Små partiklar kan ge stor skada

Luftföreningar från trafiken i storstäder orsakar både lungcancer och hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt. Det visar flera svenska och utländska undersökningar. Däremot är det ännu inte klarlagt genom vilka mekanismer skadorna uppstår. Särskilt utsatta är de som yrkesmässigt utsätts för förbränningspartiklar och gaser, till exempel garagearbetare och chaufförer.

Per Gustavsson, professor i yrkes- och miljömedicin, forskar på hur olika miljöfaktorer påverkar hälsan, med särskilt fokus på vissa arbetsmiljöer. Han har medverkat i en rad yrkesepidemiologiska projekt och leder för närvarande bland annat ett som handlar om partikelexponering i arbetet och att insjukna i hjärtinfarkt eller stroke. Han koordinerar också den svenska delen i ett europeiskt samarbetsprojekt kring orsaksfaktorer till lungcancer(SYNERGY), som samordnas av IARC, en internationell organisation för cancerforskning.

- Vi har sett en ökad risk för lungcancer på grund av förbränningsprodukter som är rika på partiklar och polyaromatiska kolväten, PAH, men vi vet inte genom vilka mekanismer. Är det så att partiklar som bildas vid förbränning är särskilt skadliga? Är alla små partiklar i nanostorlek skadliga eller innebär en exponering för partiklar överhuvudtaget en ökad risk för lungcancer eller hjärtkärlsjukdomar? Det är några av de frågor vi ställer oss. Målet är en säker arbetsmiljö som inte ökar risken för cancer. Det är också viktigt att fastställa vid vilka nivåer partiklar kan orsaka sjukdom, inte bara i yrkessammanhang utan även i den allmänna miljön, säger Per Gustavsson.

Farliga nivåer under gränsvärdet

Över 80 000 personer i Sverige utsätts i arbetet för dieselavgaser. I många miljöer förekommer också partiklar från andra källor som slipning, slitage, metallbearbetning med mera. Per Gustavsson och medarbetare har visat att de som exponeras för dieselavgaser inomhus, i verkstäder och garage, löper en ökad risk för lungcancer även vid avgasnivåer som ligger betydligt under det arbetshygieniska gränsvärdet. Och att överrisken inte beror på livsstilsfaktorer som rökning. Han har därför uppvaktat Arbetsmiljöverket om att sänka gränsvärdet men inte fått något gehör för detta.

I en annan miljö med hög partikelhalt - Stockholms tunnelbana - fann forskargruppen däremot ingen ökad risk för lungcancer bland personalen. Dessa partiklar består till stor del av järn och är betydligt större än de partiklar som bildas vid förbränning, vilket skulle kunna vara en förklaring, tror Per Gustavsson. Andra studier har gällt hjärtinfarkt. Per Gustavsson och hans forskargrupp var först med att visa (2001) att yrkesgrupper som exponeras för förbränningsprodukter löper ökad risk för hjärtinfarkt, även sedan man tagit hänsyn till rökvanor. Men både för lungcancer och hjärtinfarkt gäller att man ska ha jobbat länge i en miljö där man varit utsatt för en höggradig exponering av partiklar. Varje år dör omkring 50 män i Stockholm i hjärtinfarkt efter yrkesmässig exponering för förbränningsprodukter.

- Vi misstänker att små partiklar skulle kunna ha särskild betydelse för ökad risk för hjärtinfarkt och stroke genom att bland annat aktivera inflammationsämnen och koagulationsfaktorer i blodkärlen. I våra fortsatta studier vill vi därför klarlägga om den ökade risken beror på partiklarnas storlek, om de bildats vid förbränning eller inte, och vilket material de består av.

Betydelse också för allmänna miljön

För att ytterligare studera samband mellan hjärtinfarkt och yrkesmässig exponering för olika slags partiklar startade Per Gustavsson och andra forskare den stora befolkningsstudien PARCC. De har där utgått från uppgifter i folk- och bostadsräkningen och samkört dessa med registerdata över hjärtinfarkt, slutenvård och dödsfall åren 1987 till 2005. Där finns också uppgifter om vilka yrken personerna haft sedan sextiotalet och framåt och vilka exponeringar de utsatts för som damm, rök, asbest, metaller med mera. Analyser pågår som bäst och resultaten kommer att presenteras senare i höst.

- Med ökad kunskap om vad som är farligt är det möjligt att förbättra arbetsmiljöerna. Det har också betydelse för omgivningsmiljön och den allmänna befolkningen. Mer kunskap behövs för att kunna bedöma om det i stadsmiljön är viktigast att minska luftföroreningar från vägdamm, orsakade av dubbdäck, eller motoravgaser genom förändrade bränslen, motorer, katalysatorer och partikelfilter.

Per Gustavsson delar sin tid mellan klinik (är överläkare vid samhällsmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset), forskning, administration och undervisning. Många patienter har besvär som företagsvården inte har resurser att bedöma och därför gör klinikens läkare tillsammans med yrkeshygieniker tekniska utredningar direkt på arbetsplatsen. Det blir ungefär 200 sådana utredningar om året. Att miljöproblem på arbetsplatsen blir uppmärksammade har en preventiv effekt, menar Per Gustavsson.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2009

Om forskningsämnet

Långvarig yrkesexponering för höga halter av förbränningspartiklar, från exempelvis dieselavgaser, innebär en ökad risk för lungcancer och hjärtinfarkt. Men även i den allmänna miljön kan luftföroreningar ha skadliga effekter på hälsan. Forskningen på området har bland annat som mål att klargöra vilken typ av partiklar som är mest hälsofarliga och vid vilka nivåer. Detta är nödvändigt för att kunna fastställa adekvata gränsvärden och förebygga ohälsa.

Länkar

MiljömedicinProfessorYrkesmedicin