Biverkningar av dentala material

Intresset för dentala material och eventuella bieffekter växte fram under åren hon arbetade kliniskt. Det ledde till att Gunilla Sandborgh Englund vidareutbildade sig till toxikolog och började forska. Idag är hon professor i dentala biomaterial med toxikologisk inriktning.

I Skandinavien var det vanligt med karies vid mitten av 1900-talet. Det fick till följd att många fick ett stort antal fyllningar, företrädesvis amalgam. Biverkningar av dentala material, särskilt amalgam, diskuterades under 80- och 90-talen och man ifrågasatte materialens säkerhet. Det är idag väl känt att amalgamfyllningar utgör den största exponeringskällan för oorganiskt kvicksilver i normalbefolkningen.

- Mina studier har haft ett fokus på hur kvicksilver i amalgam tas upp i och utsöndras från kroppen. Detta är grundläggande kunskap som krävs för att kunna tolka och analysera exponeringsdata. Vi har genomfört en serie experimentella studier på människa och har bland annat sett att då amalgamfyllningarna tas bort sjunker kvicksilverhalten i blod och urin relativt snabbt till samma nivåer som hos dem utan amalgamfyllningar. Vi har också studerat exponeringen hos foster och spädbarn, säger Gunilla Sandborgh Englund.

Under sina många år som kliniskt verksam mötte hon ibland patienter som undrade om deras besvär skulle kunna bero på fyllningar i tänderna. Symtomen, som ofta varit långvariga, kunde bestå av trötthet, värk i leder och muskler, minnes- och koncentrationssvårigheter.

- För det mesta rörde det sig om amalgamfyllningar, konstaterar Gunilla Sandborgh Englund. Triclosan, ett antibakteriellt ämne som finns bland annat i tandkräm, är en substans som en stor andel av populationen exponeras för mer eller mindre ofrivilligt.

- Här fanns stora kunskapsluckor om hur stor exponeringen är och hur triclosan omsätts i kroppen, vilket våra studier delvis belyst. Vi har också studerat i vilken utsträckning spädbarn exponeras för substansen via bröstmjölk.

Med sina kunskaper kring amalgam och andra fyllningsmaterial har Gunilla Sandborg Englund deltagit i arbetet med att ta fram en regional handlingsplan inom Stockholms läns landsting för misstänkta biverkningar av dentala material. Hon är också bedömningstandläkare inom landstinget när det gäller prövningar om utbyte av tandfyllningar.

Aktuella projekt

I tandvårdsreformen 1999 infördes att viss tandvård kan utföras med avgift som i öppen hälso- och sjukvård. Häri ingår bland annat utbyte av fyllningar vid långvariga sjukdomssymtom.

Detta utvärderas i ett aktuellt forskningsprojekt. Hur fungerar tandvårdsstödet, vilken effekt har det haft för återgång till arbete, hälsa och livskvalitet? Det är frågor som projektet vill ha svar på. Det genomförs i samarbete med sektionen för personskadeprevention vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

En annan studie gäller om tidig exponering för kvicksilver i amalgam, redan som foster, kan ge effekter senare i livet.

- Vi utgår här från kvinnor som arbetat minst tio år som tandläkare eller tandsköterska. Via registerstudier undersöks deras söner, bland annat genom kognitiva test som utförts i samband med mönstringen. Som kontroller har vi grupper på motsvarande utbildningsnivå. Det är söner till läkare respektive till undersköterskor. Vi har också ytterligare en kontrollgrupp som utgår från hela befolkningen. Projektet genomförs i samarbete med klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna.

Undervisning en viktig del

De senaste åren har Gunilla Sandborgh Englund inte arbetat kliniskt. Administration och personalansvar tar mycket tid i anspråk. Men undervisningen vill hon inte överge. Hon undervisar såväl blivande tandläkare som tandtekniker. Hon har satsat på att öka det tvärprofessionella inslaget med gemensamma föreläsningar på de båda programmen och kliniska samarbeten mellan tandläkare och tandtekniker kring patienter.

- Det är viktigt att förstå att man ingår i ett team och har man inte gjort det under utbildningen är det svårare att göra det efteråt när man kommer ut i arbetslivet. Ett annat mål är att stötta och stärka materialvetenskaplig forskning. Det behövs en förstärkning av den akademiska sidan, särskilt när det gäller tandtekniker. Gunilla Sandborgh Englund kan stolt berätta att hon var huvudhandledare till den första tandtekniker som disputerat, Anna Persson, den första inte bara i Sverige utan troligen i Europa.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2010

Om forskningsämnet

Dentala biomaterial omfattar en grupp material som används för rekonstruktion av förlorade tänder och förlorad tandsubstans, till exempel guld och olika metallegeringar, plaster och keramer. Tidigare var amalgam, en legering som innehåller kvicksilver, det vanligaste fyllningsmaterialet. Idag används i stället plastmaterial. Forskningen rör bland annat om utbyte av fyllningsmaterial hos personer med hälsoproblem påverkar faktorer som sjuklighet, livskvalitet och återgång till arbete.

Länkar

ProfessorToxikologi