Kroniska njursjukdomar ökar stort i världen

Förekomsten av kroniska njursjukdomar (CKD) ökar med stigande ålder; i gruppen över 65 år har omkring 40 procent någon form av njurpåverkan, medan det före 40-årsåldern rör sig om endast tre till fyra procent.

De kroniska njursjukdomarna ökar nu globalt sett. Data från länder som USA och Kina pekar på ett folkhälsoproblem, eftersom omkring tio-tolv procent av befolkningen anses lida av kroniska njurproblem. Riskfaktorer för kronisk njursvikt är förhöjt blodtryck, övervikt och typ 2-diabetes.

- Nästa år beräknas två och en halv miljoner människor i världen vara drabbade av avancerad dialyskrävande njursvikt, säger Peter Stenvinkel, professor i medicinsk njursjukdomar.

I Sverige handlar det om cirka 8 000 kroniskt njursjuka som beräknas få dialys alternativt vara njurtransplanterade. Trots de framsteg som gjorts i dialysbehandlingen av patienter med svår njursvikt, finns en betydande risk för kardiovaskulära komplikationer. Den sviktande njurfunktionen leder till prematur arterioskleros, åderförkalkning. Kroniska njursjukdomar är därför i hög utsträckning kopplade till ett för tidigt åldrande med hjärt-kärlsjukdom, insulinresistens och tidigarelagd diabetes. Dialys blir aktuellt när det bara återstår cirka fem till tio procent av njurfunktionen. Patienten har då i regel redan kardiovaskulära komplikationer. Det gör att dödligheten vid avancerad njursvikt är hög, femårsöverlevnaden ligger på cirka 50 procent. För patienter som transplanteras är dock överlevnaden betydligt bättre.

- Risken för en 40-årig dialyspatient att få kardiovaskulära sjukdomar är i princip lika stor som för en 80-åring utan njursjukdom. Eftersom hjärtvävnaden blir stel och fibrotisk ökar risken för ventrikelarytmi och plötslig död.

Vid njursvikt är den så kallade endotelfunktionen i kärlen påtagligt försämrad. Endotelet är det cellager som täcker insidan av blodkärlen och som ska se till att kärlen hålls öppna och släpper igenom näring och syre. Men om endotelet är stressat uppstår inflammation och uppbyggnad av blodproppar. Patienter med njursvikt har mer kontraherade endotelceller, vilket gör deras blodkärl stelare.

- De får en ansamling av toxiska metaboliter, som egentligen borde rensas ut. Det leder till låggradig inflammation liksom det ökar den oxidativa stressen. Patienterna får en ökad risk för undernäring och ökad så kallad katabolism, som leder till ökad nedbrytning av muskulaturen.

Senare i sjukdomsförloppet sker en snabb förkalkning av blodkärlen. Patienternas oförmåga att utsöndra fosfat i kombination med ökade kalknivåer leder till inlagringar i kärlen samtidigt som skelettet urkalkas. Det är därför av stor vikt att en förbyggande behandling med bland annat D-vitamin sätts in i tid.

Genetiska faktorer

Forskargruppen studerar om olika så kallade genpolymorfier skulle kunna innebära en ökad risk för komplikationer vid kronisk njursjukdom. Man har hittills sett att det förekommer vissa genetiska skillnader som ökar risken för bland annat hjärt-kärlkomplikationer. Även den toxiska situation som uppkommer i blodkärlen, och som leder till katabolism, kan ge en påverkan på gennivå.

- Patienterna har dessutom skyhöga nivåer av aminosyran homocystein, som vi tror kan leda till minskad metylering av DNA, vilket kan ge genpåverkan. Samtidigt verkar det som om det inflammatoriska tillståndet i blodkärlen leder till ökad metylering av DNA, vilket komplicerar situationen.

Ett delfenomen hos svårt njursjuka med hjärt kärlkomplikationer är att de också riskerar att drabbas av depression.

- Förutom att en svår kronisk sjukdom av naturliga skäl ofta leder till depression, kan man spekulera i om kronisk låggradig inflammation och ökad transport av toxiska ämnen över den så kallade blod-hjärnbarriären leder till ökad risk för dessa patienter.

Flera nyligen genomförda studier över tusentals patienter har visat att behandling med läkemedel som exempelvis statiner inte har någon gynnsam inverkan på överlevnaden hos dialyspatienter. Inte heller har ökad dialysdos och normalisering av blodvärdet med erytropoietin haft någon påverkan på dödligheten. Nya behandlingsalternativ behövs därför för denna utsatta patientgrupp, säger Peter Stenvinkel. Hans forskargrupp hoppas nu kunna studera om tillskott med testosteron till män och genistein från sojabönan till kvinnor kan ha en gynnsam effekt på riskfaktorprofilen. Gruppen har nyligen funnit att manliga dialyspatienter med låga testosteronnivåer har ökade metabola riskfaktorer och ökad mortalitetsrisk. Tidigare studier har visat på vissa könsskillnader i samband med allvarlig njursvikt. Den fördel man normalt ser hos kvinnor när det gäller hjärt-kärlkomplikationer tenderar att suddas ut när patienten startar dialysbehandling.

- Vi hoppas nu kunna studera effekterna av en behandling med vitamin K, som fungerar som hämmare av kalcifieringsprocesser.

Det har visat sig att dialyspatienter har låga nivåer av K2-vitamin, vilket gör att man åtminstone teoretiskt kan förvänta sig att ersättning med K2 skulle kunna hämma kalcifieringen av blodkärlen.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2009

Om forskningsämnet

Kroniska njursjukdomar omfattar allt ifrån äggvita i urinen till avancerad njursvikt. Patienter med allvarlig kronisk njursjukdom löper en kraftigt ökad risk att dö i förtid till följd av en successivt försämrad njurfunktion och en oförmåga att utsöndra toxiska metaboliter. Detta leder bland annat till kronisk inflammation, oxidativ stress, endotelskada och en mängd metabola förändringar som exempelvis insulinresistens. Faktorer som alla bidrar till arterioskleros, förkalkning av blodkärlen, och hjärt-kärlsjukdom.

Länkar

NjurmedicinProfessor