Muskeltrötthet vanligt vid reumatisk sjukdom

Många reumatiska inflammationssjukdomar orsakar minskad ork i musklerna. Tack vare forskning vid Karolinska Institutet på patienter som lider av myosit vet man idag att träning kan hjälpa. Nu letar forskarna efter själva orsaken till muskeltröttheten.

Bild på Ingrid LundbergSom nybliven reumatolog på 1980-talet hade Ingrid Lundberg lärt sig att hennes patienter med den reumatiska inflammationssjukdomen myosit skulle undvika träning för att inte försämras. Den allmänna uppfattningen då var att inflammation skulle behandlas med vila. Men alla patienter gjorde inte som hon sa.

– En patient var hockeyspelare och fortsatte träna. En annan hävdade att han blev bättre av armhävningar. Så jag började fundera över vad det fanns för underlag till rekommendationen, säger Ingrid Lundberg, numera överläkare vid reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Underlaget visade sig vara ganska tunt och uppfattningen hade sin grund i en studie där man tagit muskelprover från maratonlöpare direkt efter ett lopp och noterat inflammation. Att det uppstår inflammation vid ett maratonlopp beror dock på att denna extrema form av träning orsakar muskelfiberskador, något som inte alls sker i samma utsträckning vid mer normal träning.

Ingrid Lundberg och hennes kollegor bestämde sig därför i mitten av 1990-talet för att ifrågasätta rekommendationen i en studie där patienterna fick genomgå ett träningsprogram.

– Det visade sig att patienterna, tvärtemot vad man tidigare trott, blev bättre. Vi har sedan dess kunnat visa att träning leder till minskad inflammation och ett minskat genuttryck av inflammationsrelaterade gener, säger Ingrid Lundberg.

Större studier behövs

Ett europeiskt register liknande det som finns kring ledgångsreumatism håller nu på att sättas upp och med hjälp av det kommer man kunna genomföra större studier om hur gener och omgivningsfaktorer påverkar risken att drabbas av myosit.

Just nu studerar forskargruppen också vad som händer i musklerna vid träning. Det sker med hjälp av så kallad mikrodialys där en liten kateter försedd med ett membran placeras i lårmuskeln och fångar upp de ämnen som finns i vätskan kring muskelcellerna. En hypotes är att sjukdomens effekter på fibrer och blodkärl gör att cirkulationen försämras och att det i sin tur leder till att mjölksyran som bildas vid muskelarbete inte transporteras bort och orsakar dålig ork.

– Att förstå hur inflammationen försvagar musklerna är vårt viktigaste forskningsmål, vet vi det kan vi leta efter mer specifika läkemedel. Och eftersom försvagade muskler även drabbar patienter med många andra kroniska inflammatoriska sjukdomar, exempelvis ledgångsreumatism, skulle många kunna bli hjälpta av sådan kunskap, säger Ingrid Lundberg.

Fakta om myosit

Patienter som drabbas av polymyosit upplever muskelsvaghet, de har svårt att gå och resa sig. Många söker för minskad ork och försämrad kondition som ofta kommit smygande. I allvarligare fall kan patienten ha problem med andning och svalgmuskulaturen. Vid dermatomyosit förekommer även hudförändringar. 1 på 10 000 svenskar drabbas av myosit.

Text: Cecilia Odlind. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3 2010.

Länkar

Reumatologi