Nya lovande immunoterapeutiska strategier mot MS och diabetes

Robert Harris är professor i immunoterapi inom neuroinflammation vid institutionen för klinisk neurovetenskap och hans forskning syftar till ökad förståelse av mekanismerna bakom kroniska inflammatoriska sjukdomar. Kunskapen om dessa immunologiska mekanismer kan ligga till grund för nya immunterapeutiska strategier mot sjukdomar där det idag saknas effektiva läkemedel, säger han.

- Vi försöker rätta till den immunologiska obalansen i samband med inflammatoriska sjukdomar, i syfte att hjälpa patientens egna celler att fungera. Genom att först isolera vissa blodceller, monocyter, från patienten, sedan omprogrammera dem i en specifik aktiverande näringslösning och därefter återföra dem.

De studier som hittills genomförts har bara utförts på möss med olika sjukdomssymtom, men med unika resultat, säger Robert Harris. Hans forskargrupp kunde 2005 som första grupp i världen få MS-symtom att gå tillbaka hos möss genom att överföra makrofager.

- De här mössen var MS-sjuka, men återföringen av deras omprogrammerade celler minskade sjukdomsutvecklingen avsevärt. Det hade en direkt effekt.

Innan metoden testas på människa är det viktigt att veta att tekniken är helt säker, säger han. Att inte infektiösa ämnen av misstag överförs eller att tekniken bidrar till att patienten blir mer mottaglig för infektioner. Det är också viktigt att utröna om metoden skulle kunna innebära ökad risk för tumörutveckling.

Makrofager är en immuncellstyp som spelar en avgörande roll i samband med inflammatoriska sjukdomar. De tillhör det innata, medfödda, immunsystemet där de bekämpar infektioner genom att äta upp och döda främmande ämnen, antigen, genom en process som kallas fagocytos.

Makrofager agerar i två varianter beroende på omgivande cellers signalering. De driver i första hand sjukdomsutvecklingen genom ett proinflammatoriskt svar och i andra hand inhiberar de denna i en läkande process där de, så att säga, städar upp och hjälper till vid uppbyggandet av ny vävnad. Vid kroniska inflammatoriska sjukdomar råder obalans i makrofagernas funktion genom att steg två är nedreglerat.

Behandlingar av många sjukdomar

Efter att först ha testat ett behandlingskoncept under två år har forskargruppen sett att immunterapi framgångsrikt fungerar även vid diabetessymtom hos möss. De isolerade muscellerna omprogrammerades att bli antiinflammatoriska med hjälp av en cytokincocktail under minst sex timmar. Det var viktigt att först veta att det inte skulle ske en oönskad förändring av cellerna, säger Robert Harris.

- Efter endast en överföring av muscellerna var det hela 85 procent av mössen som inte utvecklade diabetes.

Andra sjukdomsgrupper där man nu planerar att genomföra immunterapeutiska försök är Alzheimers sjukdom, gliblastom, melanom, bröstcancer och stroke liksom makuladegeneration, där gruppen samarbetar med ögonläkare.

Vid gliblastom, som är en elakartad form av hjärntumör, kopplar tumören till sig antiinflammatoriska celler, så kallade tumör-associerade makrofager (TAM), som bidrar till det antinflammatoriska området runt tumören. Det får till följd att inflammatoriska immunceller som ska döda tumören, blir inaktiverade av de antiinflammatoriska cellerna som omger den.

Forskargruppen utvecklar nu en terapi baserad på av dendritiska celler som testas på sjuka möss. Denna celltyp är expert på att inducera ett T-cellssvar som skulle kunna påverka tumören, säger Robert Harris.

- Vi försöker även manipulera proinflammatoriska makrofager att påverka de antiinflammatoriska makrofagerna. Men frågan är hur många celler vi ska överföra för att få effekt. När vi sprutade in cellerna direkt i tumören förlängdes överlevnaden hos mössen. Det är dock farligt för vävnaden att spruta in för mycket celler, då förstörs den.

- Men hos hela 55 procent av mössen som fick både vaccin och insprutning av celler, försvann tumören på tre veckor, vilket är fantastiskt, förklarar han.

Forskargruppen utvecklar också proteinbaserade vacciner som skulle kunna användas mot alla slags autoimmuna sjukdomar.

Robert Harris förhoppning är att immunterapi, i samband med sjukdomar där det förekommer en inflammatorisk process, ska vara standard inom en tioårsperiod.

- Det är till stor del en kostnadsfråga. Cellodlingsfaciliteter för människa är dyra idag, men blir billigare ju mer de används. Som prekliniker vill jag bidra till att behandla patienter, det är det som driver mig.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

Robert Harris forskning syftar till att försöka utveckla nya immunterapier i samband med kroniska inflammatoriska sjukdomar. Bland annat genom att använda monocyter, makrofager och mikroglia som nya cellterapier vid bland annat MS, typ 1-diabetes och olika former av cancer. Målsättningen är att skapa balans mellan sjukdomsdrivna proinflammatoriska sjukdomsfaktorer och antiinflammatoriska faktorer. Gruppen utvecklar även post-translationellt modifierade autoantigener som nya vacciner vid autoimmuna sjukdomar.

Länkar

ImmunterapiProfessor