Provrörsbefruktning hjälper många

2010 års Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till Robert G. Edwards för utvecklingen av in vitro-fertilisering, IVF. Tack vare metoden kan många ofrivilligt barnlösa idag få barn.

Bild på In vitro fertilisering.

År 1978 föddes det allra första "provrörsbarnet". Det var höjdpunkten i Robert Edwards och hans, numera framlidne, kollega gynekologen Patrick Steptoes forskarkarriärer. Ett helt nytt medicinskt område har vuxit fram sedan 1950-talet genom Robert Edwards arbete och han belönas med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2010 för sin utveckling av provrörsbefruktning eller in vitrofertilisering, IVF.

I Sverige görs årligen 12 000 IVF-behandlingar. Av dessa leder 29 procent till födda barn, eller cirka 3 500 barn per år.

Den 1 juli 1997 blev infertilitet klassad som en kronisk sjukdom som ska behandlas. Det betyder att barnlösa par har rätt till behandling inom den offentliga sjukvården, vanligtvis 1-3 försök. Väntetiderna kan sträcka sig över flera år.

Enligt Outi Hovatta skulle 90 procent bli gravida om de får obegränsat antal försök och accepterar donerade spermier eller ägg.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska bara vårdgivarna bara sätta in ett embryo, i undantagsfall två, åt gången. Risken för prematurfödsel och andra komplikationer ökar avsevärt om kvinnan bär på flera foster. Forskning visar att kvinnan blir gravid lika ofta vid insättning av ett embryo som två.

Barn som fötts efter provrörsbefruktning är lika friska som andra barn.

Äggdonation får i Sverige bara utföras på universitetskliniker.

Så går IVF till idag

  1. Genom att ge hormoner till kvinnan får man flera ägg att mogna från en av äggstockarna.
  2. Mogna ägg från kvinnans äggstockar plockades tidigare ut med hjälp av titthålskirurgi. I dag hittar man äggblåsor med hjälp av ultraljud och använder sedan en tunn nål för att plocka ut ägg med.
  3. Spermier tillförs till ägget så att befruktning kan ske. Det befruktade ägget börjar dela sig och utvecklas till ett embryo.
  4. Det tidiga embryot återförs till livmodern där det fäster i livmoderslemhinnan.

Källor: Nobel.org, Vänta med barn av Ulla Waldenström (Karolinska Institutet University Press), Vårdguiden, Outi Hovatta.

Text: Helena Mayer, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nr 4, 2010

Cell- och molekylärbiologiGynekologiObstetrikReproduktionsmedicin