Studerar utsatta barns livsvillkor

Anders Hjern, professor i social epidemiologi vid institutionen för medicin, Solna, forskar om särskilt utsatta barns hälsa, och om skillnader i barnhälsa mellan olika grupper i samhället.

- Jag blev intresserad av det mångkulturella samhällets barnhälsa på 1980-talet, säger han. Som barnläkare hade jag många flyktingbarn bland mina patienter, och jag skrev min avhandling om dem i ett brett hälsoperspektiv.

Sedan dess har Anders Hjern fortsatt att studera dessa barns livsvillkor, men också breddat perspektivet till att omfatta andra grupper av barn som i något avseende är extra utsatta i samhället. Det rör sig om allt från för tidigt födda till adopterade och familjehemsplacerade barn. I flera avseenden har Anders Hjerns forskning varit med och förändrat rådande föreställningar.

- När jag började forska om utlandsfödda barn och ungdomar var den allmänna uppfattningen att det viktigaste för hur de mådde och hur de skulle utvecklas var vilka svårigheter de hade varit med om innan de kom till Sverige, säger han. Men det som min forskning visade var att faktorer i Sverige ganska snart tog över som de mest betydelsefulla för hur deras liv skulle bli.

Barn födda i utlandet är inte en homogen grupp, och det går inte att ge något generellt svar om hur de mår i Sverige, understryker Anders Hjern. De mår både bättre och sämre än snittet.

- Genetiska faktorer som skiljer mellan olika folkgrupper är viktiga för många folksjukdomar. Svenskar är till exempel en högriskbefolkning för diabetes, medan vi ligger någonstans i mitten av skalan när det gäller astma. Ofta är det sociala villkor i kombination med genetiska faktorer som leder till att risken för någon form av ohälsa är högre eller lägre i en viss etnisk grupp.

Förbättringar för barn i samhällsvård

Ett annat område där Anders Hjerns forskning förändrat rådande föreställningar gäller utlandsadopterade barns hälsa. 2002 publicerade han tillsammans med kolleger en undersökning som visade att självmordsrisken är fyra gånger högre för utlandsadopterade barn och att de också har påtagligt högre risk att drabbas av andra typer av psykiska problem. Innan dess dominerade en påfallande oproblematisk bild av utlandsadopterades situation, minns han.

- Våra resultat kom som en stor överraskning för de flesta. Det var en känslig bild att presentera. Men vår poäng var att samhället inte kan blunda för de här problemen. Vi behöver fundera på hur vi kan upptäcka dessa barn på ett tidigt stadium så att vi kan hjälpa dem och deras familjer på bästa sätt.

Studien har följts av fler, där Anders Hjern bland annat undersökt hur de utlandsadopterade mår när de blir äldre. Det visar sig att risken för psykiska problem inte klingar av, utan följer med åtminstone upp i trettioårsåldern.

En utsatt grupp med stor risk att falla igenom skolsystemet är barn i samhällsvård, det vill säga barn som placerats i familjehem eller på institution. Det är en grupp som Anders Hjern forskat en hel del om på senare år.

- I våra studier har vi poängterat hur dåligt det går för de här barnen i skolan. Det har verkligen tagit skruv, vilket framför allt är min forskarkollega Bo Vinnerljungs förtjänst. Med enkla förändringar som inte kostar särskilt mycket har man åstadkommit tydliga förbättringar på senare år, vilket är väldigt roligt. Denna nya modell för stöd i skolarbetet, SKOLFAM, sprider sig nu snabbt bland landets kommuner.

Nu vill Anders Hjern på motsvarande sätt studera hur vårdapparaten tillgodoser behoven hos barn i samhällsvård.

- Vi vet redan att de inte får hälsovård i samma utsträckning som andra barn. Det finns flera orsaker till det - deras föräldrar har sällan varit särskilt bra på att komma till hälsovården på bokade besök för sina barn, och när samhället tar över ansvaret fortsätter det att brista. Vår första uppgift blir att dokumentera ordentligt: så här illa är det. Sedan att utveckla och implementera bättre rutiner.

Det är både den basala hälsovården och den psykiatriska vården som behöver bli bättre för den här gruppen av barn, menar Anders Hjern.

- Den stora och svåra frågan är att förbättra deras psykiska hälsa. Det är verkligen en högriskgrupp, men trots det saknas ofta ett psykiatriskt perspektiv i kommunernas hantering av de här barnen, vilket borde vara självklart. Jag hoppas att våra studier kan bidra till metodutveckling på det området.

Även i synen på tvillingars livsvillkor har Anders Hjern påverkat rådande föreställningar. Han och hans kolleger har visat att tvillingar, trots att de ofta föds för tidigt, har fördelar i skolarbetet och får lite högre betyg än andra barn. Det har bidragit till att förändra den negativa bild som tidigare varit rådande i den svenska diskussionen om tvillingar.

Text: Anders Nilsson, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

I socialepidemiologi studeras socioekonomiska miljöfaktorers betydelse för hälsa i bred bemärkelse. Ofta omfattar forskningen även biologiska faktorer, då dessa samverkar med de sociala. För social epidemiologi med inriktning mot barn används allt oftare begreppet barnhälsovetenskap. I det ligger också en betoning av att forskningen inte enbart är beskrivande utan även rymmer hälsofrämjande aspekter. Studentlitteratur gav i augusti 2013 ut läroboken "Barnhälsovetenskap" med Anders Hjern och Sven Bremberg som svenska redaktörer.

Länkar

EpidemiologiProfessorSocialmedicin