Patient redan som foster

Att behandla det ofödda barnet redan tidigt under fosterstadiet, bland annat med transplantation, är nytt inom fostermedicinen. En pionjär på området är professor Magnus Westgren, chef för Centrum för fostermedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset. För ett par år sedan genomförde han som först i världen en lyckad transplantation av stamceller till ett foster med svår skelettsjukdom.

- Med hjälp av ultraljud upptäckte vi att fostret drabbats av benbrott till följd av den mycket ovanliga sjukdomen i osteogenesis imperfectum. Den gör skelettet så skört att det går sönder redan innan barnet föds. Vi använde så kallade mesenkymala stamceller, stamceller som har förmåga att bilda både ben och brosk, och flickan mår idag förhållandevis bra, berättar Magnus Westgren.

Han har sedan dess gjort fler stamcellstransplantationer också till foster med ovanliga immunbristsjukdomar. Utan behandling dör dessa foster. Vid transplantationen injiceras blodbildande stamceller via mammans buk in i fostrets cirkulation. Hela förloppet kan följas via ultraljud.

- Behandlingen är en del av den experimentella forskning vi utför här och kräver självklart en etisk diskussion om var gränsen går när och om man ska ingripa. Det är oerhört viktigt att noga informera föräldrarna om vilka möjligheter och risker som finns och att inte framstå som överdrivet optimistisk. Det är ändå livshotande situationer det gäller, säger Magnus Westgren.

En behandling som ännu inte startat men som väntas komma igång inom kort gäller transplantation av hjärtceller till foster med hjärtsjukdom. Hos foster med mycket låg hjärtfrekvens är dödligheten så hög som 80 procent. Hittills har inte funnits någon behandling att erbjuda, men Magnus Westgren hoppas nu att med primitiva hjärtceller från aborterade foster kunna rädda det sjuka fostret.

Unikt centrum

Till Centrum för fostermedicin kommer patienter från hela landet och även från andra länder. Verksamheten är uppdelad så att det mesta av diagnostiken görs på sjukhuset i Solna, medan behandlingen är förlagd till Huddinge. Magnus Westgren har haft som mål att bygga upp verksamheten och samtidigt utveckla behandlingsmetoder med helt nya angreppssätt. Dit hör bland annat transplantation av stamceller vid sällsynta sjukdomar, men också att förbättra vanligare terapeutiska ingrepp som exempelvis vid Rh-immunisering. Rh-faktorn är en blodgruppsfaktor där de flesta människor är positiva. Men om mamman är Rh-negativ, pappan Rh-positiv och barnet ärver pappans faktor reagerar mammans immunsystem med att bilda antikroppar som förstör fostrets röda blodkroppar. Det gör att fostret kan drabbas av blodbrist.

- Vi har utvecklat bättre metoder för att värdera hur stor risken är för blodbrist hos fostret och vi handlägger nu hälften av alla allvarliga fall i landet. Fostret får då blodtransfusioner med röda blodkroppar som vi vet att mamman inte bildar antikroppar mot. Behandlingen upprepas varannan vecka fram till förlossningen. Tidigare var det vanligt att fostret annars dog. Vi har också utvecklat tekniken så att fostret inte ska känna någon smärta då vi ger transfusionen.

Det finns flera andra exempel på hur Magnus Westgren satsat på att utveckla nya strategier för diagnostik och behandling. Det gäller bland annat en ny metod för fosterdiagnostik, som går ut på att läsa av fostrets kromosomuppsättning via ett blodprov från mamman. Det skulle vara ett stort steg framåt, säger han, att slippa behöva ta fostervattenprov, vilket innebär ökad risk för missfall. Men troligen kan det dröja ännu fem till tio år innan den nya metoden kommer i kliniskt bruk.

Nationella databaser

Magnus Westgren är forskare och kliniker och har ett brett samarbete med kolleger inom andra discipliner kardiologer, genetiker, molekylärbiologer och andra. Så pågår till exempel försök med att identifiera gener som kan kopplas till förlossningskomplikationer som försvagat värkarbete, något som innebär stora risker för både mamma och foster.

Magnus Westgren hyser också ett stort intresse för hur man kan använda IT inom vården och har lagt ner mycket arbete på att skapa nationella system med databaser för olika sjukdomar och komplikationer som kan drabba fostret och den blivande mamman. Det gäller till exempel Rhimmunisering, infektionssjukdomar under graviditeten och hur de ska handläggas, mammor med dödfödda barn och barn som vårdas på nyföddhetsavdelningar. Genom den information som läggs in i databaserna, bland annat via journaler och patientens egen rapportering, går det att följa varje patient och grupper av patienter, göra riskutvärderingar med mera.

- På det här sättet kan vi stärka patientens roll och inflytande i vården och det anser jag är viktigt.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Magnus Westgren har som gynekolog och förlossningsläkare framför allt inriktat sin forskning inom obstetrik. Den omfattar såväl fostrets fysiologi som fosterdiagnostik och fosterterapi. Behandling kan till exempel gälla olika typer av missbildningar hos fostret, dålig fostertillväxt eller vid havandeskapsförgiftning. En experimentell del rör utveckling av transplantationsmetoder på foster som annars inte skulle ha överlevt.

Länkar

ObstetrikProfessorStamcellerTransplantation