Snabb och säker bedömning vid ischemisk stroke

Med en tunn kateter går det att i kroppens blodådror navigera sig fram till de mest svåråtkomliga vävnader och organ. Staffan Holmin, professor i klinisk neuroimaging vid institutionen för klinisk neurovetenskap, forskar om hur sådan mikrokateterteknik i kombination med avbildningstekniker kan användas för att diagnosticera och behandla stroke och andra sjukdomar.

Ett av spåren i Staffan Holmins forskning är att vidareutveckla och utvärdera nya behandlingar av ischemisk (dvs blodproppsorsakad) stroke. Sedan några år tillbaka existerar en metod där blodproppar i hjärnan kan tas bort mekaniskt, via en kateter som förs in i ljumskartären och leds hela vägen upp till det igensatta kärlet i hjärnan. Staffan Holmin och kollegerna på neuroradiologiska kliniken var bland de första att börja använda metoden, och idag har Karolinska universitetssjukhuset etablerat sig som ett av de internationellt ledande sjukhusen när det gäller metoden.

- Metoden är mycket användbar för större proppar  sådana som propplösande läkemedel ofta inte biter på, säger Staffan Holmin. Med den här metoden får vi bort proppen i drygt 90 procent av fallen, och patienten återhämtar sig i många fall väldigt snabbt. De kan ha varit halvsidesförlamade eller medvetslösa när de kom hit, och morgonen efter ingreppet kan de i vissa fall sitta och äta frukost och vilja åka hem.

Ett annat spår i Holmins forskning handlar om hur medicinska avbildningstekniker kan användas för att bedöma hjärnans tillstånd vid stroke. Snabb och säker bedömning är viktig för att avgöra när det är motiverat att behandla med mikrokateter, och när man bör avstå. En viktig faktor i bedömningen är hur mycket hjärnvävnad hos patienten som är hotad, men ännu inte död  den så kallade penumbrazonen. Idag finns indirekta metoder för att få ett ungefärligt mått på denna zon, men Staffan Holmin undersöker om det går att utveckla mer direkta metoder, där det syns på bilderna vilken vävnad som är hotad men ännu lever, och vilken som redan är bortom räddning.

- Att välja ut rätt strokepatienter för kateterbehandling är kanske den största utmaningen, säger han. Nu gör vi försök med avancerade avbildningstekniker för att se om vi kan registrera var i vävnaden som syre och glukos fortfarande omsätts.

Mikrokateter når fram till svåråtkomliga delar av kroppen

Staffan Holmin forskar också om hur mikrokatetrar som navigeras i blodomloppet kan användas för helt andra medicinska ändamål. Ihop med samarbetspartners från både akademi och industri har han utvecklat en metod där katetern inte bara kan föras till önskad blodåder i stort sett var som helst i kroppen, utan också kan sticka genom ådern ut i vävnaden för att till exempel leverera celler eller läkemedel eller ta prover. Detta görs med ett extremt tunt metallrör som löper inuti katetern. I den tunnaste versionen är kateterns ytterdiameter knappt 0,2 mm vilket möjliggör ingrepp i kärl med en innerdiameter på mindre är 0,5 mm. Instrumentets design gör det möjligt att sticka genom kärlväggen utan att det uppstår en blödning.

Det tunna metallrörets spets kan lämnas kvar i hålet i blodkärlsväggen som propp, vilket förhindrar spridning av till exempel cancerceller eller andra substanser ut till blodbanan. Detta innebär dessutom att punkten går att hitta igen senare, eftersom spetsen kan lokaliseras med ultraljud, berättar Holmin.

Kateterns extremt små dimensioner gör att den kan nå fram till delar av kroppen som tidigare varit svåra att komma åt. Tekniken är patenterad genom KI Innovations AB, och Staffan Holmin gissar att de första försöken kan ske på människa inom 2-3 år. Mycket arbete återstår, men på sikt kan tekniken bli användbar inom många områden.

– Än så länge går det bara att spekulera, men det finns väldigt många olika tillfällen i vården när man är intresserad av att ta prover eller lämna läkemedel, stamceller eller tillväxtfaktorer i vävnader och organ som är svåra att nå.

En rad folksjukdomar - stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, diabetes och svåra cancerformer – sitter just i de mest svåråtkomliga organen hjärna, hjärta, lever och bukspottkörtel, påpekar Holmin. Därför kan en teknik som gör det möjligt att komma åt dessa organ på ett nytt sätt vara värdefull. Även för folksjukdomar som reumatism och åderförkalkning kan tekniken innebära fördelar, liksom vid transplantationer, till exempel hjärttransplantationer, för att bevaka att inte immunreaktioner uppstår, och för att ge immunmodifierande behandling.

Text: Anders Nilsson, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

Medicinsk avbildningsteknik (imaging) är ett område som utvecklats mycket snabbt de senaste decennierna, vilket resulterat i nya möjligheter till behandling och diagnostik på många områden, inte minst inom neurologi och neurokirurgi.

I floran av avbildningstekniker ingår röntgen, angiografi (särskild röntgenavbildning av blodkärl och hjärta), MR (magnetresonans), DT/CT (datortomografi, skiktröntgen) och PET (positronemissionstomografi). Ofta kombineras de numera i så kallad multimodal avbildning.

Länkar

ImagingProfessorStroke