Icke invasiva övervakningsmetoder i samband med anestesi

Christer Svensén är professor i anestesiologi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och forskar om hur hemodynamisk cirkulatorisk övervakning, respektive hur tillförda vätskor fördelas i kroppen, samt farmakokinetik.

Han är överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och innehar en kombinationstjänst som även omfattar undervisning och kliniskt arbete.

I samband med operation ges vätska för att understödja patientens cirkulation, och för att säkerställa flödet av syre ut i vävnaderna. Men historiskt har alltför mycket vätska tillförts. Därför försöker man idag ge vätska mer precist och genom nya både invasiva och icke invasiva metoder, säger han.

Det är också viktigt med kunskap om hur andra vävnader i kroppen påverkas. Under senare år har Svenséns forskargrupp därför med ljusabsorption studerat om olika vävnader påverkas av vätsketillförseln.

- Om man ger för lite vätska, får man dålig genomblödning. Om man i stället ger för mycket, sväller exempelvis den mycket känsliga tarmen och får därmed svårare att läka ihop.

Att tillföra vätska innebär att ge vatten till vatten, eftersom kroppen består av cirka 60 procent vätska. Det gör det svårt att mäta effekten. Det kan därför vara en fördel att titta på utspädningen i plasma, så kallad volymkinetik.

Christer Svensén samarbetar även med en grupp vid Vilnius universitet, Litauen, kring utvecklingen av icke invasiv övervakning. Forskargrupperna utvecklar en halvstängd loop, ett system för vätsketillförsel, i syfte att ge rätt mängd vätska vid rätt tillfälle så att inte kroppen övervätskas.

Sepsis och septisk chock

Inom ett doktorandprojekt i Stockholm studeras vätskegivningen i samband med sepsis och septisk chock. På Södersjukhuset finns många sådana patienter på den kirurgiska intensivvårdsavdelningen. Sepsis, blodförgiftning, är ett hyperinflammatoriskt tillstånd med hög dödlighet, 30-40 procent. Kliniskt får dessa patienter ofta successivt alltmer vätska för att hålla igång cirkulationen, men frågan är var gränsen går, säger Christer Svensén. Om patienten tillförs för mycket vätska, påverkar detta dödligheten.

I doktorandprojektet presenteras ett enkelt, passivt benlyfttest som kan visa om vätsketillförseln är tillräcklig.

- När patienternas ben lyfts, kan vi se om blodet rinner tillbaka, det vill säga om hjärtat svarar. Om det inte sker, behöver inte mer vätska ges, förklarar han.

Forskningen bygger till stor del på kunskap från gruppens hemodynamiska forskning. Med hjälp av modeller påminnande om de inom farmakokinetiken, där läkemedelsdistribution i kroppen studeras över tid, har studier av infusionslösningars distribution i kroppen gjorts vid olika sjukdomstillstånd.

Han samarbetar också med sin gamla forskargrupp vid University of Texas Medical Branch i Galveston, Texas, respektive med en grupp i Kina. I samarbetet med University of Texas pågår cirkulationsforskning där försökspatienter sövs samtidigt som forskarna studerar hur olika läkemedel samverkar.

Christer Svensen planerar också att starta ett projekt kring kontinuerlig patientövervakning med hjälp av icke invasiva metoder.

Christer Svensén är studierektor för samtliga 70 doktorander på Södersjukhuset och ansvarig för den kliniska anestesiundervisningen av kandidater på kirurgterminen. Studenterna har även fått pröva på att själva under handledning planera anestesin vid ingreppet, utföra anestesin respektive att följa upp patienterna efteråt. En undervisning han avser att permanenta.

Dagens anestesi är säker, förklarar han. Idag opereras även mycket gamla patienter, såvida de är någorlunda friska.

- De flesta sjukhus i landet följer checklistor som WHO har sammanställt med kontrollpunkter såväl före som efter operation. Det finns forskning som visar att det har minskat antalet misstag och felaktiga ingrepp. Det öppnar också upp för kommunikation mellan vårdpersonalen så att misstag kan upptäckas i tid.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

Christer Svensén studerar effekter av cirkulatorisk övervakning och vätskebehandling till patienter före, under och efter operation. Vätsketillförsel med ledning av blodtryck och urinproduktion har ofta lett till att patienten lagrar onödig vätska i kroppen, vilket påverkar såväl sjuklighet som mortalitet. Studier görs av infusionslösningars distribution i kroppen vid olika patologiska tillstånd samt av icke invasiva metoder för att bedöma vätskestatus samt av vätsketillförsel till patienter i samband med sepsis och septisk chock.

Länkar

Anestesi och intensivvårdProfessor