prestationer, relationer och den psykiska hälsan. I flera longitudinella studier av unga vuxna analyserar Petter Gustavsson hur individfaktorer interagerar med omgivningen och i vissa fall leder till depression och utmattning. Han har konstruerat, översatt och utvärderat ett flertal psykologiska mätmetoder som idag används kliniskt och inom forskning.

Länkar

ProfessorPsykologi