Forskning i nationella register för att kvalitetssäkra cancervården

Som cancerepidemiolog i Uppsala på 1990-talet började Mats Lambe, professor i medicinsk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, använda de stora nationella hälsodatabaserna i sin forskning, som då var inriktad på reproduktiva faktorer och cancerrisk. Idag utgår huvuddelen av hans forskning från diagnosspecifika kvalitetsregister för cancer. Genom att utöka dessa med information från nationella register öppnas unika möjligheter, säger han.

- Forskningsdatabaserna gör det möjligt att i detalj belysa aspekter på utredning, behandling och prognos med samtidig kunskap om tumörens karaktäristika. Vi studerar bland annat omhändertagande och prognos för att ta reda på om cancervården är likvärdig. Det är viktigt att alla patienter får samma chans, oavsett ålder, kön, bostadsort och social bakgrund.

Kvalitetsregistren har länkats mot Socialstyrelsens register om slutenvård, läkemedelsregister respektive dödsorsaksregister samt SCB:s befolkningsregister och en socioekonomisk databas med information på individnivå om faktorer som utbildning, inkomst och yrkesstatus.

- Vi har bland annat kunnat visa att utrednings- och behandlingsintensiteten är högre bland välutbildade. I vissa fall verkar även väntetiderna vara kortare. Det handlar inte om en systematisk diskriminering, menar Mats Lambe, utan sannolikt om subtila faktorer som kommunikation mellan läkare och patient. Gruppen högutbildade är dessutom ofta välinformerad och kan navigera i sjukvårdssystemet. Den ställer också krav på ett annat sätt och har stöd från omgivningen. Patienternas grundförutsättningar skiljer sig även genom att sjukdomsbördan totalt är högre hos låginkomsttagare, vilket kan påverka hur patienten klarar behandling och sin cancersjukdom. Dessutom finns det tecken på att följsamheten till ordinerad behandling är sämre inom denna patientgrupp. Är man välinformerad kan det vara lättare att följa doktorns råd.

Även om prognosen för de flesta cancerformer har förbättrats inom alla sociala grupper sedan 1960-talet, finns höginkomsttagarnas försprång hela tiden kvar. Grundhälsa och livsstil kan till stor del ligga bakom de bestående sociala skillnaderna i canceröverlevnad. säger Mats Lambe.

Bröstcancer

Med utgångspunkt från registerdata har hans grupp studerat livssituation, följsamhet till ordinerad behandling och betydelsen av samsjuklighet bland kvinnor med bröstcancer.

Mats Lambe leder för närvarande ett USA-finansierat forskningsprojekt om graviditetsrelaterad bröstcancer, vilket är relativt ovanligt, men som blir vanligare i takt med att kvinnor skjuter upp sitt barnafödande.

- Våra resultat pekar på att prognosen är sämre bland kvinnor med graviditetsnära bröstcancer. Antingen på grund av en försenad diagnos, eftersom det är lättare att missa sjukdomen i samband med graviditet, eller på grund av att tumören då är mer aggressiv på grund av ett ökat hormonpåslag.

En tredje förklaring kan vara att en graviditetsnära tumör kan utvecklas i en miljö som gynnar tillväxt och spridning.

- När bröstens förändring under graviditet och amning går tillbaka, så kallad involution, uppstår en miljö som påminner om sårläkning, där tumören har extra goda förutsättningar att växa.

Hypotesen stöds såväl av djurexperiment som av gruppens egna resultat som pekar på att prognosen är sämst för de kvinnor som får sin diagnos direkt efter amningens avslutande.

Prostatacancer

Med utgångspunkt från det nationella prostatacancerregistret med över 120 000 patienter är Mats Lambe också verksam i ett projekt som leds från Umeå universitet. Genom länkningar mot andra datakällor har en världsunik forskningsdatabas på prostatacancerområdet skapats som används för att belysa en rad frågeställningar av kliniskt intresse. Forskarna har bland annat studerat risken för hjärtkärlsjukdom, frakturer och självmord efter en prostatacancerdiagnos.

I samarbete med forskare vid Karolinska Institutet respektive King's College i London bedriver Mats Lambe även forskning kring metabola faktorer och cancerrisk. Utgångspunkten är AMORIS, en historisk laboratoriedatabas som omfattar drygt 600 000 patienter. Forskargruppen har bland kunnat visa att inte bara diabetes, utan även förhöjda glukosnivåer hos normalviktiga, är förknippade med en förhöjd risk för vissa cancerformer.

Text: Eva Cederquist. Publicerad i "Från Cell till samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Epidemiologi innebär studier av hälsans och ohälsans utbredning och orsaker i en befolkning. Kunskapen används för att skapa metoder och insatser för att förebygga sjukdomar. Den huvudsakliga utgångspunkten för Mats Lambes nuvarande forskning är kvalitetsregister på cancerområdet, särskilt bröst-, prostata- och lungcancer, som länkas till nationella hälsoregister vid Socialstyrelsen och databaser vid SCB. Han är även chef för enheten för register och vårdprogram vid Regionalt Cancercentrum (RCC) Uppsala Örebro, ett av sex regionala cancercentra i landet.

Länkar

EpidemiologiProfessorRegisterbaserad forskning